Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sydow, Axel Erik von - Sydow, Carl Wilhelm von - Sydow, Emil von - Sydow, Kristian Hugo von - Sydow, Oscar Fredrik von - Sydow, Paul och Hans - Sydpol - Sydpolarexpeditioner - Sydpolarländerna - Sydrhodesia - Sydsandwichöarna, Sandwicharkipelagen - Sydshetlandsöarna - Sydsken, Australsken - Sydslaver - Sydstaterna - Sydsvenska banken - Sydsvenska Dagbladet Snällposten (S. D. S.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1103
Sydow, C. W. v.—Sydsvenska Dagbladet Snällposten
1104
anledde jämväl tillkomsten av den s. k.
civil-ingenjörskursen vid Marieberg (se
Civilingenjör). G. H-r.
Sydow, Carl Wilhelm von,
folkmin-nesforskare (f. 1878 21/i2) 5 jfr släktart. Blev
fil. dr 1909 på avh. »Två spinnsagor» och 1910
docent i nordisk och jämförande
folkminnesforskning vid Lunds univ. samt 1921
föreståndare för Hyltén-Cavallius’ stiftelse för
svensk folkminnesforskning (se d. o.). S. har
grundat tidskr. Folkminnen och Folktankar
(1914) och utgivit en mångfald vetenskapliga
avh., bl. a. »Godafton om I hemma är!»
(1917), »Sigurds strid med Fåvne» (i Lunds
Univ:s Årsskr. 1918), »Jättarne i mytologi
och folktradition» (1920) samt avh. om
svenska och finsksvenska sägner och sagor (i
Nordisk Kultur, IX, 1931). Han har vidare
utgivit bl. a. »Våra folkminnen» (1919). S. har
även ägnat sig åt Beowulfforskning. N. E. H.
Sydow [zi’då], Emil von, tysk kartograf
(1812—73). Blev 1867 chef för
geografiskstatistiska avd. i tyska generalstaben, utgav
talrika goda väggkartor (senare bearbetade
av bl. a. Habenicht), »Metodischer Handatlas»
(1842—44) och »Schulatlas» (1847), nu
»Metodischer Schulatlas» (Sydow-Wagner, 19:euppl.
1931), en av de bästa i sitt slag. O. Sjn.
Sydow, Kristian Hugo von, jurist
(1861—1930), bror till A. Hj. v. S.; jfr
släktart. Avlade i Lund hovrättsexamen 1886,
blev v. häradshövding 1888, revisionssekr.
1902 och häradshövding i Nordals, Sundals
och Valbo domsaga 1904. S. var konsultativt
statsråd i Lindmans ministär 1909—11 och
blev 1918 vattenrättsdomare i Västerbygdens
vattendomstol samt 1927 jur. hedersdr. Han
utgav skrifter i vattenrätt, satt i kyrkomöten
och hade flera statliga och kommunala
förtroendeuppdrag.
Sydow, Oscar Fredrik von,
ämbetsman (f. 1873 12/7); jfr släktart. Tog
hovrättsexamen 1894, blev assessor i Svea hovrätt 1907
och hovrättsråd 1909 samt t. f.
expeditionschef i Civildep. 1906
och ord.
expeditionschef 1907, t. f.
landshövding i Gävleborgs
län 1911,
landshövding i Norrbottens län
s. å., var civilminister
i Hammarskjölds
ministär 1914—17 och i
Swartz’ 1917, blev
landshövding i
Göteborgs och Bohus län
s. å. och statsminister
1921. Efter anställda
nyval i sept. 1921
till Andra kammaren, vilka gåvo
socialdemokraterna ökat antal platser i denna kammare,
avgick ministären von Sydow i okt. S:s stora
arbetsduglighet och administrativa förmåga ha
tagits i anspråk på flera områden. Han var led.
av renbeteskommissionen 1913—19 (se
Lappar, sp. 769) och svensk representant 1919—
20 i den internationella kommissionen för
förvaltning av omröstningsområdet i Slesvig
före och under folkomröstningen där (se
Slesvig-holsteinska frågan, sp.
