Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Söm el. Sutur - Sömn - Sömnad - Sömngång - Sömnlöshet el. Insomni - Sömnmedel - Sömnrörelser - Sömnsjuka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sömn—Sömnsjuka
1233
fibrösa mellanrummen mellan benskivorna äro
breda hos den nyfödde (jfr Förlossning,
sp. 225), de avta småningom, men oförbenade
springor kvarstå länge, varigenom ytterligare
tillväxt av kraniet kan äga rum vid hjärnans
utväxande. En förbening av s. börjar i
människans kranium mellan 30- och 40-årsåldern.
Sker för tidig sammanväxning överallt, bli
huvudet och hjärnan onaturligt små (jfr
Mikro c e f a 1 i). Icke sällan inträffar, att s. stå
öppna länge el. under hela livet. Jfr även
Huvudskål, med bilder. Ljd.
Sömn, periodisk nedsättning i organismens
verksamhet, åtföljd av mer el. mindre
omfattande medvetslöshet. Till uppkomsten av s.
medverka en viss grad av trötthet,
utestängandet el. försvagandet av sinnesintryck från de
olika receptorerna (jfr Nervsystem)
ävensom avkoppling av den högre
själsverksam-heten, t. ex. med viljan (koncentration på
sömnföreställning), genom enformiga
sinnes-retningar (vaggvisor etc.), suggestion. Den på
så sätt uppkomna hämningen i nervsystemets
högre delar har, som Pavlov experimentellt
visat, avgörande betydelse för s:s inträde.
Härvid medverkar ett särskilt i
hypothala-musområdet (se Hjärna, sp. 1106) beläget
sömncentrum. Skador på denna plats kunna
medföra abnorm sömnlöshet el. sjukligt
sömnbegär (jfr S ö m n s j u k a). Under s., som är
ett vilotillstånd för vissa delar av centrala
nervsystemet men även för kroppen i övrigt,
kunna rester av medvetandet kvarstå i form
av dröm (se d. o.). Talrika reflexer äro
försvagade, och genom nedsättningen i
nervsystemets verksamhet avtar också funktionen på
många andra håll. Omsättningen nedgår till
ett lågt vilovärde, musklerna avslappas,
hjärtat slår långsammare, medan blodström och
blodtryck avta liksom andningen, och
avsöndringen från många körtlar minskas. S:s
djup varierar, vanl. är det störst någon timme
efter insomnandet. Behovet av s. avtar med
stigande ålder och företer stora individuella
växlingar. Under sjukliga förhållanden
uppträda olika sömnliknande tillstånd (dvala,
koma, letargi, stupor) med växlande grad av
förlust av medvetandet. Jfr Sömnmedel,
Sömnlöshet och Vintersömn. Ljd.
Sömnad, sättet att med hjälp av nål och
tråd förena två stoffer, avsluta en kant el.
utföra en ornering. Styngen kunna, ehuru
rikt skiftande, i huvudsak räknas till
grupperna förstyng, efterstyng och slingstyng.
Enkla sömsätt äro tråckling, fällning,
kastsöm, knapphålssöm och sticksöm. Om flätsöm
m. m. se K o n s t s ö m n a d. E. v. W.
Sömngång, se Somnambulism.
Sömnlöshet el. I n s o m n i (lat. inso’mnia),
ett symtom, som kan uppkomma av flera
anledningar: genom hjärnans överretning på
grund av febertillstånd, smärtor,
överansträngning med arbete samt kanske allra vanligast
på psykisk väg, genom sorg och oro, ibland
också vid sinnessjukdomar. Den enkla s.
nedsätter icke blott arbetsförmågan i allm. utan
även nervsystemet och hela
kroppskonstitutionen. Den enkla s. bör i tid bekämpas:
främst därigenom, att man såvitt möjligt
undanröjer1 de orsaker el. de omständigheter,
av och under vilka den framkallats. Vila,
kraftig föda, lämpliga och väl avpassade
1234
kroppsansträngningar, luftombyte och
vattenbehandling kunna göra god nytta. Stundom
måste sömnmedel (se d. o.) anlitas. Dessa
borde aldrig användas på måfå och utan
läkares råd, enär härigenom stor skada kan
åstadkommas. 1. H.*
Sömnmedel (lat. hypnötica, av grek,
hypnos, sömn) medföra sömn (narkos) genom
förlamande verkan på delar av stora hjärnan.
