Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1235
Sömntorn—Söndrum
1236
niska till människa genom könsumgänge. S.
har en inkubationstid av 20—30 dagar, börjar
smygande med feberattacker, som kunna
fullständigt påminna om malaria, och
körtelan-svällningar på halsen. Senare angripes
nervsystemet. Patienten får häftig huvudvärk,
omtöckning och delirier. Sm. ningom avtaga
krafterna med svår avmagring. 1 detta
stadium visar sig sjukdomens märkligaste
symtom, en tilltagande sömnighet. Patienterna
sova ständigt, under arbetet, intagandet av
föda etc. Om s. ej behandlas, innan
nervsystemet angripes, går patienten småningom under
i allmän kraftnedsättning el. tillstötande
sjukdomar, ss. lunginflammation. Sjukdomen
finnes endast där den ovannämnda flugan
lever, varför dennas utrotande är det
effektivaste sättet att bekämpa s. På senare tid
har man dock lyckats även med
arsenikpreparat (atoxyl), framför allt ger manin, även
kallat Bayer 205, som fullständigt botar
sjukdomen. — 2. Benämning på s. k.
epidemisk encephalit, encephalitis lethargica
(se Hjärnsjukdomar, sp. 1121). S. 1-r.
Sömntorn, bot., zool., se Gallbildningar,
med 1 och 2 på pl., och Gallsteklar, sp. 341.
Sömntornstekel, zool., se Gallsteklar,
sp. 341.
Sömstick, Sömtryck, veter., se H o v
lida n d en.
Söna, inom svensk gruvlagstiftning
hävdvunnet uttryck för förverkning av den på
mutsedeln grundade rätten att bearbeta en
gruva genom försummelse av föreskriven
ar-betsskyldighet och avgiftsplikt, utan behörig
anmälan el. i vederbörlig ordning medgivet
vilostånd. Gruvanläggningen kallas i så fall
s ö n a d. G. H-r.
Söndag, veckans första dag i de kristna
kalendrarna. S. har erhållit sitt namn i
germanska språk efter lat. solis dies, solens dag,
medan i grekiskan och i de romanska språken
s:s namn härledes från kyrkofädernas dies
dominica, kyriakè, Herrens dag. K. Lmk.
Söndagsbokstav, astron., den bokstav,
varmed söndagen betecknas i julianska
kalenderns 28-åriga cykel, solcykeln el.
solcirkeln. A är beteckning för 1, 8, 15 jan.
etc. och B för 2, 9, 16 jan. etc. t. o. m.
bokstaven G. Den mot första söndagen i ett år
svarande bokstaven benämnes s. Då under
skottår 23 och 24 febr, ha samma
bokstavsbeteckning, komma s. att vara två under
skottår, den ena giltig för söndagar före
skottdagen och den andra för söndagar
efter. K. Lmk.
Söndags-Nisse, skämttidning, som utgavs en
gång i veckan i Stockholm 1862—1924. Bland
dess red. må nämnas J. G. Schultz (1864—
69), B. Schöldström (1869—70), F. Hodell (1870
—90), H. Vallentin (1894—1901; gjorde
tidningen aktuell, med liberal färg) och H.
Zet-terström (från 1901; behöll den aktuella
inställningen). Dec. 1924 förenades S. med
Strix till Söndagsnisse-Strix med A.
Engström och H. Zetterström som red.
Söndagsskolor, skolor, som på enskilt
initiativ anordnas för att på söndagen meddela
barn religiös undervisning och uppbyggelse.
Den första egentliga söndagsskolan
upprättades 1780 i Gloucester av redaktören R. R a
i-kes (1735—1811). S. ha vunnit stor
utbred
ning i de nordiska länderna, framför allt i
Finland (från 1832). På 1850-talet kommo s.
till fullt genombrott även i Sverige. Sedan
1925 äro de flesta av de organisationer, som
bedriva söndagsskolarbete i landet,
representerade i Svenska söndagsskolrådet. Till den
1907 bildade Världssöndagsskolföreningen i
New York äro mer än 30
söndagsskolorganisa-tioner anslutna. Den underhåller ett stort
antal söndagsskolsekreterare i skilda länder.
1932 beräknades antalet s. i hela världen till
361,145 med 32,245,045 barn. 1932 fanns det i
Sverige 9.000 s. med 30,000 lärare och 400.000
barn. — Litt.: G. Vallinder, »Drag ur den
svenska söndagsskolans historia» (1926). E. Nwn.
Söndagsvila betecknar uppehåll i arbetet
under söndagen och härleder sig från religiösa
sedvänjor (jfr Sabbat). I Sverige förbjuder
strafflagen vid bötesstraff idkande å sön- el.
högtidsdag mellan kl. 6 f. m. och 9 e. m. av
hantverk el. annat arbete, som kan tåla
uppskov. I lagen om arbetarskydd av 1912
föreskrevs, att arbetet såvitt möjligt borde
anordnas så, att arbetarna kommo i åtnjutande
av s. 1931 preciserades detta påbud så, att för
varje period av sju dagar arbetarna i regel
skola åtnjuta sammanhängande ledighet av
minst tjugufyra timmar. Sådan veckovila bör
såvitt möjligt förläggas till söndag.
Butik-stängningslagen av 1919 och bagerilagen av
1930 innehålla även bestämmelser om s. —
Av internationella arbetskonferensen ha 1921
antagits en konvention om veckovila i
industriföretag och en rekommendation av sådan
vila i handelsföretag. A. M.
Söndenf jeldske, Söndhordland, S ö n
d-m ö r e etc., äldre skrivning av de norska
namnen Sunnanfjellske,
Sunnhord-1 an d, Sunnmöre (se dessa ord) etc.
Sönderborg, stad i Aabenraa-Sönderborg
amt, Danmark, på västkusten av Als, vid Als
sund; 10,765 inv. (1930). över sundet leder
en 1929 fullbordad järnvägs- och
landsvägsbro. Utmärkt hamn, 22 m djup. S. har
sjöartilleriskola och är garnisonsplats för en
bataljon infanteri. — S:s slott uppfördes i slutet
av 1100-talet, var 1532—49 Kristian II :s
fängelse och användes nu som museum.
Hertigarna av S. härstamma från hertig Hans
d. y., som 1564 erhöll Als av sin broder
konung Fredrik II. P. E-t.
Sönderborg amt, 1920—31 amt i Danmark,
omfattande ön Als samt yttersta delen av
halvön Sundeved på s. Jyllands östkust; 441,40
kvkm, 39,582 inv. (1930). Stad: Sönderborg;
köpingar: Augustenborg och Nörborg. Ingår
nu i Aabenraa-Sönderborg amt (se d. o., suppl.).
Sönderjylland, Jylland s. om Konge aa, se
Danmark, sp. 477, och
Slesvig-hol-s t e i n s k a frågan.
Söndre Bergenhus amt, se H o r d a 1 a n d.
Söndre Trondhjems amt,
seSör-Trönde-1 a g f y 1 k e.
Söndrum, socken i Hallands län, Halmstads
härad, på kusten närmast v. om Halmstad;
35,53 kvkm, 1,774 inv. (1933). övervägande
slättbygd med skogplanterad flygsandskust.
1,822 har åker, 941 har skogsmark. På Tylön
viktig fyr, på Tyludden Tylösands havsbad,
vid Eketånga stenhuggeri. Egendom: Ileagård.
Ingår i S:s och Vapnö pastorat i Göteborgs
stift, Halmstads kontrakt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
