Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tagaliska språk (Tagalaspråk) - Taganrog - Tagel (gods) - Tagel (hår) - Tagellav - Tagelorm - Tagetes, Sammetsros - Tagg - Taggbock - Taggdjävul - Taggfeniga benfiskar - Tagghajar - Tagghudingar - Taggmakril - Taggråttor - Taggsvampar - Taggtråd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1255
Taganrog—Taggtråd
1256
Till t. hör det egentliga t agal a, vidare
bi-eaya, ibanag, ilocana, vicol, pampanga,
panayana, zebuana m. fl. K. F. J.*
Taganrog [-rå’k], sjöstad i Nordkaukasiska
området, Sovjetryssland, på n. kusten av
Azovska sjön; 119,995 inv. (1931), ryssar,
ukrainare, greker och judar. T. är en av
hamnarna för det donetsska industriområdet
och driver fiske samt stor spannmålsexport.
Metallindustri, tillv. av aeroplan, instrument,
lädervaror m. m. I T. dog kejsar Alexander I.
Under världskriget var T. maj—hösten 1918
besatt av tyska trupper.
Tagel, gods i Mistelås socken, Kronobergs
län, 26 km s. ö. om Värnamo, vid sjön
Rymmen; 1,322 har, därav 106 har åker;
tax.-värde 356,200 kr. (1933). Omnämnes på
1300-talet; tillhörde på 1600-talet släkten Douglas,
senare Mörner, Rappe m. fl.; tillhör nu fröken
A. von Schmiterlöw.
Tagel kallas hår från svans och man av
hästar samt hår från svans av nötkreatur.
T. förekommer i handeln dels rått (otvättat
el. endast kokat), dels berett (genom
tvättning, blekning el. färgning). Nyttjas till
snören, linor, inläggssulor i skodon, vissa
vävnader (siktduk, möbeltyg, styv inläggsväv
för kläder o. dyl.), stråkar etc. Krusat t.
åstadkommes genom att taglet snos till rep
och doppas i kokande vatten samt brukas till
stoppning i madrasser och möbler. Såsom
surrogat för t. förekomma bl. a. krollsplint (se
d. o.), konsttagel (av runda cellulosasträngar)
samt kokosfibrer. Jfr
Stoppningsma-t e r i a 1. G. H-r.
Tagellav, bot., se A1 e c t or i a.
Tagelorm, zool., se Nematoder.
Tagètes, Sammetsros, släkte av fam.
korgblommiga, med vanl. korta men breda,
enkö-nade kantblommor. Som enåriga
prydnadsväxter odlas allmänt T. patula och T. erecta
(från Mexiko), båda med motsatta,
glandel-prickiga och starkt luktande blad och gula
el. rödbruna, ofta »fyllda» blommor. G. M-e.
Tagg. 1. (Bot.) Se Emergenser och
Tornar. — 2. (Zool.) Se Hår.
Taggboek, zool., se Långhorningar.
Taggdjävul, zool., dets. som moloch (se d. o.).
Taggfeniga benfiskar, Awnthopterygii,
underordn. bland benfiskarna, kännetecknad bl.
a. av fjäll med taggiga kanter och hårda,
oledade benstrålar i rygg- och analfenorna.
Gruppen utgör den största och viktigaste bland
benfiskarna; omkr. 6,000 arter. T. P.
Tagghajar, zool., dets. som pigghajar (se
Hajar, sp. 285).
Tagghudingar, Echinode’rma(ta), provins
bland de ryggradslösa djuren. De flesta t. äro
utpräglat radiärsymmetriska i likhet med
ce-lenteraterna, med vilka de därför tidigare
sammanförts till en gemensam grupp, s t r å
1-d j u r. Den femstråliga symmetrien hos t. är
dock i motsats till den fyr- el. sexstråliga hos
celenteraterna ej ursprunglig utan har
uppkommit ur bilateral symmetri, vilken
utmärker såväl alla larvformer som de äldre,
fossila t. Hos vissa t. har sekundär bilateral
omformning skett. T. utmärkas av mer el. mindre
långt gående utbildning i läderhuden av
kalkstycken, vilka ofta som rörliga taggar
framträda på hudens yta, vilket givit gruppen dess
namn. De kännetecknas vidare av det vätske-
Bild 1.
Ambulakralsystemet hos en sjöstjärna, ap
ampuller, k ringkanal, ma
madreporskiva, r
radiär-kanal, s sugfötter, st
stenkanal, i vilken
vatten ledes från
madrepor-skivan till ringkanalen.
fyllda vattenkärl- el.
ambulakral-systemet, bestående av ett rörsystem,
börjande i huden med
en av fina hål
genomborrad kalkplatta,
madre porskivan,
genom vilken vatten
intages i en ringkanal,
från vilken fem
ra-diära kanaler utgå.
Dessa bära rader av
slanglika a m b u 1
a-kralfötter, var och
en förbunden med en
reservoar, en
ambula-kralampull. Fotterna
bära i spetsen en
sugskiva och utgöra hos
flertalet t. de enda
rörelseorganen. T. äro
i regel skildkönade.
Larverna äro
bilaterala, vanl. försedda
med karakteristiskt
formade flimmerband,
och genomgå en
kom
plicerad förvandling. T. äro i regel
bottendjur och förekomma i alla hav och på alla
djup. T. voro rikt företrädda redan i de
Bild 2. Larvformer av olika tagghudingar. A
Bipin-naria-larv av en sjöstjärna, B PluteusAarv av en
ormstjärna, C Pluteus-larv av en sjöborre, D
Auricularia-larv av en sjögurka.
kambriska och siluriska haven, bl. a. genom
de nu utdöda grupperna Cystoidea (se C y
s-t i d é e r) och Blastoidea (se d. o.). De
indelas i hårstjärnor (se d. o.),
Crinoi-dea, havs- el. sjögurkor el.
sjökorvar (se Sjökorvar), Holothurioidea el.
Holothuria, s j ö b o r r a r (se d. o.),
Echinoi-dea, sjöstjärnor (sed. o.), Asteroidea, och
ormstjärnor (sed. o.), Ophiuroidea. T. P.
Taggmakrill, Trachürtis (Cäranx) trachürus,
taggfenig benfisk, till kroppsformen lik en
makrill och omkr. 40 cm lång. Ovan är den
olivgrön, under silvervit. T. förekommer i
Medelhavet, i Atlanten och kring Japan. Vid
Bohuslän är den ej sällsynt. Födan utgöres
av småfisk. Som matfisk har den föga
betydelse i Sverige. T. P.
Taggråttor, zool., se Piggsvin.
Taggsvampar, Bydnäceae, bland
hymenomy-ceterna, kännetecknas av att hymeniet bekläder
tagg- el. vårtlika utväxter på fruktkropparna,
som äro av växlande form. Viktigaste släktet
är Hydnum med skarpa, syllika
hymenietag-gar; två arter, blek t. (H. repanduni) och
fjällig t. (H. imbricatum), äro allmänna,
värderade matsvampar. Se färgplansch vid art.
Svampar. Th. Lfs.
Taggtråd, stängseltråd, vanl. tillverkad
genom hoptvinning av två galvaniserade
järntrådar, mellan vilka anbringats skarpspetsade
järn trådsbitar. G. H-r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
