Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Södermanland, Sörmland - Litteraturanvisningar - Södermanlands enskilda bank - Södermanlands län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1213
Södermanlands enskilda bank—Södermanlands län
1214
1910» (2 bd, 1913); B. Waldén, »Från en
byundersökning i Rekarnebygden» (Sv.
Turist-fören;s Årsskr. 1925); S. Erixon, »S. i
Nordiska museet» (1924); T. Strömberg, »Bilder
och minnen» (1878); A. Törneros, »Brev»
(2 bd, 1925); »L. Reuterskiöld. Några
minnesblad» (1927); T. Ericssons arbete om S:s
folk-mål (1914); O. Gjerdman, »Studier över de
sörmländska stadsmålens ljudlära» (2 bd, 1918
—27). — K. F. Thedenius, »Flora öfver
Up-lands och S:s fanerogamer» (1871). Bibliogr.
av M. Essén i Biblioteksbladet 1918, i östra
S:s Kulturhist. Fören :s Årsberättelse 1928 (tr.
1929) och Sörmlandsbygden 1932.
Södermanlands enskilda bank grundades
1865 med en grundfond av 1,500,000 rdr, efter
hand ökad till 12 mill. kr., vartill kommer en
kommanditfond på 1 mill. kr. (1933). S. har
huvudkontor i Nyköping och filialer i
Stockholm, Örebro och på 26 andra platser, de flesta
i Södermanland. Södermanlands enskilda bank
har övertagit följ, banker: 1921 a.-b.
Köpmannabanken, som 1918 övertog
Arbetareringens bank, gr. 1884, 1922 a.-b.
Affärsbanken. gr. 1917, 1927 bank-a.-b. Norden (förut
kallat a.-b. Nya banken), gr. 1920, samt 1933
a.-b. Örebro folkbank, gr. 1906 genom
övertagande av den rörelse, som bedrivits av
Örebro folkbank sedan 1867. En i samband
därmed vidtagen namnändring har hittills
icke stadfästs. 1930 nödgades banken för att
stärka sin ställning upptaga ett 5Q2 %
förlagslån på 3 mill. kr. Utdelning har lämnats
alla år utom för 1930 och 1932. O. Å.
Södermanlands län omfattar landskapet
Södermanland (se d. o., med karta) med
undantag av halvön Södertörn med tillhörande
övärld, Södertälje, öknebo härad, Kvarsebo
socken och ett område närmast s. om
Arboga-ån och v. Mälaren; 6,811,06 kvkm (andelar av
Mälaren och Östersjön ej inräknade), därav
6,237,55 kvkm land, 187.967 inv. (1933), därav
i städerna 61.634 inv., 30 inv. per kvkm.
Residensstad: Nyköping. Kallas stundom även
Nyköpings län.
Tidigare folkmängd: 79,817 inv. 31 dec. 1751,
96,547 inv. 1800, 120,113 inv. 1850, 167,428 inv.
1900, 190,478 inv. 1920.
Befolkningens fördelning efter yrken (1920) :
Jordbruk med binäringar 43,7 %, industri och hantverk
30,2 %, handel och samfärdsel 9,« %, allmän tjänst
och fria yrken 3,s %, husligt arbete 4,4 %, f. d.
yrkesutövare m. fl. 8,8 %.
Landarealen, fördelad efter ägoslag (1927) :
Trädgård 2,023 har (0,a %), åker 178,963 har (28,7 %),
äng 21,623 har (3,5%), skogsmark 332,636 har
(53,8 %), övrig mark 88,510 har (14,2 %).
Brukningsdelar (1927) : 10,626 st. med i medeltal
16,8 har åker. Av brukningsdelar med över 2 har
åker brukades 4,507 med tills. 55,8 % av den
sammanlagda åkerarealen av ägaren och 4,338 med
44,2 % av arrendatorer. 6,241 brukningsdelar ha
0,26—10 har åker, 3,675 ha 10—50 har åker och
710 över 50 har åker.
Skörd (medeltal ton 1926—30) : Vete 34,188, råg
20,350, korn 3,530, havre 69,747, blandsäd 28,590,
baljväxter 4,540, potatis 47,793, foderrotfrukter
92,052, hö 248,653.
Husdjur (1927): Hästar 25,336, nötkreatur
120,189, får 6,182, getter 207, svin 39,054, höns
230,591, bisamhällen 5,139.
Mejerihantering (1930) : 39 andels-, 2 gårds-, 2
gårdsuppköps- och 4 uppköpsmejerier; tillv. smör
2,295 ton, ost 1,996 ton.
Skog: Se tah vid Riksskogstaxeringen.
Industri (1930): 543 arbetsställen med tills.
