Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tackling, Tacklage - Tackoffer - Tacksägelsedag - Tacna - Tacoma - Tacora - Tacubaya - Taddeo di Bartolo - Taddeus - Tadema - Tadjiker - Tadjikistan, Tadjikiska socialistiska sovjetrepubliken - Tadmor - Tadorna - Tael - Taenia - Taeniophyllum - Tafari - Tafel, Johann Friedrich Immanuel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1251
Tackoffer—Tafel, J. F. I.
1252
(fock-, stor- och kryssvant) med jungfrur, taljerep och
vevlingar. 24. Understag (fock-, stor- och krysstag).
25. Puttingsvant el. puttingar. 26. Stängvant (för-,
stor- och kryss-). 27. Stängbarduner (för-, stor- och
kryss-). 28. Stängstag (för-, stor- och kryss-). 29.
Bramvant (för-, stor- och kryss-). 30. Brambarduner
(för-, stor- och kryss-). 31. Bramstag (för-,
stor-och kryss-). 32. över- (el. boven-) bramvant (för-,
stor- och kryss-). 33. Över- (el. boven-)
brambarduner (för-, stor- och kryss-). 34. Över- (el. boven-)
bramstag (för-, stor- och kryss-). 35. Klyverslejdare.
36. Jagerslejdare m. fl. — Löpande t.: 37.
Un-derråtoppläntor (fock-, stor- och beginetoppläntor).
38. Underråbrassar (fock-, stor- och beginebrassar).
39. Märsetoppläntor (för-, stor- och kryss-). 40.
Mär-sebrassar (för-, stor- och kryss-). 41. Märsefall (för-,
stor- och kryss-). 42. Bramtoppläntor (för-, stor- och
kryss-). 43. Brambrassar (för-, stor- och kryss-). 44.
Bramfall (för-, stor- och kryss-). 45. Över- (el.
boven-) bramtoppläntor (för-, stor- och kryss-). 46.
Över- (el. boven-) brambrassar (för-, stor- och
kryss-). 47. Över- (el. boven-) bramfall (för-,
stor-och kryss-). 48. Pikfall (klofall, ej synligt på bilden;
se Gaffel). 49. Gaffelgärder. 50. Bomdirk. 51.
Bom- (el. mesan-) skot. 52. Undersegelsgigtåg
(focke-och storegigtåg). 53. Undersegelshalsar (focke- och
storehals). 54. Under segelsskot (focke- och storeskot).
55. Bukgårdingar (focke- och store-). 56.
Nockgår-dingar (focke- och store-). 57. Bukslabbgårdingar
(focke- och store-). 58. Nockslabbgårdingar (focke- och
store-). 59. Undersegelsrevtaljor (focke- och store-).
60. Undersegelsboliner (focke- och store-). 61.
Märse-gigtåg (för-, stor- och kryss-). 62. Märseskot (för-,
stor- och kryss-). 63. Märsedämpgårdingar (för-,
stor- och kryss-). 64. Märsenockgårdingar (för-,
stor-och kryss-). 65. Märserevtaljor (för-, stor- och
kryss-). 66. Märseboliner (för-, stor- och kryss-). 67.
Bramgigtåg (för-, stor- och kryss-). 68. Bramskot
(för-, stor- och kryss-). 69. Bramdämpgårding (för-,
stor- och kryss-). 70. Brambolin (för-, stor- och
kryss-). 71. Över- (el. boven-) bramgigtåg (för-,
stor-och kryss-). 72. Över- (el. boven-) bramskot (för-,
stor- och kryss-). 73. Jagersfall. 74. Jagersskot. 75.
Jagersnedhalare. 76. Klyversfall. 77. Klyversskot. 78.
Klyversnedhalare. 79. Klyversgigtåg. 80.
Förstängs-fall (förstängsskot och nedhalare ej synliga på
bilden). 81. Gaffelgigtåg. 82. Mesanbrok. 82 a.
Mesan-uthalare. 83. Mastgigtåg (på gaffelseglen). 84.
Vater-bomstoppgaj. 85. Vaterbomsförgaj. 86.
Vaterboms-aktergaj el. bomtåg. 87. Underledsegels inre fall. 88.
Underledsegels yttre fall. 89. Underledsegels skot el.
vaterskot. 90. Underledsegels hals. 91.
Underledsegels gigtåg. 92. Spirtopplänta. 93. Över- (el. boven-)
ledsegels fall. 94. Över- (el. boven-) ledsegels skot.
95. Över- (el. boven-) ledsegels hals. 96. över- (el.
boven-) ledsegels bekajare. 97. Bramledsegelsfall. 98.
Bramledsegelsskot. 99. Bramledsegels hals. 100.
Spir-brass. 101. Sejnfall el. flagglina m. fl.
Dessutom finnas ut-, in- och halsupphalare
på gaffelsegel, fall, nedhalare och skot på
mellanstagsegel, drejrep och nedhalartaljor till
märsrårna m. fl. tåg, som ej kunnat
framställas på bilden. Jfr Segel. ö-g.