S. äro en grupp av narcotica (se d. o.). De äro
icke (el. föga) flyktiga och verka efter
intagning under flera timmar. Kemiskt tillhöra
de flesta s. fettserien el. alifatiska serien
bland de organiska ämnena; morfin (se
d. o.) tillhör dock alkaloiderna; även opium
(se d. o.) brukas ibland som ro- och
sömn-givande medel. De sistnämnda medlen brukas
särskilt då sömnen hindras av smärtor,
andnöd el. hosta, de förra företrädesvis vid
nervös sömnlöshet, upphetsning, delirier, kramp
o. dyl. Mot kronisk sömnlöshet ges
försiktigt minsta verksamma doser av fettseriens
s. med pauser och omväxling av preparat, då
patienterna ofta vänja sig vid dessa. — Äldst
bland s. av sistnämnda grupp är k 1 o r
alhy d r a t el. k 1 o r a 1 (Chlorali hydras; se
Klorföreningar). Kloralhydrat ges i
dos av 1, 2, högst 3 g åt vuxen person i rätt
utspädd lösning (annars magretning) och
medför vanl. sömn på 10—15 min. Det ger vid
oförsiktigt bruk förgiftning. — Bland nyare s.
har Sv. farmakopén upptagit följ.: S u 1 f
o-n a 1 el. dietylsulfondimetylmetan,
(CH3)2 . C . (SO2 . C2H5)2,
verkar långsamt och medför ofta sömnighet
under följ. dag. Dosen är 1, högst 2 g; bör ej
ges under längre tid på grund av fara för
kronisk förgiftning. Liknande egenskaper har
metylsulfonal el. trional. En serie
andra s. äro derivat av urinämne, bland vilka
märkes v e r o n a 1, dietylmalonylkarbamid
el. dietylbarbitursyra,
(C2H5) . C . (C0NH)2 . CO.
Ges vanl. i dos av 0,5 g, verkar på omkr. en
halv timme men kan ej ges under längre tid
och kräver försiktighet. M e d i n a 1 el. v
e-ronalnatrium (dietylmalonylkarbamid-natrium) kan ges i lavemang eller
inspru-tas under huden. Vidare märkas d i a 1 el.
dialylmalonylkarbamid, det särdeles
verksamma preparatet 1 u m i n a 1 el.
fenyletylmalo-nylkarbamid, luminalnatrium samt de
båda bromhaltiga s. a d a 1 i n el.
bromdietyl-acetylkarbamid och det relativt föga giftiga,
svagt verkande medlet bromur al el.
bromva-lerylkarbamid (utan gifttecken). Utom dessa
finnas talrika andra: amylenhydrat
(tertiär amylalkohol) och paraldehyd
(poly-meriserad acetaldehyd), ganska retande, tagas
utspädda med vatten, samt k 1 or a 1 a m i d
el. kloralformamid; ur et an el. etyluretan
(karbaminsyreetylester); h e d o n a 1 el.
metyl-propylkarbinoluretan; voluntal el.
triklor-uretan; det luminal närstående preparatet
p h a n o d o r m m. fl. C. G. S.
Sömnrörelser, bot., se
Retningsfysio-logi, sp. 681.
Sömnsjuka, 1. I Afrikas tropiska regioner
bland de infödda utbredd kronisk sjukdom,
som framkallas av parasiter, tillhörande
Try-panosoma-släktet. överföringen sker i regel
genom en fluga, Glossina palpalis, el. från män-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
