Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sågat virke el. Sågade trävaror - Sågbock - Sågfisksläktet - Såglaxar - Sågmyra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1153
Sågbock—Sågmyra
1154
ämnen bruka hålla 1" och l1/*" i fyrkant.
Lådämnen el. lådbräder (eng. boxboards) äro
för hopsättning till lådor färdiggjorda
sortiment av växlande dimensioner och ej att
förväxla med »caseboards», en särskilt på den
belgiska marknaden införd benämning för 5/8"
bräder och planschetter av fallande längder,
i huvudsak avsedda till förpackningsmaterial
för glas. Splittved (splitwood el. firewood)
utgöres av vid s:s ändjustering erhållna ändar
i längder om 1/2—eng. fot. S. i 6—8 fots
längder benämnes stuage (ends). Bjälkar
och sparrar kallas fyrkantvirke, de sågade
sortimenten stundom fyrsågat virke.
Allt virke för export med undantag för
vissa småvirkessortiment har tjocklek och
bredd i eng. tum. I fråga om längderna nödgas
man alltjämt vid sidan av eng. fot röra sig
med meterfot för till Frankrike och Belgien
levererade varor och med danska fot till
Danmark. Det inom Sverige förbrukade virket
har till övervägande del eng. mått alltigenom.
S. indelas ur kvalitetssynpunkt i följ, sorter:
osorterat virke (»sågfallande»), varmed avses
de vid sågningen fallande fyra första
kvaliteterna, kvinta el. femte sort samt sexta eller
utskott. Kvalitetsutfallet vid sågverken
växlar icke blott vid olika distrikt utan även
mellan sågar inom samma distrikt, beroende
främst på timrets olika beskaffenhet men
också av sågningssättet och behandlingen av
varorna. Sorteringen följer inom de olika
skeppningsdistrikten i stort sett enhetliga
regler.
Hyvlat virke el. hyvlade
trävaror, sågad vara, som undergått hyvling,
började i Sverige framställas för export på
1870-talet och har blivit en betydande gren av
den svenska trävaruindustrien. 1932 antogs
gemensam standard i Sverige, Norge och
Finland för profiler på hyvelverktyg och därmed
på virkesprofiler för hyvlade bräder ävensom
gemensamma beteckningar på de olika
mönstren. Hyvlat virke förekommer i tjocklekar
om 1/2", 5/s", V, 7/s", 1", l1//’ och P/2", i
bredder om 4", 4V2", 5", ö1^", 6", 6U2", 7",
8", 9", 10" och 11" nominellt mått, d. v. s.
originalbrädans mått i ohyvlat tillstånd,
vari prissättningen sker. Frakten däremot
erlägges efter varans effektiva mått, som på
tjockleken är 1/8" och på bredden U/’ mindre
än det nominella. Hyvlat virke i allm.
benämnes på den engelska marknaden floorings
el. planed boards. Bland sortiment på den
engelska marknaden må nämnas: shelvings,
breda slätkantiga hyllbräder; matchings,
smalare bräder med spont och not med eller utan
pärlstav eller fas; skirtings, profilerade
golv-panelbräder; weatherboards, diagonalt kluvna
bräder, förnämligast använda till
ytterbekläd-nad av hus. Med »floorings» betecknas i
Sydafrika hyvlade golvbräder och med »ceiling
boards» bräder för takbeklädnad. Hyvlat virke
av furu säljes antingen sorterat i tre
kvaliteter eller, numera vanl., osorterat och av
gran alltid osorterat.
Sågat el. hyvlat virke, som exporteras,
förses i ändarna med exportörens
skeppningsmär-ken. Försäljningspriserna för såväl sågat som
hyvlat virke gälla vanl. per
Petersburgstan-dard (se Standard). Vid export på järnväg
till Danmark och Norge ävensom vid
virkes-försäljning inom Sverige bestämmas priserna
per eng. kubikfot. — Exporten från Sverige
av sågat eller hyvlat virke utgjorde i
nominella standard:
1932 1929 1913
796,463 stds 1,280,730 stds 1,194,361 stds
(värde 132 (värde 289 (värde 165
mjll. kr.) mill. kr.) mill. kr.)
Därav:
ohyvlade 65 % 65 % 71 %
hyvlade 22 % 19 % 12 %
småvirke 4 % 5 % 4 %
lådämnen 7 % 8 % 6 %
splittved 2 % 3 % 7 %
Sverige intog under de sista årtiondena av
1800-talet och fram till 1906 platsen som
världens främsta exportör av sågade trävaror.
Därefter tog Ryssland ledningen, men efter
världskrigets utbrott trädde Sverige åter fram
som största exportör, överflyglades dock av
Finland 1924—28 och av Sovjetunionen från
1931. Detta år exporterade Sverige 750,000
stds, Finland 780,000 stds, Sovjetunionen
1,050,000 stds, Polen 252,000 stds, Österrike
254,000 stds, Rumänien 318,000 stds, U. S. A.
397,000 stds och Kanada 404,000 stds.
Den främsta importmarknaden för sågat el.
hyvlat virke i hela världen erbjuder det
skogfattiga Storbritannien. 1931 utgjorde Sveriges
andel av Storbritanniens till 1,471,000 stds
uppgående import av sågat el. hyvlat barrträ
17 %. På Europas fastland äro de största
importörerna av s. Frankrike, Spanien,
Holland, Danmark, Belgien och Tyskland. Deras
import av sågade trävaror utgjorde t. ex. 1931
1,640,000 stds, och Sveriges andel var 21 % i
genomsnitt. J. A. S-n.
Sågbock, zool., dets. som taggbock, se
Lång-horningar, sp. 462.
Sågfisk, Pristis pectinatus.
Sågfisksläktet, Pri’stis, utgör en fam. av
rockorna (se d. o.). Kroppen är hajliknande,
men de stora bröstfenorna och tandsystemet
likna rockornas. Nosen är utdragen till en
lång, svärdliknande bildning, på kanterna
försedd med långa, skarpa tänder.
Kroppsläng-den uppgår till 4—6 m, varav Va kommer på
sågen. S. är företrätt i alla hav, av en art
även i Medelhavet. Alla arter leva nära
bottnen, vanl. intill kusten. Med sågen anfalla
de stim av smärre fiskar, som såras el. dödas
och därefter uppsökas på bottnen. Den mest
bekanta arten är P. pectinatus. T. P.
Såglaxar, dets. som karplaxar (se d. o.).
Sågmyra, stations- och industrisamhälle i
Bjursås socken, Kopparbergs län, vid Gävle
—Dala järnväg. Ullspinneri, ylleväveri m. m.,
XVIII. 37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