Tackoffer, se Offer, sp. 168.
Tacksägelsedag, se Böndagar.
Tacna [ta’kna], stad i sydligaste Peru, vid
kustfloden Tacna; omkr. 17,000 inv.; huvudort
i den liknämnda prov. (19,173 kvkm, omkr.
60,000 inv.), handelscentrum med järnväg till
hamnstaden Arica. Under kriget 1879—83
erövrades prov. T. och Arica av Chile, men
enl. fredsfördraget skulle deras öde avgöras
genom folkomröstning efter 10 år. Denna kom
aldrig till stånd, och området förblev i Chiles
besittning trots peruanska protester.
Tacna-Aricafrågan tillspetsade sig ånyo 1921, sedan
Bolivia uppträtt med anspråk på Arica. Efter
olika medlingsförslag och långvariga
förhandlingar löstes frågan slutligen genom fördraget
i Lima 1929, enl. vilket T. återlämnades till
Peru men Arica behölls av Chile mot
överlämnandet av 6 mill. doll. och ett
hamnområde vid Aricabukten.
Tacoma [tokäu’mo], stad i staten
Washing
ton, U. S. A., vid en vik av Puget sound;
106,817 inv. (1930), därav 2,778 födda i
Sverige. T. är en av U. S. A:s främsta
Stilla-havshamnar och driver betydande handel
med bl. a. Alaska och Hawaii; viktig
järnvägsknut och ändpunkt för linjer,
tillhörande Great Northern, Northern samt Union
pacific railway; flyghamn. Den snabbt
uppblomstrade industrien omfattar främst
sågverk och möbelfabriker, kvarnar, kopparverk
(bearbetar malm från Alaska) och
järnvägs-verkstäder. Den förste nybyggaren var en
svensk, N. Delin, som 1852 anlade en såg vid
det nuv. T. — M o u n t T. är ett äldre namn
på Mount Rainier (se d. o.).
Tacora [takå’ra], vulkan i prov. Tacna, s.
Peru; når 5,950 m ö. h. och synes vara
utslocknad. över Tacorapasset (4,257 m) går
järnvägen Arica—La Paz.
Tacubaya [takocoa’ja], västlig förstad till
staden México, inom mexikanska
förbunds-distr.; 54,775 inv. (1921); statsobservatorium.
Taddeo di Ba’rtolo [-dä’å -ålå], italiensk
målare (omkr. 1363—1422), hörde till den
siene-siska riktningen, påverkad av Simone Martini.
I Louvre, Paris, finns en altartavla av T. med
Kristus på korset (målad omkr. 1390) och i
Sie-nas Palazzo pubblico väggmålningar med bl. a.
scener ur Marialegenden (omkr. 1407); de
senare betraktas som T: s förnämsta verk. E. L-k.
Taddèus, se Judas Lebbeus.
Ta’dema, se Alma-Tadema.
Tadjlker, iranskt folkslag (se I r an e r). T.,
som ha persiskt språk, utgöra flertalet av den
bofasta befolkningen i Persien (se d. o., sp.
864) och finnas bl. a. även i Afganistan,
Väst-turkestan och i Främre Indien. Lqr.
Tadjikistän, Tadjlkiska
socialistiska sovjetrepubliken, en av Sov
jetunionens förbundsstater, i s. ö. hörnet av
Västturkestan; 141,839 kvkm, 1,174,100 inv.
(1931); huvudstad: Stalinabad. T. är till
största delen höglänt, omfattande den ryska
andelen av Pamir, Alaibergen m. m. Odlingen
är koncentrerad i floddalarna: Amu-darja
(gränsflod mot Afganistan), Zerafsjan, Narym
m. fl. Av befolkningen äro 78,4 % tadjiker
och 17,9 % uzbeker (ösbeger). Huvudnäringar
äro boskapsskötsel och jordbruk;
bomullsodlingen främjas genom konstbevattning. — T.
grundades 1925 som autonom sovjetrepublik
inom Uzbekistan och skildes därifrån 1929.
Pamir bildar sedan 1927 Bergsbadaksjanska
autonoma området: 56,884 kvkm, 32,300 inv.;
huvudort: Chorog.
Tadmör, se Palmyra.
Tado’rna, zool., se G å s f å g 1 a r, sp. 127.
Tael, se K i n a, sp. 696.
Täe’nia, zool-, se Binnikemaskar och
Echinococcus.
Taeniophyllum, bot., se E p i f y t e r.
Tafari’, se T a f f a r i.
Täfel, Johann Friedrich
Immanuel, tysk teolog (1796—1863). Blev 1824
universitetsbibliotekarie och prof, i filosofi i
Tübingen. T. gjorde till sin livsuppgift att
försvara och sprida kännedom om Swedenborgs
lära, utgav Swedenborgs teologiska arbeten
i textkritiska uppl. och översatte de viktigaste
till tyska. T. utgav bl. a. »Sammlung von
Urkunden betreffend das Leben und den
Cha-rakter E. Swedenborgs» (4 bd, 1839—42). Av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