1307). S. blev ordf, i svenska
hydrografiskbiologiska kommissionen 1917, i
centralsty
relsen för Riksföreningen för svenskhetens
bevarande i utlandet 1925 samt i
arbetsfreds-delegationen och i arbetsfredskommittén
1929. Ldht.
Sydow [zi’då], Paul (f. 1851), och hans son
Hans S. (f. 1879), tyska mykologer och
framstående rostsvampforskare. De ha utgivit
bl. a. »Monographia Uredinearum» (4 bd, 1902—
24). H. S. utger Annales Mycologici från 1903.
Deras stora mikromycetherbarium (70,000 n:r)
tillhör sv. Naturhist. riksmuseet. Th. Lfs.
Sydpol, se M a g n e t i s m, sp. 619, och Pol.
Sydpolarexpeditioner, se
Polarexpeditioner, sp. 1139 ff.
Sydpolarländerna, dets. som Antarktis (se
d. o.).
Sydrhodesia, se Rhodesia.
Sydsandwichöarna [-sä^antf-],
Sandwicharkipelagen, eng. South Sandwich islands,
subantarktisk ögrupp av vulkaniskt ursprung
i s. Atlanten under omkr. 56°—59° s. br. och
27°—29° v. Igd, ingå i de s. k. Sydantillerna
och tillhöra England; 420 kvkm; besökas av
valfångstfartyg. N. v. om S. ligger S y
d-sandwichgraven med s. Atlantens största
kända djup, 8,255 m.
Sydshetlandsöarna [-JeTlands-], eng. South
Shetlands, antarktisk ögrupp n. om Grahams
land, ingå i de s. k. Sydantillerna och tillhöra
England; 2,201 kvkm. Bland S. märkas den
vulkaniska Deception island, av vikt som
bas för valfångstfartygen, och den istäckta
Clarence. Jfr Polarexpeditioner, sp.
1139 och 1142.
Sydsken, Australsken, dets. som
södersken (se Norrsken, sp. 1249).
Sydslaver, se S 1 a v e r.
Sydstaterna, se Amerikas förenta
stater, sp. 825.
Sydsvenska banken, a.-b., började sin
verksamhet 1922, då den övertog den rörelse, som
sedan 1896 bedrivits av Sydsvenska kredit
a.-b. S. har huvudkontor i Malmö, avd.-kontor
i Stockholm och på 60 andra platser (1932).
Aktiekap., från början 34 mill. kr., nedskrevs
1933 till 17 mill. kr. för mötande av gjorda
och befarade förluster i samband med den
ekonomiska krisen. O. Ä.
Sydsvenska Dagbladet Snällposten (förk.
S. D. S.), daglig morgontidning i Malmö,
sammanslutning av den av B. A. Cronholm (se
d. o.) 1848 grundade Snällposten och det
1870 av C. Herslow (se d. o.) uppsatta
Sydsvenska Dagbladet. Snällposten vann
bl. a. genom en väl skött utrikesavd. och
med-arbetarskap av professorerna Ljunggren,
Skar-stedt m. fl. en bemärkt plats bland
landsortens tidningar; i politiskt hänseende var
den konservativ. Tidningen utgavs från 1850
tre, från 1870 sex ggr i veckan. Sydsvenska
Dagbladet fick redan från början god vind i
seglen bl. a. tack vare snabbt återgivande av
den tidens stora världshändelser. Efter
Cron-holms död 1871 förenades de båda tidningarna
fr. o. m. 1872 till S. Under Herslows
skickliga och auktoritativa ledning erhöll S. en
aktad och inflytelserik ställning. 1882—1900
utgåvos både morgon- och aftonuppl. C. O.
Wahlgren, som 1895 inträtt som
ekonomidirektör, omlade 1901 utgivningen till endast
morgonupplaga, även utkommande söndagar.
Herslow efterträddes 1907 av K. A. Härje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
