Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sänksmide - Sänkvåg - Sänt - Säntis, Sentis - Särdal - Särestad - Särimner - Särkilaks, Peder - Särkland - Särna - Särnait - Särna och Idre tingslag - Särslöv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1177
Sänksmide—Särslöv
1178
Sänksmide, smidning i formar, s. k. sä
n-k e n, vanligen i hejare el. pressar.
Smid-ningen sker med ett över- och ett
under-sänke, i vilka på de mot varandra vända
sidorna är utarbetad en negativ form av
ar-betsstyckets motsv. sida (såvida denna inte
är plan). Äro arbetsstyckets båda sidor lika
(t. ex. en nyckel el. dyl.), upptaga sänkena
en form, svarande mot halva föremålet, men
f. ö. sker delningen på olika sätt alltefter
arbetsstyckets gestaltning. Mycket enkla
sänken (vanl. försedda med endast spår)
användas även vid handsmide och vid vanlig
smidning i maskinhammare. Vid egentliga s.
är översänket anbragt i maskinens rörliga
del, undersänket med det upphettade
materialet på städet el. pressbordet. Det kan vara
nödvändigt att först försmida stycket el. att
bocka el. förforma (»ämna») det i särskilda
sänken för att få det anpassat efter
sänk-formen. För att man skall vara säker på att
sänkena utfyllas väl, måste ämnet el. motsv.
del av materialstången innehålla ett
material-•överskott, som pressas ut mellan sänkenas
plana kantytor och bildar en tunn fena,
»skägg», kring arbetsstycket. Detta skägg
bortstansas i särskilda maskiner. — S. har
kommit till mycket stor användning inom den
moderna massfabrikationen, även för
smidning av större föremål, ss. vevaxlar m. m. till
automobilmotorer. Det har på senare tid och
inom vissa områden delvis utträngt
gjut-ning. O. B-n.
Sänkvåg, fys., se Areometer.
Sänt, skpsb-, trälängor, som användas för
inpassning och hophållande av spant, balkar
o. dyl. på ett fartyg före anbringandet av
bordläggningen. Ax. L.
Säntis [zä’n-], S e n t i s, alpgrupp i
Appen-zellalperna, ö. Schweiz, på gränsen mellan
kantonerna Appenzell och S :t Gallen. Den
liknämn-da högsta toppen (2,504 m ö. h.) har meteor,
■observatorium.
Särdal, se Livräddningsstationer.
Särestad, socken i Skaraborgs län, Åse
härad, på Vänerslätten, n. ö. om Grästorps
köping; 22,42 kvkm, 733 inv. (1933). 1,793 har
åker, 205 har skogsmark. Ingår i S:s, Bjärby,
Tängs, Ilåle och Flakebergs pastorat i Skara
stift, Väne kontrakt.
Särimner (isl. Sæhrimnir), enl. eddadikten
»Grimnismal» och Snorres Edda den galt, av
vars kött Odens kämpar i Valhall,
»enhärjar-na», leva. S. slaktas varje dag men är varje
afton oskadd och levande igen. E. W-én.
Sä’rkilaks, Peder, finländsk förkunnare
av reformationen (d. 1529). S. studerade i
Wittenberg, vanns för reformationen och
verkade för den, då han efter sin återkomst blev
kanik i Åbo 1524. H. E. P.
Särkland, »saracenernas land», i de
fornnordiska sagorna i allm. alla vid Medelhavet
belägna asiatiska och afrikanska länder, på
de fornsvenska runstenarna det
muhammedanska landet vid Kaspiska havet.
Särna, Dalarnas näst nordligaste socken, i
Särna och Idre tingslag (se d. o.), kring övre
österdalälven och dess biåar samt Fuluälven;
2,234,20 kvkm, 2,060 inv. (1933). Skogs- och
myrmarker; närmast gränsen mot Norge
Fu-lufjället, i n. ö. Uckuvålen m. fl. fjäll. 194
har åker, 125,145 har skogsmark. S. kyrkby
Strandbild från Särö.
är huvudort för nordligaste Dalarna och
ändpunkt för S. J :s linje S.—Brintbodarna.
Betydande skogsegendomar. I S. gamla kyrka
samlingar av allmogekonst m. m. Pastorat i
Västerås stift, Mora kontrakt. Från S.
avskildes 1916—18 Idre. — S. intogs 1644 av en
flock dalkarlar, ledda av D. Buscovius (se
d. o.), men någon avträdelse av S. från dansk
sida omnämnes ej i Brömsebrofreden 1645.
Först genom 1751 års gränstraktat kan S.
sägas ha blivit formligt tillerkänt svenska
kronan. G. R-ll; B. E-r.
Särnalt, petrogr., seCancrinit och S y e n i t.
Särna och Idre tingslag omfattar
socknarna Särna och Idre i nordligaste Kopparbergs
län, kring övre österdalälven och
Västerdalälvens biå Fuluälven med Njupeskärs (se
d. o.) vattenfall;
4.5 04,60 kvkm,
3,542 inv.(1933).
Upptages
hu-vudsakl. av
skogs- och
myrmarker, omgivna av Dalarnas
mest betydande
fjäll, Nipfjället,
Städjan,
Fulu-fjället m. fl.
Byarna ligga
i älvdalarna.
320 har åker,
257,362 har
skogsmark.
Skogsbruk i
förening med
jordbruk och
boskapssköt-
sel är huvudnäring. Kommunikationerna ha
genom stora väg- och järnvägsbyggen (se
kartan) på senaste tiden oerhört förbättrats.
Tillhör Ovansiljans fögderi och domsaga.
Särslöv, socken i Malmöhus län, Oxie
härad, på den småkuperade slättbygden n. ö. om
Malmö; 5,15 kvkm, 208 inv. (1933). 472 har
SÄRNAolDRETS
Slcala. L 2miH.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
