- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 18. Snellman - Tatra /
1155-1156

(1929) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1155

Sågning

1156

Bild 2. Ramsåg med stockvagnar. Bolinders mek. verkstad.

tillhörande Falu yllefabriks a.-b., gr. 1896,
a.-b. 1916, aktiekap. 2,250,000 kr., 400 arb.,
årstillv.-värde 3 mill. kr.

Sågning, skärning av trä, metall, sten o.
dyl. medelst såg. Sågen består av en tunn
skiva av stål (sågblad, sågklinga, sågband), i
kanten försedd med skärande, mejselartade
tänder. För att
snittet skall bli bredare
än sågbladets tjocklek
och sågen gå fritt, kan
man dels skranka
själva tandspetsarna,
varvid varannan
tandspets är böjd åt ena,
varannan åt andra
sidan av sågen (a, bild
1), dels stuka dem.
Sågklingor, slipade till
större tjocklek vid
tänderna, förekomma
även. — Sågens
rörelse under arbetet kan
vara periodisk, d. v. s.
fram- och återgående,
ss. hos handsågar och
ramsågar, eller
konti

nuerlig, ss. hos cirkelsågar med roterande
rörelse och bandsågar med rätlinig rörelse. — För
trä bearbetning avsedda sågar äro antingen
klyvsågar, för skärning i fiberriktningen,
eller kapsågar, för skärning vinkelrätt mot
fibrerna. De förra ha tänder enl. a, bild 1, de
senare enl. b, stundom skärande åt båda

Bild 1. Olika former av
sågtänder.

hållen. — Handsågar kunna vara antingen
ospända, t. ex. den s. k. fogsvansen
(fuxsvans-såg, av ty. Fuchsschwänz, rävsvans), sticksågen
och gradsågen, eller också kan bladet vara
fastspänt i en ställning (ställningssåg,
båg-såg) eller en ram (ramsåg). Kransågar
benämnas stundom de vid skogsavverkning använda
stocksågarna, avsedda att skötas av två man.
— Bland maskinsågarna är den vertikala
ramsågen mest använd vid sågverken för
sönder-delning av stockar till smärre dimensioner.
Den har en upp och ned rörlig s. k. lösram med
ett antal sågblad. Frammatningen av stocken
sker medelst räfflade valsar över och under
denna, med periodisk eller kontinuerlig
rörelse. Sönderdelningen av stockarna kan ske
på olika sätt (se bild 4). Bilderna 4 a, b (s. k.
fyrskärning), c och f (vanlig genomskärning)
visa de för barrträd brukliga sågningssätten.
De i d, e, g och h visade användas för särskilt
grovt virke av lövträ. För export sågas furu
och gran antingen till plank, battens eller
bräder (se S å g a t virke). Sedan stocken
passerat genom ramsågen, föres det sågade
virket till ett kantverk för renskärning av
kanterna. Kantsågarna el. kantverken ha
vanl. två cirkelklingor, av vilka den ena är
inställbar i förhållande till den andra (för
olika virkesbredd). Matningen åstadkommes
även här medelst 2 övre och 2 undre valsar.
Slutligen jämnsågas ändarna i kapsågar. —
Bild 5 visar en cirkelsåg. Klingorna på
cirkelsågar ha vanl. en periferihastighet av 2,800
m/min. Stora klingor (upp till 2 m i diam.) för-

Bild 3. Stocken från bild 2 färdigsågad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 10 00:57:18 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdr/0730.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free