Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Söderblom, Lars Olof Jonathan (Nathan) - Söderby-Karl - Söderbygdens vattendomstol - Söderby sjukhus - Söderbärke - Söderfinland - Söderfinne lagsaga - Söderfors - Söderfors bruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Söderby-Karl—Söderfors bruk
1195
»Natürliche Theologie und allgemeine
Reli-gionsgeschichte» (1914), »Den levande Guden»
(1932; det sistnämnda arbetet utgör hans
Gif-fordföreläsningar, hällna vid univ. i Edinburgh
1930). Djup psykologisk intuition röjer den
ypperliga Lutherstudien »Humor och
melankoli» (1917). Viktigt för hans teologiska
åskådning, som i läran om gudsuppenbarelsen
genom de skapande personligheterna (snillena)
fullföljer svensk tradition (Geijer), är arbetet
»Religionsproblemet» (1910). 1912—14 var S.
även prof, i religionshistoria vid univ. i Leipzig.
Uppförd i tredje förslagsrummet till
ärkebiskopsstolen, utnämndes S. i strid mot de
kyrkligt konservativas önskningar till
ärkebiskop 20 maj 1914. Det kyrkliga intresset
hade hos honom alltid gått jämsides med det
teologiska. Ehuru S. hyste djup respekt för
och varm kärlek till kyrkans tradition, var
hans ståndpunkt icke den snävt högkyrkliga.
Den svenska folkkyrkan var för honom främst
en andlig makt, kristendomens historiskt
utformade, nationellt svenska form. Genom fadern
hade han mottagit starka intryck av
väckelse-fromheten och hyste därför förståelse även för
de frikyrkliga riktningarna. Som kyrkoledare
verkade han framför allt genom sin friska,
originella personlighet och sin sällsynt
fängslande talarkonst men även som uppbygglig
författare genom flera samlingar tal (»När
stunderna växla och skrida», 4 dir, 1909—21)
och framför allt den märkliga
passionsandakts-boken »Kristi pinas historia» (1928). Hans
lysande framträdande, mångsidiga bildning
och enastående förmåga att vinna människor
väckte även mångenstädes bland de
indiffe-renta el. mot kyrkan fientliga nytt intresse
och respekt för dess arbete. En märkbart
stegrad livaktighet och ökad tillförsikt inom
kyrkan blev också följden av hans
verksamhet. För gudstjänstlivets helgd och skönhet
hade S. särskilt sinne. Genom sin rika
konstnärliga begåvning och sin enastående förmåga
att genom sitt framträdande skapa helgd och
högtid har han bidragit till att i vidaste
kretsar väcka förståelse för en rikare och
värdigare utgestaltning av gudstjänsten och
för kyrkorummets vård och prydnad.
Mer och mer fångades emellertid hans
intresse av arbetet för kristenhetens enande.
Han hade tidigt genom
Studentvärldsmissio-nen vunnits för enhetstanken och ägde redan
under professorstiden mångsidiga personliga
förbindelser i skilda länder. Världskrigets
söndring vållade honom därför djup smärta.
Hans insats i den ekumeniska rörelsen (se
Kyrkliga enhetssträvanden, sp.
415) gjorde honom till en av protestantismens
andliga ledare och fäste världens
uppmärksamhet vid hans person. Under de sista åren
av sitt liv framstod han som en
protestantisk kyrkofurste, vars medverkan, råd el.
medling begärdes från när och fjärran. Hans
bortgång väckte deltagande över hela världen,
och från alla håll — även från forna
motståndare — gavs det varmaste erkännande åt hans
gärning. Han fick sin grav framför högaltaret
i Uppsala domkyrka. — S. erhöll en mängd
utmärkelser, blev hedersdr vid 14 univ., led.
av Sv. akad. 1921 och Vet.-akad. 1925. Han
fick 1930 Nobels fredspris.
Litt.: »N. S. in memoriam», av flera förf.
