Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Södermanlands Läns Tidning - Södermanlands Nyheter - Södermanlands regemente (I. 10) - Södermannalagen - Södermark, släkt - Södermark, Johan Per - Södermark, Olof Johan - Södermark, Per Gustaf - Södermöre (Södra Möre) - Söderns stjärna - Söder om landsvägen - Södersken - Söderskär - Söderslätt - Söderström - Söderström, familj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1215
Södermanlands Läns
Tidning—Söderström
1216
Södermanlands Läns Tidning, tidning i
Nyköping, gr. 1862 av boktryckaren P. M. F.
Lundberg; utges sedan 1919 sex ggr i veckan.
Huvudred, är sedan 1931 Hj. E. Nelson (f. 1887
19/iut- Tidningens politiska hållning är höger.
Södermanlands Nyheter, frisinnad tidning i
Nyköping, gr. 1893, utges sedan 1919 sex ggr
i veckan. Huvudred, är sedan 1926 A. F.
Hallin (f. 1876).
Södermanlands regemente (1.10) tillhör ö.
arméfördeln., är förlagt till Strängnäs och
mottager värnpliktiga från Södermanlands
in-skrivningsområde. övningsplats var 1774—
1921 Malma hed (se M a 1 m k ö p i n g). —
Med hertig Karls övertagande 1568 av sitt
hertigdöme, vilket i huvudsak omfattade
Södermanland, Närke och Värmland, kom
krigsfolket där att bilda en enhet. Från 1624 till
1627, då knektarna från Närke och Värmland
avskildes, framträder S i mera fast
organisation; det omnämnes också i 1634 års R. F.
Beslut om indelningsverkets genomförande för
Södermanland fattades 1683; på grund av
detta skulle 1,200 man uppsättas. — Litt.:
»Utkast till en historia om K. Södermanlands
regemente» (1786—94), omfattande tiden till
1770; K. K:son Leijonhufvud, »K.
Södermanlands regementes historia 1771—1915» (3 dir,
1914—19) M. B-dt.
Södermannalagen, se Landskapslagar,
sp. 675.
Södermark, svensk släkt, urspr. från
Gästrikland, känd från 1500-talet. Länsmannen
Olof Södermans (1680—1744) son
kyrkoherden Petrus S. (1711—81) ändrade 1735
namnet. Om hans sonson O. J. S., dennes son
J. P. S. och den sistnämndes son P. G. S.
se nedan.
Södermark, Johan Per, målare (1822—89),
son till O. J. S. Började sin bana som militär
men tog avsked 1848. S. var elev vid
Konst-akad., där han blev led. 1874, studerade i Rom
1845—48, i Düsseldorf 1852—55 och i Paris
hos Couture 1855—56. I hans stora
produktion märkas porträtt av H. Hamilton
(riddar-huset), överintendenterna M. G. Anckarsvärd
och F. von Dardel samt av C. O. Troilius
(1881; Järnkontoret). G. W. L.
Södermark, Olof Johan, militär, målare
(1790—1848); jfr släktart. Deltog som kapten
i slaget vid Leipzig 1813, var med i Norge
sommaren 1814 och blev major 1816. S., som
var skicklig
kartritare, blev 1825 lärare i
topografi vid
Krigs-akad., tog avsked ur
krigstjänsten och fick
överstelöjtnants
fullmakt. Först 1824
beslöt S. att på allvar
ägna sig åt konsten
och reste därför till
Rom, där han först
ägnade sig åt
skulptur men snart
övergick till måleriet.
Bäst blev S. som
porträttmålare. Några av hans tidigaste
porträtt äro av skalden C. A. Nicander
(på Gripsholm), av tysken Riepenhausen
(Nationalmuseum) och av B. von Plåten (se
plansch vid d. o.). S. återvände hem 1828,
väckte uppseende och blev en eftersökt
por-trättör. Han målade även Karl XIV Johan
och Desideria. 1832 reste han till München,
där porträttet av kronprinsessan Josefina
tillkom, och inträffade 1834 i Rom, där han
porträtterade Byströms modell Karolina Bygler
(Nationalmuseum). 1836 var han i London och
1837 i Paris, där han blev elev till Frans
Winterhalter. 1838—41 och 1844—47 vistades
han i Rom. Bland S:s mest kända arbeten
märkas porträtt av Fogelberg, Mörner och
Troili, engelske ministern lord Bloomfield, A.
von Hartmansdorff, statsråden af Nordin och
af Ugglas, Jenny Lind, Berzelius, Fredrika
Bremer och Henry Beyle (de tre sistnämnda
avbildade vid resp, artiklar). Ett självporträtt
tillhör Uppsala univ. J. och O. Cardon, Troili
m. fl. ha graverat efter S:s bilder. — Litt.:
L. Looström, »O. J. S., hans lif och verk»
(1879); G. Nordensvan, »Svensk konst och
svenska konstnärer i 19 :e århundradet», bd 1
(1925). G. W. L.
Södermark, Per Gustaf, ämbetsman (f.
1863 7/2), son till J. P. S. Blev jur. kand.
1888, ombudsman hos Statskontoret 1896,
statskommissarie och byråchef där 1900 samt
var generaldir. 1918—30. S. har varit sekr. i
och led. av flera kommittéer, styrelser o. dyl.
samt blev 1921 ordf, i pensionskommittén.
Han är ordf. bl. a. i styrelsen för Svenska
jordbrukskreditkassan och i a.-b. Radiotjänst.
S. har intagit en framträdande ställning i
Stockholms musikliv. Ldht.
Södermöre (Södra M ö r e), grevskap, se
M ö r e.
Söderns stjärna, se Diamant, sp. 856
med bild på pl.
Söder om landsvägen, benämning på den
del av Skåne, som ligger s. om landsvägen
Malmö—Ystad på Söderslätt. Uttrycket synes
ha vunnit allmännare spridning genom prof.
H. Bendz (se d. o.). Jfr E. Bendz, »S.» (1916).
Södersken, meteor., se Norrsken.
Söderskär, finländsk fyr (uppf. 1862) i
Finska viken, s. ö. om Helsingfors. O. Brn.
Söderslätt, se Skåne, sp. 1235, bild 4, 16,
18 och 20.
Söderström, se Mälaren, sp. 616, och
Stockholm, sp. 518.
Söderström, finländsk bokförläggarfamilj,
härstammande från Södermanland. Konsul
Gustaf Leopold S. (1831—1912) ägde
bokhandel och tryckeri i Borgå samt idkade
förlagsrörelse. Hans son Werner
Leopold S. (1860—1914) övertog tryckeriet och
utvidgade en av honom grundad förlagsrörelse.
1891 övergingo de svenskspråkiga
förlagsartiklarna till Söderström & C:o
förlä g s - a. - b. (aktiekap. 2 mill. fmk 1933;
chef från 1917 B. Appelberg), som utger
praktiskt taget all svensk lärobokslitteratur i
Finland, vidare memoarverk och skönlitterära
arbeten m. m. Den finskspråkiga
förlagsrörel-sen fortsattes av W. L. S. och ombildades 1904
till a.-b. Werner Söderström O s
a-k e y h t i ö (aktiekap. 9 mill. fmk 1933) med
denne som chef; efterträdare är J. Jäntti.
Bland större förlagsartiklar må nämnas
uppslagsverken »Oma Maa» och »Suomenmaa»
samt skönlitterära verk av J. Aho, J.
Linnan-koski, F. E. Sillanpää m. fl — Historik av
Y. A. Jäntti (3 bd, 1928). H. E. P.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
