Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Söderström, Adolf Fredrik - Söderström, Carl Emil August - Södersysslets domsaga - Södertuna - Södertälje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1217
Söderström, A. F.—Södertälje
1218
Bild 1. Södertälje enligt kopparstick i »Suecia antiqua et hodierna».
Söderström, Adolf Fredrik, zoolog (1888
—1929). Blev fil. dr och docent i zoologi i
Uppsala 1920 och började sin vetenskapliga
verksamhet med studier över borstmaskarna.
Sedermera kom han in på frågor om både denna
o. a. evertebratgruppers embryologi och
larvutveckling. Slutligen lämnade han teoretiska
och experimentella bidrag till frågan om
cellens finare byggnad. Hans viktigaste
arbeten äro »Studien über die
Polychätenfami-lie Spion idæ» (1920), »Über die ’katastrophale
Metamorphose’ der Polygordius-Endolarve
nebst Bemerkungen über die Spiralfurchung»
(1924), »Das Problem der
Polygordius-Endolarve» (s. å.), »Die Verwandtschaft
sbeziehung-en der Mollusken» (1925), »Gastrula und
Pro-tostoma, Planula und Blastopor, Oroproctula
und Oroproctus» (1926) och »Zur Kenntnis der
Zellarchitektonik» (3 bd, 1926—28). S. E-n.*
Söderström, Carl Emil August, skald
(1818—92), komminister i Säter 1871. S.
författade dikter på svenska och latin, original
och översättningar. Mycket värdefulla äro
hans övers, till latin av svenska diktverk,
Runebergs »Hanna», Malmströms »Angelica»
m. m., samt latinska tolkningar av 224
psalmer i svenska psalmboken. Hans »Valda
dikter» utgåvos i 3 dir 1895 av K. F. Karlson
och J. Bergman. E. St.
Södersysslets domsaga, i Värmlands län,
under Svea hovrätt, omfattar 2 tingslag: Näs
härad (tingsställe: Säffle) och Gillbergs härad
(tingsställe: Häljebol).
Södertuna, gods i Frustuna och Kattnäs
socknar, Södermanlands län, 3 km n. v. om
Gnesta; 1,200 har, därav 408 har åker;
tax.-värde 551,900 kr. (1931). Huvudbyggnaden,
ett stenhus från 1600-talet, ligger på en ö i
Frösjön. Gården, före 1600-talet kallad Vad,
tillhörde på 1300-talet frälsemannen Karl
Nilsson, som Bo Jonsson (Grip) lät dräpa
1381. Från kronan utbyttes S. på 1600-talet
av riksrådet C. Stiernsköld och har sedan
tillhört släkterna Sparre, Lowisin, Palmfelt,
Ehrensvärd, Waehtmeister, Adelborg och von
Eckermann.
Södertälje, industri- och stapelstad i
Stockholms läns Södermanlandsdel, på det av
Södertälje kanal (se d. o.) genombrutna smala
näset mellan Mälaren och en vik av Östersjön;
2,056 har, därav 2,033 har land, 14,268 inv.
(1933). S:s äldsta parti, rätvinkligt planerat
och alltjämt stadens kärna, ligger v. om
kanalen och omges av bergshöjder, delvis
Bild 2.
Södertälje stads
vapen.
I blått fält S:ta
Ragnhild i dräkt av silver,
stående på en månskära
och med krona och
man-dorla av guld samt med
båda händerna hållande
ett utböjt, rött kors på
bröstet.
utlagda till parker och villaområden (se
kartan). Kanalens 1924 fullbordade ombyggnad
(se sp. 1219) samt järnvägens och vissa
tillfartsvägars förflyttning i samband
därmed ha medfört stora
förändringar i staden.
Stora torget i
Storgatans skärning med
Gamla och Nya
Stockholmsgatorna (förr
ut-fartsvägar till
Stockholm) är dock alltjämt
stadens centrum. Det
omges bl. a. av den
treskeppiga
medeltidskyrkan, det lilla
gamla och det betydande
nya rådhuset (se
kartan). Vid kanalen är
flickskolan inrymd i
ett 1700-talshus, som
urspr. hyst lasarettet
och till 1912 använts
för läroverket. I s.
vidtar vid
centralstationen hotell- och
bad-ortsstaden med
Bad
husparken. S. bad- och kuranstalt, öppnad 1849,
äges av staden och omfattar även havsbad vid
Björkudden; årl. omkr. 1,000 gäster. Västerut
höja sig Torekällbergen med friluftsmuseum.
Huvudsaki. ö. om kanalen samt över det
halvöliknande Näset löper en
tallskogsbe-vuxen rullstensås, som vid skärningen med
kanalen passeras av nya järnvägsbron.
Sydligast på Näset märkas Havsbadet och Näsets
villasamhälle. Stockholmsvägen passerar
kanalen på en ny klaffbro (15 m seglationsfri
höjd), ö. om kanalen ha förutom
bostadskvarter flera betydande allmänna inrättningar
tillkommit, ss. det ståtliga läroverket (från
1912) med biologiska museet, länslasarettet,
ålderdomshemmet, nya idrottsplatsen och
kyrkogården. Söderut har åssluttningen
(Kusens backe) mot kanalen utlagts till
promenadplats. S. är sedan världskriget även
betydande industristad. Industrien
sysselsatte 1930 vid 36 arbetsställen tills. 2,022
arb., därav huvudparten inom mek.
verk-stadsbranschen. Främst bland dessa företag
stå a.-b. Svenska maskinverken, a.-b.
Scania-Vabis, a.-b. Baltic (se dessa ord) och Svenska
centrifug-a.-b. (450 arb.), dotterbolag till a.-b.
XVIII. 39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
