Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Södertälje - Södertälje kanal - Södertäljekonferensen - Södertälje kontrakt - Södertälje landsförsamling - Södertälje verkstäder - Södertörn - Södertörns domsaga - Södertörns kontrakt - Södertörns villastad - Söderwall, Knut Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1219
Södertälje kanal—Söderwall
1220
Separator (se d. o.). I övrigt märkas a.-b.
Keros glödnätsfabrik (gr. 1901, aktiekap.
300,000 kr., 60 arb.), a.-b. Vin- och
spritcentralens spritfabrik, S. bryggeri-a.-b. (gr. 1896,
aktiekap. 400,000 kr., 55 arb., årstillv.-värde
700,000 kr.), a.-b. Svenska tobaksmonopolets
tobaKsfabrik, a.-b. Astra, apotekarnes kemiska
fabriker (gr. 1913, aktiekap. 1,050,000 kr., 100
arb., ärstillv.-värde 2 mill. kr.), samt flera
mindre företag. En specialitet för S. är den
bekanta tillv. av kringlor. S. hamn består av
uthamnen (160 m kaj, 6—7 m djup) på
Näset, Saltsjöhamnen (100 m kaj, 3,4—5 m djup)
mellan centralstationen och slussen samt
Mä-larhamnen (400 m kaj, 3,4—5,5 m djup) vid
n. kanalmynningen. 1 hamnen ankommo och
avgingo 1931 tills. 4,387 fartyg om 471,071
nettoton, därav 40 fartyg om 17.932 ton i
utrikes fart. Förutom genom kanalen har S.
goda förbindelser genom flera linjer av S. J.
samt omnibuslinjer; vid S. förenas
riksvägarna mellan Stockholm och Sveriges s. och
s. v. delar. S. har tullkammare, sparbank och
avdelningskontor av tre affärsbanker. I S.
utges Stockholms Läns och Södertälje
Tidning (4 n:r i veckan). Stadens inkomster
upp-gingo 1929 till 3,584,371 kr., dess utgifter till
3,411,302 kr. Tax.-värde å fastighet 68,707,60t
kr. (1931), därav å skattefri 8,565,400 kr., tax.
inkomst 18,251,640 kr., tillgångar vid
årsskiftet 1930/31 10,500,800 kr., skulder 6,058,162
kr. Staden ingår i S. stads- och
landsförsamlingars samt Tveta pastorat i Strängnäs stift,
Södertälje kontrakt. G. R-ll.
Historia- S., som fram till Gustav II Adolfs
tid benämndes T ä 1 j e, omtalas redan på
1000-talet som en för samfärdseln betydelsefull ort.
Över det smala näset vid S. mellan Mälaren
och Saltsjön torde alltsedan forntiden en
livlig trafik ha ägt rum. Stockholms uppkomst
medförde flera förbud mot S:s för Stockholm
besvärande sjöhandel. Först på 1800-talet
inträdde en uppblomstring, inledd genom
öppnandet av Södertälje kanal (se d. o.) och
in-rättandet av en vattenkuranstalt (1849). Vid
1800-talets slut började en kraftig
industrialisering, som nådde sin höjdpunkt under
världskriget och som medförde, att S:s folkmängd
snabbt steg från 3,510 inv. 1881 till 14,966
inv. 1921. A. S-k.
Södertälje kanal går från Linaviken i
Mälaren till Igelstaviken i Östersjön förbi
Södertälje och genom sjön Maren; längd 3 km.
1806 utfärdade K. m:t privilegium för
Södertälje kanal- och slussverksbolag, som enl.
majoren E. Nordwalls ritningar och med statslån
byggde den 1819 öppnade första kanalen.
Denna kunde passeras av fartyg med ett
djupgående av högst 3,3 m. Kanalverket inköptes
av staten enl. beslut vid 1912 års riksdag, och
kanalen ombyggdes h. o. h. Sedan 1913 står S.
under Vattenfallsstyrelsens förvaltning. Den
nya kanalen öppnades officiellt 1924 för trafik
med intill 5,5 m djupgående fartyg och följer
i huvudsak den gamla sträckningen. Slussen
är förlagd vid Marens n. ända.