1196
under red. av N. Karlström (1931);
»Hågkomster och livsintryck av svenska män och
kvinnor», Xll (s. å.); biogr. av T. Andræ (5:e uppl.
1932) och O. Nystedt (10:e uppl. 1933). — S:s
porträtt återges på vidst. plansch. T. A-æ.
Söderby-Karl, socken i Stockholms län
(Roslagen), Lyhundra härad, n. ö. om sjön Erken;
116,61 kvkm, 1,437 inv. (1933). Småkuperad
skogstrakt med jordbruksbygder i socknens
mitt. 2,800 har åker, 6,921 har skogsmark.
Egendomar: Broby m. fl. Pastorat i
Ärkestiftet, Lyhundra kontrakt. S. bildades 1796
av socknarna Söderby och Karlskyrka
(kyrkan i ruin). Jfr K a r 1 u n g.
Söderbygdens vattendomstol, vars kansli är
i Stockholm, har till domsområde Skåne,
Blekinge, Öland och Gotland, s. Halland
(Lagans vattenområde), större delen av Småland
(utom Fylleåns. Nissans, Ätrans och Vänerns
vattenområden), hela Östergötland samt delar
av Södermanland, Närke och Västergötland
(de, som höra till Nyköpingsåns samt
Vätterns jämte Motala ströms vattenområden).
Jfr Vattendomstol. C. G Bj.
Söderby sjukhus, Stockholms stads
tuberkulossjukhus, i Salems socken, Stockholms
län, vid Uttrans station på S. J. S., som
började beläggas 1 nov. 1910, är avsett för
medellösa och i mån av utrymme även för mindre
bemedlade lungsotssjuka med hemortsrätt i
Stockholm. I särskilda fall kunna även i
Stockholm bosatta men ej hemortsberättigade
personer mottagas. Tills. 404 platser i
allmänna och 40 platser i enskilda och
halvenskilda rum. Till stadens driftkostnader
utgår statsbidrag.
Söderbärke, socken i sydligaste
Kopparbergs län, Västerbergslags tingslag, kring
N. och S, Barken; 433,9 kvkm, 3,866 inv.
(1933). Sjörik, naturskön bergslagsbygd med
bebyggelsen samlad kring Barkensjöarna.
2,693 har åker. 30,843 har skogsmark. Flera
nedlagda hyttor. Pastorat i Västerås stift,
Norrbärke kontrakt.
Söderfinland, under medeltiden benämning
på den del av s. v. Finland (Egentliga
Finland), som låg ö. om Aura å och omfattade den
ena av landskapets kulturbygder i förhistorisk
tid, nu motsv. Piikkis och Halikko härader
och Abo stad Ö. om ån. E-c A-i.
Söderfinne lagsaga, den ena av de två
lagsagor, i vilka Finland delades 1435. Den
omfattade Söderfinland och dess skär, Nyland,
Tavastland. Savolaks och Karelen. Under
Johan 111 :s tid avskildes de bibehållna karelska
trakterna till en ny lagsaga, den karelska.
Vid de finska lagsagornas klyvning 1776
bildades av S jämte några
häradshövdingedö-men av karelska lagsagan Kymmene samt
Nylands och Tavastehus lagsagor. Jfr
Norrfinnelagsaga. A. G. F.*
Söderfors, socken i Uppsala län, örbyhus
härad, vid Dalälven och ö. Hedesundafjärden;
87,39 kvkm, med Jörtsödelen 106,64 kvkm,
2,221 inv. (1933). Skogs-, myr- och
öom-råde. 526 har åker, 4,635 har skogsmark.
Nästan hela S. tillhör S. bruk (se nedan).
I S. Untra verkets stora kraftverksanlägg-.
ningar. Pastorat i Ärkestiftet, örbyhus kontr.
Söderfors bruk, järnbruk vid Dalälven, i
Söderfors socken. Uppsala län, 9 km v. om
Orr-skogs station på Uppsala—Gävle järnväg, äges
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
