Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Säldjur, Sälar (Själ-) - Sälen - Sälg - Sälgrund - Sälkatjåkko - Sällskapet (Stora sällskapet) - Sällskapet Barnavård - Sällskapet De gamlas vänner - Sällskapet för folkundervisningens befrämjande - Sällskapet för främjande av kyrklig själavård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1171
Sälen—Sällskapet för främjande av kyrklig själavård
1172
Gråsäl, Halichoerus grypus.
På land el. is röra sig s. endast med
svårighet. För människan äro s. betydelsefulla ur
många synpunkter. Deras späck lämnar vid
kokning tran, huden utgör hos vissa arter ett
ytterst dyrbart pälsverk (sealskin, äkta säl;
jfr Pälsvaror) och kan även hos andra
arter användas på många sätt. Köttet,
särskilt av unga djur (»kutar»), ätes
mångenstädes. För polartrakternas folk är jakten på
s. ett viktigt existensvillkor. Å andra sidan
anställa vissa arter (särskilt gråsälen) stor
skada på fisket och förstöra nät o. a.
fiskebragder, varför de ivrigt förföljas av
fiskarbefolkningen. Fam. öronsälar, Otariidae,
omfattar mindre starkt specialiserade s.
Yt-teröron finnas, fotterna äro försedda med
hårlös sula och kunna böjas under kroppen,
käkpartiet är kraftigt och tänderna väl
utvecklade. Hit höra pälssälar (se
Sjöbjörnar, Sjöelefanter och Sjölejon).
Fam. sälhundar (sjöhundar), Phocidae,
ut-märkes av fullständigt hårbeklädda fram- och
bakfötter, vilka senare ej kunna böjas under
kroppen. Ytteröron saknas, och hårbeklädnaden
är kort och tät. Gråsälen, Halichoerus
grypus, med mycket lång nos, enspetsade tänder
och grå päls med oregelbundna mörka fläckar,
når en längd av över 2 m. Den finnes runt
Sveriges kuster. Till släktet Phoca höra följ,
arter. Knubbsälen, Ph. vitulina, är ovan
gråvit el. grågul med mörka, ofta
sammanflytande fläckar. Kindtänderna äro snett
ställda och flerspetsade. Längden uppgår till
1,5—1,8 m. Den är västkustens vanliga säl
men förekommer, ehuru sparsamt, även i
Östersjön upp till Södermanland. Vikaren,
småvikaren el. den ringlade sälen,
Ph. hispida, är ovan gråbrun till svartgrå
med vita el. gula ringformade teckningar.
Kindtänderna stå ej snett, och kroppslängden
är 1,2—1,6 m. Den är Bottenhavets och
Östersjöns allmännaste säl men avtar i antal
söderut och går ej v. om Öresund. Endast
enstaka fynd ha gjorts vid västkusten. Den
är en ishavsrelikt (se d. o.), som även
förekommer i Saima, Ladoga, Kaspiska havet
Knubbsäl, Phoca vitulina.
och Bajkalsjön. Storsälen,
storkobben el. havssälen, Ph. barbata, är en
2—3 m lång arktisk form, som även
förekommer vid Norges n. och v. kuster och
anträffats subfossil i Sverige. Grönland
s-sälen, Ph. groenlandica, är även en arktisk
art, 1,6—1,95 m lång. Den har anträffats
även subfossil på åtskilliga platser i s. och
mell. Sverige samt på Åland. Till
blåssäl-släktet, Cystophora, hör b 1 åssälen el.
klappmytsen (se d. o.). Om fam.
val-r o s s a r se d. o. T. P.
Sälen, by i Transtrands socken, v.
Dalarna, vid Västerdalälven. Enl. traditionen
upp-hanns Gustav Vasa här i jan. 1521 av
skidlöpare från Mora, varom en minnessten
erinrar. S. är utgångspunkt för Vasaloppet (se d. o.).
Sälg, bot., se S a 1 i x.
Sälgrund, finländsk fyr (uppf. 1875) i
Bottniska viken, vid inloppet till Kaskö. O. Brn.
SäTkatjåkko, fjäll med glaciärer i
Jukkas-järvi socken, Lappland, n. v. om Kebnekaise;
1,402 m ö. h. Vid foten ligger Svenska
turistföreningens Sälkastuga.
Sällskapet (vanl. kallat Stora
sällskapet), Stockholms största klubb,
stiftades 1800, huvudsaki. av grosshandlare och
fabriksidkare. S. har eget hus (sedan 1877)
med klubblokaler, värdefullt bibliotek etc.
Medl. rekryteras från olika samhällsklasser;
även utlänningar erhålla medlemskap. —
Litt.: C. Lundin, »Sällskapet 1800—1900»
(1900); O. Wieselgren och A. österlöf,
»Sällskapets historia 1900—25» (1926).
Sällskapet Barnavård, konstituerat i
Stockholm 1900, har till ändamål att sprida
intresse för och kunskap om barns vård och
uppfostran. I Stockholm underhålles en
anstalt för undervisning i barnavård, öppnad
1901. En för anstalten uppförd egen byggnad
invigdes 1916. Kursen varar 4 mån. med omkr.
80 elever årl. A. F-g.
Sällskapet De gamlas vänner, stiftat 1895 i
Stockholm, åsyftar att i ett ålderdomshem mot
ringa el. ingen avgift bereda underhåll och
vård åt obemedlade el. mindre bemedlade
kvinnor av den s. k. bildade klassen. Hemmet
(Hemmet för gamla i Enskede, invigt 1911)
rymmer 93 pers, i 2 grupper: hel- och
halvpensionärer. Tillgångarna vid utgången av
1932 uppgingo till 1.119,582,41 kr. (A. Al-n.)
Sällskapet för folkundervisningens
befrämjande, en ombildning (1866) av det 1822
stiftade Sällskapet för
växelundervisningens befrämjande (se
Växelundervisning). S. övertog det äldre
sällskapets s. k. normalskola, som fortsatte sin
verksamhet som provskola och därjämte bl. a.
utbildade lärare för mindre folkskolor och
fortsättningsskolor. 1883 ombildades den till
preparandanstalt för inträdessökande till
statens folkskoleseminarier, från 1885 förenad
med ett småskoleseminarium. 1897
förändrades S:s läroanstalt till högre folkskola (för
flickor) med yrkesundervisning; denna skola
nedlades 1923. S. söker numera att med sina
tillgångar (bortåt V2 mill. kr.) främja olika
folkbildningsändamål. — Litt.: [N. G. W. [-La-gerstedt,]-] {+La-
gerstedt,]+} »Sällskapet för folkundervisningens
befrämjande 1822—1922» (1922). Fr. Sg.
Sällskapet för främjande av kyrklig
själavård bildades 1893 i Stockholm av roteman-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