15,375 arb., därav på landsbygden 253 arbetsställen
och 4,845 arb.
Kommunikationer: För allmän trafik öppnade
järn
vägar (1933) 459 km, därav 324 km statens (delar
av linjerna Stockholm—Göteborg,
Stockholm—Nyköping—Malmö, Katrineholm—Norrköping, Södertälje—
Eskilstuna—Nybybruk, Äkers styckebruk—Strängnäs
och Läggesta—Mariefred samt hela linjen Stålboga
—Skebokvarn), 124 km enskilda normalspåriga
(delar av Grängesberg—Oxelösunds järnvägar) och 11
km enskilda smalspåriga (del av Stavsjö järnväg).
Omnibuslinjer (1932) : 104 koncessionerade
linjer; längd tills. 2,905 km. Sjöfart: I S:s
hamnar ankommo och avgingo 1930 tills. 8,737
fartyg om 1,061,138 nettoton i inrikes och 549 fartyg
om 1,330,889 nettoton i utrikes fart, därav ej fullt
hälften av inrikes- och nästan hela utrikestonnaget
via Oxelösund (se d. o.). Delvis genom S. går
Hjäl-mare kanal (se d. o.).
Indelning (1933): Städer: Nyköping, Eskilstuna,
Torshälla, Strängnäs, Mariefred och Trosa under
egen jurisdiktion samt Katrineholm under landsrätt.
Fögderier: Nyköpings, Gripsholms, Rekarne,
Opp-unda. Domsagor: Nyköpings, Livgedingets, Oppunda
och Villåttinge häraders. Härad: Jönåkers, Rönö,
Hölebo, Daga, Selebo, Åkers, Österrekarne,
Väster-rekarne, Villåttinge, Oppunda. 88 lands- och 1
kö-pingskommun, 6 municipalsamhällen.
Folkmängden har sedan sekelskiftet avtagit
på landsbygden och på grund av den ringa
folkökningen i städerna på senaste tiden även
nedgått för hela länet. Jordbruket, som är
bundet till slättbygdernas och dalarnas
sedimentära, ganska bördiga leror (se
Södermanland, sp. 1209), är huvudnäring. Stora
åkerarealer ha genom sänkningar av större
sjöar på 1800-talet tillförts länet.
Fruktodling, insjöfiske och i mindre utsträckning
havsfiske äro viktiga binäringar. Vissa delar
av S. äro utpräglade herrgårdsbygder (22
fideikommiss 1933); styckningar ha dock ägt rum
i senare tid. Lantmannanäringarna främjas
genom hushållningssällskapets kontroll-,
premierings- och konsulentverksamhet,
lantbruks-, lanthushålls- och lantmannaskolor
(Ulv-häll, Benninge, Strängnäs) m. m. Industrien är
främst koncentrerad till Eskilstuna, Nyköping
och Katrineholm (se d. o.). Landsbygdens
förnämsta industriorter äro Nävekvarn,
Oxelösund, Sparreholm, Hälleforsnäs, Nyby bruk,
Åkers styckebruk och Läggesta. Därjämte
förekomma många sågverk och hyvlerier,
småmejerier (se ovanst. tab.) tegelbruk m. m.
Järnmalm brytes vid Kantorp. Av S:s
hamnar har Oxelösund (se d. o. och ovanst. tab.)
den största gods- och Strängnäs den största
passagerartrafiken. Högre allmänna läroverk
finnas i Strängnäs, Nyköping och Eskilstuna,
samrealskola i Katrineholm, kommunal
flickskola i Nyköping, folkhögskola i Åsa. Om
småskoleseminariet i Strängnäs se d. o.
Lasarett finnas i Nyköping, Eskilstuna, Flen och
Katrineholm (Kullbergska sjukhuset),
sjukstugor i Strängnäs, Mariefred och Trosa, hem
för kroniskt sjuka i Nyköping, Eskilstuna
och Strängnäs, tuberkulossanatorium vid Löt
(Strängnäs landskommun), tuberkulossjukhem
i Nyköping, sinnessjukhus i Nyköping samt
vid Strängnäs (se S u n d b y sjukhus),
vårdhem för sinnessjuka i Gnesta,
Katrineholm. Trosa och Oxelösund, sinnesslöanstalter
vid Löt, epidemisjukhus m. fl.
sjukvårdsinrättningar på skilda platser. S. tillhör
Strängnäs stift, bildar ett landstings- och
hushåll-ningssällskapsområde, ett inskrivningsområde
inom ö. arméfördelningsområdet, tills, m.
Västmanlands län en valkrets med 9
representanter till Första kammaren och egen
valkrets med 7 representanter till Andra
kammaren. G. R-D
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
