Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1149
Székely—Sådd
1150
S. var till 1879 en stark fästning, juli 1849
säte för den revolutionära ungerska
regeringen och riksdagen.
Székely [sè’käj], G., se D 6 z s a, G.
Székesfehérvår [sé’käjfä’hèrvär], ty.
Stuhl-weissenburg, stad i n. v. Ungern, 60 km s. v.
om Budapest; 40,714 inv. (1931); huvudstad i
komitatet Fejér (4,008 kvkm, 230,469 inv.),
biskopssäte. Viktig järnvägsknut med
livsmedelsindustri och handel. S. var 1027—1380
de ungerska konungarnas residens och ända
in på 1500-talet deras krönings- och
begrav-ningsstad, där även riksdagen sammanträdde.
1543—1688 var S. i turkarnas våld; den
berömda Stefanskatedralen sprängdes av dem
1601.
Szekler [sé’klor] (ung. székelyek), ungerska
urinvånarna (över 1/2 mill.) i ö. delen av
Siebenbürgen (se d. o.), som genom freden i
Trianon (1920) tilldelades Rumänien. Enl.
några ungerska historiska källor härstamma
s. från ungerska gränsvakter; de hade in på
1800-talet betydande privilegier. Även under
rumänskt herravälde söka s. behålla sin
egenart i språk och folkseder. B. L-r.
Szentes [sä’ntäj‘], huvudstad i komitatet
Csongräd, s. ö. Ungern, vid en arm av Theiss;
32,861 inv. (1931). Betydande handel med
spannmål, vin och boskap; livsmedelsindustri.
Szentgotthård [sä’ntgåthärd], ty. Sankt
Gotthard, kommun i ung. komitatet Vas vid
Raab; 3,258 inv. (1930). Cistercienskloster.
Vid S. vunno österrikarna under Montecuccoli
1664 en lysande seger över turkarna.
Szent-Györgyi [sä’nt-djördji], Albert,
ungersk kemist (f. 1893). Blev 1917 med. dr vid
univ. i Budapest och fil. dr i Cambridge 1928,
1930 prof, i medicinsk kemi vid univ. i
Sze-ged. Under sin vistelse i England isolerade
S. 1927 ett ämne ur binjure och ur citronsaft,
för vilket han fann sammansättningen C8H8Ob
och vilket han sedermera (1931—32) kunde
visa vara identiskt med C-vitaminet (se V
i-t a m i n e r). H. E.
Szentmärton [sä’ntmärtån], off. G y &
r-szentmärton, kommun i ung. komitatet
Gydr, 18 km s. s. ö. om staden Gyår; 3,286
inv. (1920). I S. ligger det berömda
benedik-tinklostret Pannonhalma, gr. av furst Géza
i slutet av 900-talet.
Szepes [sä’päj’], se Z i p s.
Szigeti [si’gäti], J 6 z s e f, ungersk violinist
(f. 1892), elev av Hubay. Har vunnit namn
som överlägsen tolkare särskilt av moderna
verk. 1922 ff. har S. spelat i
Konsertföreningen i Stockholm, senast 1929. H. G-t.
Szigetvår [si’gätvär], förr S z i g e t, stad i
komitatet Somogy, s. ö. Ungern; 5,348 inv.
(1931). Fordom stark fästning, berömd genom
sitt tappra men fruktlösa försvar 1566 under
M. Zrinyi mot turkarna under Soliman I.
Szilågyi [si’lädji], Sändor (Alexander),
ungersk historiker (1827—99). Var red. för
olika tidskrifter och började 1878 utge
Ungerns historiska källskrifter (»Történelmi tär»)
samt efter ungerska historiska biografier
(1885) »Magyar történelmi életrajzok». S.
redigerade »Magyar nemzet története»
(Ungerska nationens historia) i 10 bd. Av hans
många historiska essäer behandlar en del
Sie-benbürgens förbindelser med Sverige. B. L-r.
