Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Syv, Peder Pedersen - Syveton, Gabriel - Syv söstre (fjäll) - Syv söstre (vattenfall) - Syzran - Syzygier - Szabadka - Szabó, Dezsö - Szabó, István - Szabolcs és Ung - Szabolcska, Mihály - Szalay, László - Szamos - Szarvas, Gábor - Szász, Károly - Szatmár (Satu Mare) - Szczawnica - Szczepkowski, J. - Széchenyi, Béla - Széchenyi, István (Stefan) - Sze-chuan, Sze-chwan - Szeged
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1147
Syveton—Szeged
1148
danska språkläran på danska, och 1682—88 i
2 bd en värdefull samling danska ordspråk.
1695 utgav han A. S. Vedels »Ethundrede
ud-valde danske viser» i ny, utökad uppl. P. E-t.
Syveton [sivtä’], Gabriel, fransk
historiker (1864—1904, död genom självmord el.
olyckshändelse). Var historielärare och gjorde
sig också beryktad som våldsamt
nationalistisk politiker. Bland bidrag till Karl XIl:s
historia märkas »L’erreur de Gærtz» (i Revue
dTIistoire Diplomatique 1895-—96) och »Au
camp d’Altrandstadt» (1900). (H. B-n.)
Syv söstre (»Sju systrar»), fjäll, se Al sten.
Syv söstre, berömda vattenfall på den branta
fjällväggen utmed Geirangerfjorden (se bild
vid d. o., sp. 429), Norge.
Syzran [sy’zranj], stad i Mell. Volgaområdet,
Sovjetryssland, på Volgas högra strand, vid
järnvägen Moskva—Samara; 55,331 inv. (1931).
Viktig spannmålshamn; kvarnar och sågverk.
Syzygier [sysy’-j, astron., se A s p e k t 2.
Szabadka [sa’batka], se S u b o t i c a.
Szabo [sa’bå], D e z s ö, ungersk författare
(f. 1879). S:s förnämsta verk, »Az elsodort
falu» (Den bortsopade byn; 1919), är en
realistisk skildring av världskrigets ödesdigra
inverkan på olika ungerska samhällsklasser.
I sina senare verk visar S. en överdriven
känslighet och ett nästan Strindbergskt hat
och misstänksamhet gentemot sina
medmänniskor (»Jaj!», 1923, berättelser, »Segftség»,
Hjälp, 1925, roman). Efter ett misslyckat
försök att slå igenom som rumänsk författare
(1931) har S. urartat till enbart hätska
angrepp mot samhället. B. L-r.
Szabo [sa’bå], I s t v ä n, ungersk
lantbrukare (1863—1924), grundare av den ungerska
bonderörelsen. Var 1919—24 ungersk
jordbruksminister. S. åvägabragte den stora
ungerska jordreformen, som möjliggjorde
rättvisare fördelning av jorden. B. L-r.
Szabolcs és Ung [sa’båltf éj o’qg], komitat
i n. ö. Ungern, s. om Theiss; 4,669 kvkm,
394,924 inv. (1931); huvudstad: Nyfregyhäza.
Szabolcska [sa’båltfka], M i h ä 1 y, ungersk
skald, reformert präst (1862—1930). I
utomordentligt välformade strofer, ofta i direkt
anslutning till folkpoesien, sökte S. vägleda
och trösta sitt av världskrigets olyckor
hemsökta folk. Han utgav 14 bd dikter. B. L-r.
Szalay [sa’lai], L ä s z 1 6, ungersk politiker
och historiker (1813—64). Deltog ivrigt i de
händelser, som föregingo ungerska
frihetskriget, och blev 1848 Kossuthregeringens
sändebud i Frankfurt a. M., Paris och London. S:s
största verk, »Magyarorszäg története»
(Ungerns historia; 6 bd, 1851—62), skrevs i
landsflykt. Återkommen till hemlandet (1855), utgav
han värdefulla historiska och politiska essäer,
bl. a. »Magyar történeti emlékek» (Ungerska
historiska urkunder; 15 bd, 1855—65). B. L-r.
Szamos [sa’måj"|, rum. Somes(ul), biflod till
övre Theiss, i Rumänien och Ungern.