Huvuddimensionerna äro: minsta vattenbredd i grävd
kanal 24 m, minsta djup under lågvattenytan
6 m, slusskammarlängd 135 m, bredd i
portöppningen 20 m och minsta djup på
slusströsklarna 7,5 m. Kanalen korsas av två
broar, en gatubro med klaffspann samt en
järnvägsbro för Södra stambanan på 26 m
seglationsfri höjd och likaledes försedd med
klaffspann för broöppning. G. H-r.
Södertaljekonferensen, se
Keswick-kon-ferenserna.
Södertälje kontrakt, i Strängnäs stift,
omfattar 7 pastorat: Hölö; Mörkö; Södertälje
stads- och landsförsamlingar samt Tveta;
Turinge; Vårdinge; Ytterenhörna och
överenhör-na; Överjärna och Ytterjärna.
Södertälje landsförsamling omfattar
Väster-tälje och Östertälje landskommuner i
Stockholms län, invid Södertälje; 48,24 kvkm, 1,979
inv. (1933). Ingår i Södertälje stads- och
landsförsamlingars samt Tveta pastorat i
Strängnäs stift, Södertälje kontrakt.
Södertälje verkstäder, se S v e n s k a
maskinverken.
Södertörn, östligaste delen av
Södermanland (se d. o. och kartorna), eg. en halvö,
som genom anläggandet av Södertälje kanal
h. o. h. avskilts från fastlandet. Hanvedens
skogrika bergstrakt från
Nacka—Tyresöområ-det i n. ö. till Fitunatrakten i s. v. skiljer S:s
odlade bygder i n. v. (Svartlösa härad) och
s. ö. (Sotholms härad) från varandra. Med sin
utpräglade spricktopografi är Hanveden ett
av Stockholmstraktens mest besökta
vild-marksområden; här märkas Tornberget (111
m ö. h.) och mäktiga rullstensåsar, bl. a.
Påla-malm. S. är delat på Svartlösa och Sotholms
härader, varjämte mindre’ områden tillhöra
Stockholm och Södertälje. — Litt.: I. Schnell,
»S. under stenåldern» (i »Bidrag till
Södermanlands äldre kulturhistoria», XXIV, 1930).
Södertörns domsaga, i Stockholms län,
under Svea hovrätt, omfattar Svartlösa, öknebo
och Sotholms härader, vilka tills, utgöra ett
tingslag; tingsställe: Stockholm.
Södertörns kontrakt, i Strängnäs stift,
omfattar 10 pastorat: Botkyrka och Salem;
Da-larö, Ornö och Utö; Grödinge; Huddinge;
Nacka; Saltsjöbaden och Tyresö; Sorunda och
Torö; Västerhaninge och Muskö; ösmo;
öster-haninge.
Södertörns villastad, villasamhälle i
Enskede församl., Stockholm, vid sjön
Magel-ungen (se d. o.). Har jämte Fagersjö uppstått
på från Farsta m. fl. gårdar avstyckad mark
efter tillkomsten av Stockholm—Nynäs
järnväg. Vid inkorporeringen med Stockholm 1913
inköpte staden all ej exploaterad mark,
varefter bebyggelsen upphört. Konvalescenthem.
Söderwall, Knut Fredrik, språkforskare
(1842—1924). Blev fil. dr och docent i nordiska
språk 1865, adjunkt
1872, e. o. prof. 1886,
ord. prof. 1892 (till
1907), allt vid Lunds
univ. S. var en av
förgrundsgestalterna i
den moderna nordiska
språkvetenskapens
utveckling; sin
vetenskapliga verksamhet
utövade han
huvudsaki. på den svenska
språkhistoriens
område. Ett
grundläggande arbete, som
ännu icke mist all betydelse, var
»Hufvudepo-kerna af svenska språkets utbildning» (1870).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