Szinnyei [si’njäi], J ö z s e f, ungersk
språk
forskare (f. 1857), från 1886 prof, i
ural-alta-iska språk vid Klausenburgs univ., 1893—
1927 vid Budapests univ. Bland S:s många
skrifter i finsk-ugrisk och speciell ungersk
språkvetenskap märkas särskilt en ungersk
dialektordbok (2 bd, 1893—1901) och en
förträfflig handbok i jämförande ungersk
språkvetenskap (1896; 7 :e uppl. 1927) samt
»Fin-nisch-ugrische Sprachwissenschaft» (1910; 2:a
uppl. 1922; i »Sammlung Göschen»). Han
utgav 1896—1930 ungerska vet.-akad:s
språkvetenskapliga meddelanden. K. B. W.
Sziszek [si’säk], se S i s a k.
Szlachta [J’la’l$ta] (av rnhty. slahta), po.,
adel, utanför Polen särskilt om den polska
lågadeln, ty. Schlachta.
Szolnok [såTnåk], huvudstad i ung.
komitatet Jäsz-Nagykun-Szolnok, vid mell. Theiss;
38,764 inv. (1931). Viktig järnvägsknut,
industri- och handelsstad; fordom befäst.
Szombathely [så’mbathäj], ty.
Steinaman-ger, huvudstad i komitatet Vas, v. Ungern,
vid Raabs biflod Gyöngyös; 35,758 inv. (1931).
Biskopssäte; viktig järnvägsknut med
livsmedels- och textilindustri m. m.
Szurdukpasset [so’rdok-],
Lainicipas-s e t, i Transsylvanska alperna, Rumänien,
genomflytes av övre Jiul och bildar en
förbindelseled mellan Marosdalen och Craiova.
Se Rumänska krigsskådeplatsen,
sp. 1205 och karta.
Szymanowski [JymanåTski], K a r o 1, polsk
tonsättare (f. 1883), direktör och
komposi-tionslärare vid statskonservatoriet i
War-schau. S., som är Polens mest kände nutida
tonsättare, har komponerat tre symfonier,
piano- och violinsonater, sånger, operor m. m.
Hans av R. Strauss, Reger och Skrjabin
påverkade tonspråk utvecklar mycken
klangprakt men har i senare verk också visat
ato-nala tendenser. H. G-t.
Szögyény-Marich [sö’djénj-ma’ritj],
Ladis-laus von, greve (1910), ungersk diplomat
(1841—1916). Blev 1883 avdelningschef i
österrikisk-ungerska utrikesministeriet, 1890
minister »vid kungliga hovlägret». 1892—1914 var
han ambassadör i Berlin. S:s rapportföring till
Wien under »svarta veckan» 1914 har i den
senare diskussionen om världskrigets orsaker
kritiserats såsom på vissa punkter ägnad att
inge de österrikiska myndigheterna en
överdriven föreställning om tysk uppmuntran av
aktionsplanerna mot Serbien. R. Sv-m.
Sådd. 1. (Lantbr.) Vid bredsådd, som
utföres för hand ur en s å s k ä p p a el. med
maskin, sprids utsädet så jämnt som möjligt
över fältets yta. Myllningen efteråt blir ojämnt
djup. Groningen blir därför ofullständig, och
grödan uppkommer ojämnt. Bredsådd
användes vid sådd av gräsvallar för att få
ett jämnt, tätt bestånd. Rad- och
gruppsådd, d. v. s. sådd i oavbrutna rader el.
gruppvis med jämna avstånd, sker vid
jordbruket i regel med maskin, som samtidigt
myllar utsädet till jämnt djup, och medför,
jämte jämn groning och uppkomst, även
fördelen, att hackning för ogräsets bekämpande
och jordens luckring lättare kan verkställas.
Vid bredsådd med båda händerna kan
medhinnas intill 1 har i timmen, vid rad- och
gruppsådd med samtidig myllning 0,25—0,3
har per tim. och meter bredd på maskinen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
