Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1203
Söderköping
1204
Söderköpings
vapen.
I blått fält tre balkar av
silver, åtföljda av nio
stjärnor av guld, balkvis
ordnade en, tre, tre och
två.
talkraft och företagsamhet. För att skapa den
nödvändiga handelsflottan bildades 1629 det
s. k. S k e p p s k o m p a n i e t (se d. o.) med
A. Cabiljau (se d. o.) i spetsen. S:s
privilegier utsträcktes 1632 till Tyska riket; hoppet
om att härigenom engagera tyskt kapital i
Sverige sveks dock trots svenska regeringens
energiska stöd. 1632 igångsattes oceanhandel
med 16 av Skeppskompaniet byggda fartyg,
men med i dåtiden övliga konkurrensmetoder
togos 4 skepp av spanjorerna och 5 av
holländarna. Senast 1636 kan S. betraktas som
upplöst, men det förde länge därefter en
skentillvaro som objekt för räfster, processer och
nybildningsplaner. T. S-g.
Söderköping, stad i Östergötlands län, vid
Göta kanal 6 km v. om dess mynning i
Slätbaken; 489 har, därav 474 har land, 2,861
inv. (1933). Skiljes i n. av kanalen från det
branta utsiktsberget
Ramunderberget
(Ramunderhäll; 78 m ö. h.)
och omges f. ö. av
bördig, lummig slättbygd.
Genom S. flyta
Storån och dess vid
Rådhustorget överbyggda
biå, Lillån, med flera
spänger. Om stadens
höga ålder och forna
betydenhet erinra
alltjämt den
oregelbundna stadsplanen och
flera byggnader i S:s
äldsta delar, de s. k.
Hospitals- och
Hagakvarteren. Iluvud-sakl. är S. bebyggt
med trähus och villor
med trädgårdar. Den
treskeppiga stadskyr-
kan, S:t Lars kyrka, anlades omkr. 1300.
I Drothems kyrka, som tillhör
landsförsamlingen. ingå partier av en kyrka från äldre
medeltiden. Bland övriga äldre byggnader
märkas det på 1700-talet ombyggda oansenliga
rådhuset. Nära kanalen ligga bl. a. Hammarkinds
m. fl. häraders tingshus (från 1904),
kommunala mellanskolan etc. Längst i ö. vidta S:s
brunnsanläggningar med den redan under
medeltiden anlitade S:t Ragnhilds källa. Sedan
stadens förr utmärkta hamn under 1500- och
1600-talet på grund av landhöjningen blivit
obrukbar, har S:s handel endast varit av lokal
betydelse. Industrien är obetydlig (20
arbetsställen med tills. 124 arb. 1930).
Kommunikationer: Göta kanal,
Norrköping—S.—Vik-bolandets järnväg och den gamla huvudvägen
utmed Sveriges östkust. S. har sparbank,
bankkontor, en tidning, Söderköpings-Posten
(liberal; 3 n:r i veckan), samt länslasarett,
epidemisjukhus, sjukhus för obotligt sjuka och
en länets sinnesslöanstalt. Tax.-värdet å
fastighet utgjorde 1931 9,929,900 kr., därav
2,697,300 kr. å skattefri fastighet, den tax.
inkomsten 2,442,740 kr., stadens tillgångar vid
årsskiftet 1930/31 652,875 kr. och skulder
541,668 kr. Tills, m. Skönberga utgör S. ett
pastorat i Linköpings stift, Hammarkinds
kontrakt. G. R-ll.
Historia. S. torde redan under äldre
medeltiden ha varit en betydande handelsplats med
egna sockenkyrkor (nuv. Drothems kyrka och
den nu försvunna S:t Egidius). Hit förlädes
även 1235 Sveriges äldsta franciskankloster.
Under 1200-talets senare hälft bosatte sig
en ansenlig tysk köpmanskoloni i S.
Härigenom torde ett verkligt stadssamhälle ha
uppstått; från denna tid härrör även dess
äldsta stadslag, den fragmentariskt kända
Söder-köpingsrätten (utg. av G. E. Klemming i
Vitt.-akad:s Handl. 1867). S:s egentliga kyrka var
S:t Lars; bland övriga byggnader märktes
helgeandshuset och det utanför S. belägna
hospitalet. Under senare medeltiden och
1500-talet stod S. i livlig handelsförbindelse med
Tyskland. Det sista av de riksmöten, som
sedan Folkungatiden hållits i S.,
sammankallade hertig Karl 1595. Staden nedbrann
under krigen mot danskarna 1567 och 1612 och
fick senare en övermäktig medtävlare i Norr-
Söderköping enligt kopparstick i »Suecia antiqua et bodierna».
SÖDERKÖPING
Skala 1:20000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
