Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1181
Säterbo—Sättmaskin
1182
n. om Skövde; 25,91 kvkm, 530 inv. (1933).
Omfattar Billingens nordligaste östsluttning
samt slätt- och skogsområdet därinvid. 829
har åker, 1,336 har skogsmark. Ingår i Horns,
Frösve och S:s pastorat i Skara stift,
Marie-stads kontrakt.
Säterbo, socken i Västmanlands läns
Söder-manlandsdel, Åkerbo härad, s. om Arboga;
51,44 kvkm, 719 inv. (1933). över den odlade
bygden höja sig brant de skogiga ö.
utlö-parna av Käglans platå. 996 har åker, 3,135
har skogsmark. Genom S. går Hjälmare
kanal. Ingår i Arboga stads- och
landsförsamlingars samt S. pastorat i Västerås stift,
Arboga kontrakt.
Säterdalen, »Säters sköna dal», en intill
50 m djup och 100 m bred ravinbildning invid
Säter, utskuren av Ljusterån och dess
tillflöden i flodslättens isälvssediment (se bild
vid D a 1). De branta sidorna ha en rik
vegetation. »Slätten» i dalen brukas för
frilufts-skådespel (1908 ff., de första i Sverige) m. m.
Säteri (Sätesgård), jordbruksegendom,
som till följd av tidigare ägares egenskap
av frälseman befriats från grundskatt (se
d. o.) m. m., frälsesäteri. Vid Erik
XIV:s kröning erhöll varje adelsman
skattefrihet för en gård, friherre för två och greve
för tre. S. skulle avses för jordbruk och
vara väl bebyggt med en »sätesbyggnad»,
värdig ägarens ställning. Skattefriheten
äventyrades, om byggnaden ej ordentligt
underhölls och jorden ej väl hävdades. 1810
avskaffades adelns rätt att uteslutande besitta
s. Genom förändringar i
beskattningsförhål-landena ha efter hand praktiskt taget alla
säteriprivilegier bortfallit. Vid Karl XI :s
reduktion indragna s. blevo kronosäterier
(där de anslogos till det indelta kavalleriets
understöd, berustade s.) samt, där de
senare skatteköptes, skattesäterier. Jfr
Frälse och Frälsehemman. — Litt.:
J. A. Almquist, »Frälsegodsen i Sverige
under storhetstiden» (1931 ff.). Schg.
Säterifrihet, skattefrihet för säteri (se d. o.).
Sätesgård, se Säteri.
Sätherberg, Karl Herman, läkare, skald
(1812—97), vart 1843 med. dr, 1847 kir. mag.
och föreståndare för Ortopediska institutet, som
han ombildade och ryckte upp (se G y m n a
s-tiskt-ortopediska
institutet). Han
avgick 1879. — S.
debuterade som skald 1836,
tillhörde under
studietiden i Lund 1837
—41 Otto Lindblads
och Talis Qualis’ krets
och skrev flera dikter,
tack vare Lindblads
och prins Gustavs
tonsättningar ännu
populära (»Längtan till
landet», »Glad såsom
fågeln», »Sjung om
studentens lyckliga dag»). Hans lyrik:
jägarsånger, naturbilder, efterromantiska poem,
stannade vid de ungdomliga anslagen och
torkade bort i rutin och upprepningar
(»Blommorna vid vägen», 4 bd, 1841—46; »Dikter»,
2 bd, 1862—63; »Blomsterkonungen», 1879,
m. m.). 1896 utgav S. »Lefnadsminnen». R-n B.
Sätila, socken i Älvsborgs län, Marks
härad, vid Hallandsgränsen; 145,85 kvkm, 2,558
inv. (1933). Platåområde med odlad bygd i
Storåns av sjön Lygnern fortsatta dal. 1,886
har åker, 7,930 har skogsmark. Vid Strömma
lantmanna- och lanthushållsskola. Egendom:
S. Bosgård. Ingår i S. och llyssna pastorat
i Göteborgs stift, Marks och Bollebygds kontr.
Sätra (Sätra brun n), en Uppsala univ.
tillhörig hälsobrunn och badanstalt i Kila
socken, Västmanlands län. Källorna äro
järn-haltiga och ha dessutom en relativt stor
ra-diumhalt. — Biskop Kalsenius skänkte 1748
brunnen m. m. till Uppsala univ:s med.
fakultet. Från 1753 ha endast lärare från
denna varit intendenter vid S. Under O. Glas’
intendentstid 1852—67 uppfördes badhuset,
lasarettet och kyrkan. — Se f. ö. P.
Tersme-den, »Sätra brunns krönika, 1700—1915»
(1916). (G. Kr.)
Sätt. 1. Se Damm, sp. 418. — 2.
(Sätt-stamp.) Stenhuggarverktyg i form av en
mindre slägga, varmed stenblock avjämnas,
kantriktas o. dyl. S. placeras och hålles i
läge av en arbetare, medan en annan slår med
en tyngre slägga på s:s huvud. G. H-r.
Sätteri, se Boktryckarkonst, sp. 720 ff.
Sättersta, förr Sätersta, även S e 11 e
r-s t a, socken i Södermanlands län, Rönö härad,
n. ö. om Nyköping; 30.oe kvkm, 453 inv.
(1933). Odlad bygd i s. vid sjön Svarvaren,
skogs- och bergsbygd i n. kring s.
Likstammen. 859 har åker, 1,594 har skogsmark.
Egendom: ökna. Kalkbruk: Svärdsbro. Ingår
i S. och Bogsta pastorat i Strängnäs stift,
Nyköpings ö. kontrakt.
Sättgarnsfiske, se Sillfiske.
Sätthärdning. Maskindelar, som skola vara
hårda i ytan men likväl äga en seg kärna,
utföras ofta av ett relativt mjukt material
och underkastas s. Det färdigarbetade
föremålet inpackas i kol- och kväverika
härd-ningsmedel och upphettas till en temp. av
850°—950° C. Härunder upptager ytan kol
och får förmåga att antaga härdning. Jfr
Cementering2. G. H-r.
Sätting, Sättung (Setting, S j ä
t-t i n g), under 1500-talet kameralt mått på
grundskatteskyldiga fastigheter (jfr
Grundskatt).
Sättmaskin. 1. (Boktr.) Maskin för
åstadkommande av färdiga typsatser. Den första
s. konstruerades 1822 av W. Church i
Birmingham, men praktisk användning fick först
Youngs och Delcambres »Pianotype» omkr.
1840. Senare uppfunnos flera maskiner, alla
dock konstruerade för sammanställning av
färdiga typer. 1884 fick problemet en helt
ny lösning: i st. f. färdiga typer
sammanställde den av tysk-amerikanen O.
Mergen-thaler (1854—99) konstruerade s. »Linotype»
(av eng. line of type, typrad) små gjutformar,
matriser, vilka avgötos automatiskt i
maskinen rad för rad i ett metallstycke. Denna
(bild 1) har också blivit den mest spridda.
Den består av två hopbyggda maskiner, till
höger sättnings- och avläggningsapparaterna,
till vänster gjutapparaten. Ovanför
tangentbordet befinna sig ledningskanalerna och
där-ovan matrisbehållare (magasin) samt överst
avläggningsmekanismen. När sättaren berör
tangenterna, utlösas matriser (bild 2 och 3),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