Uppstår av två källfloder, Somesul mare från
Karpaterna och Somesul mic från
Bihorber-gen; längd omkr. 500 km.
Szarvas [saTvaJ], G å b o r, ungersk
språkforskare (1832—95). Utövade en
grundläggande verksamhet som forskare inom det
ungerska språkets alla områden och särskilt
som språkrensare, framför allt i sin tidskr.
Magyar Nyelvör (Den ungerske
språkväktaren), gr. 1872. S. utgav tills, m. Z. Simonyi
en forn- och gammalungersk ordbok (3 bd,
1890—93). K. B. W.
Szåsz [säs], Karoly, ungersk skald och
reformert biskop (1829—1905). Utmärkte sig
särskilt genom utomordentligt vällyckade
tolkningar av världslitteraturens mästerverk.
S. var jämte J. Arany (se d. o.) 1880-talets
mest betydande ungerske poet. B. L-r.
Szatmär [sa’tmär], off. S a t u Mare, stad
i Maramures, Rumänien, vid Szamos; 49,919
inv. (1930), magyarer, rumäner och judar;
biskopssäte. Viktigt handelscentrum;
järnvägsknut.
Szczawnica [/tj/avniTsa], kurort i po.
voje-vodskapet Kraköw, vid övre Dunajec i
Karpaterna, med alkaliska källor, mest besökt
av judar.
Szczepkowski [JtfäpkåTski], J., se Polsk
konst, sp. 1202, bild 16.
Széchenyi [sèTJénji], B é 1 a, ungersk
forskningsresande (1837—1918), son till 1. S.
Företog 1863 och 1865 resor till Amerika och
Algeriet samt 1877—80 tills, m. Kreitner och Loczy
i Östasien samt skrev »Die wissenschaftlichen
Ergebnisse der Reise in Ostasien» (3 bd,
1893—99).
Széchenyi [sèTJönji], Istvän (Stefan),
greve, ungersk statsman (1791—1860). Deltog
som officer i krigen mot Napoleon (1813—15)
och företog därefter studieresor i Europa och
Orienten. Hemkommen gjorde S. till sitt
livsmål att väcka och höja sin nation. Vid
riksdagen 1825 skänkte han 60,000 guldfloriner
till upprättandet av en ungersk vet.-akad.
S. verkade även för sprängningen av
Järnporten vid Donau, regleringen av Theiss,
byggandet av kedjebron mellan Pest och Buda,
hästavelns främjande o. s. v. Han var
motståndare till Kossuth och gillade icke dennes
strävan att bryta med habsburgska huset och
Österrike. 1848 ingick han dock i den första
konstitutionella regeringen men bröt samman
under den revolutionära rörelsen och blev
sinnessjuk. Efter några år tillfrisknade han och
utgav den politiska broschyren »Ein Blick»
(1859) men begick 1860 självmord. — S:s
samlade verk utgåvos av ungerska akad.
1904—05 i 2 bd. Hans efterlämnade skrifter
och uppseendeväckande, av kejsarhovet i Wien
beslagtagna dagbok från 1848—59 års
politiska strider började även utges av ungerska
akad. 1932. B. L-r.
Sze-chuan [si-tfoan], S z e - c h w a n, se S
i-c h u a n.
Szeged [sä’gäd], ty. Szegedin, stad i s. ö.
Ungern, vid Theiss, nedanför Maros’ utlopp;
135,071 inv. (1931), landets näst största stad.
S. har en betydande areal (816 kvkm),
varav en stor del (med omkr. 40 % av inv.)
är ren landsbygd. Efter den svåra
översvämningen 1879 är den egentliga staden modernt
byggd. Centralpunkten är det med statyer
prydda Széchenyi tér. Bland byggnader
märkas Mätyäskyrkan (från 1400-talet),
kulturpalatset (museer, bibliotek) och den 1930
fullbordade, med två mäktiga klocktorn försedda
Votivkyrkan. S. är viktig järnvägsknut
samt handelscentrum för s. delen av Alföld
med mångsidig industri. Univ. (sedan 1921)
med 4 fakulteter och 1,757 stud. (1930). —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
