Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1259
Tagore, R. S. M.—Taille
1260
Dubbelkör (män och kvinnor) av infödingar på Tahiti vid en festlig
ceremoni.
erhöll han Nobelpriset i litteratur. T. har
även gjort sig känd som målare.
Litt.: Ur den rika, delvis dilettantiska litt.
om T. må nämnas S. Radhakrishnan, »The
phi-losophy of R. T.» (1918); E. Thompson, »R.
T. Poet and dramatist» (2: a uppl. 1930); »The
golden book of T.», utg. av Ramananda
Chat-terjee (1931; med bibliogr.). Jfr även J.
Char-pentier i Nord. Tidskr. 1913 och S. Konow i
Ord och Bild 1914. K. F. J. (J. Ch-r.)
Tagore [ta’går], R ä j a Surindra M
o-h u n, indisk musikskriftställare (d. 1915). Var
dir. för musikskolan i Kalkutta. T.
författade en mängd skrifter om indisk musik,
bland vilka t. ex. må nämnas »Hindu music»
(2 bd, 1882). K. F. J. (J. Ch-r.)
Taguän, zool-, se F 1 y g e k o r r a r, sp. 639.
Taharka, se Egypten, sp. 387.
Tahirlder, se Persien, sp. 870.
Tahi’ti, T af t i, Otahei’ti, fransk ö i
Polynesien, störst bland Sällskapsöarna (se d. o.);
1,042 kvkm, 8,585 inv. (1926); huvudstad:
Papeete. T., som omges av korallrev, består
av två genom ett smalt näs förbundna delar,
båda bergiga och av vulkaniskt ursprung; på
den större når Orohena 2,237 m ö. h. och Aorai
2,066 m. Bergssluttningarna klädas av yppig
skog; odlingen är koncentrerad till den smala,
bördiga kustslätten. Huvudprodukter äro copra
och vanilj. Den infödda befolkningen är av
polynesisk ras och numera kristnad; dessutom
finnas omkr. 1,500 vita (mest fransmän) och
400 kineser. S. F.
Historia. T., upptäckt 1606 av portugisen
de Queiros, blev närmare känt genom Cooks
forskningar på 1770-talet. En protestantisk
missionsanstalt grundades 1797 på ön av
engelsmännen (den första i sitt slag i Stilla
havet), och 1812 övergick Pomare II (Pomare
var titeln på T:s infödda härskare) till
kristendomen. Franska katoliker gjorde 1836 ett
försök att anlägga en missionsstation på T.
men förvisades av drottning Pomare IV. Som
svar härpå intogs T. 1843 av en fransk
general och tvangs att erkänna Frankrikes
överhöghet. Den siste konungen över T., Pomare
V (d. 1891), abdikerade 1880, varpå ön blev
en fransk koloni (jfr Franska oceanien,
med litt.). Å. S-n.
Tahoe [tähåu’], Lake T., insjö på gränsen
mellan Kalifornien och Nevada, U. S. A., ö. om
Sierra Nevada; 1,897 m ö. h., omkr. 500 kvkm,
största djup 402 m.
Stränderna kantas av villor och
turisthotell.
Tahr, zool., se G e t s 1 ä
k-t e t, sp. 625.
Tai, Thäi, Taifolken,
namn på den folkstam, som
bebor största delen av Bortre
indiska halvön. Den utgör
huvudmassan av Siarns
invånare men är också utom dess
gränser bofast på Malacka, i
n. och ö. Burma, Assam samt
närgränsande delar av s. v.
Kina. Av sina grannar kallas de
s h a n, ett namn, vars
härstamning är oviss och torde
vara ursprung till landsnamnet
Siarn. Taifolken anses
tillhöra den indo-kinesiska (resp,
malajo-kinesiska) grenen av mongoliska rasen.
De bekänna sig allmänt till buddismen.
Taifolken omfatta åtm. 5 huvudstammar: 1)
Siameserna (se S i a m, sp. 771). 2) Laos (se
d. o.). 3) Shan (se d. o. och
Shansta-terna). 4) En del av Assams invånare (se
Ahom). 5) Till taifolken räknas en del
andra, spridda på olika områden, huvudsaki. de
s. k. miao-tsifolken (se Miao-tsi).
— I språkligt hänseende bilda t. en enhetlig
isolerad grupp av de s. k. monosyllabiska
språken, men endast siamesiskan har
utbildats till litteraturspråk. — Litt.: E. Diguet,
»Étude sur la langue de Tai» (1896); W. W.
Cochrane, »The shans» (1915). K. F. J.*
Taichu [-tfo], kin. Tai-wan-fu, handelsstad
i mellersta delen av Formosa; 51,572 inv.
(1930); var 1887—92 öns huvudstad.
Taifun, dets. som tyfon (se C y k 1 o n, sp.
247).
Taiga’ (Taj ga’), urskogsområdet i Sibirien
(se d. o., sp. 780).
Taihoku [-håko], kin. Tai-pe, huvudstaden
på Formosa, i dess nordligaste del; 229,005 inv.
(1930); univ. T. är öns största stad och
förnämsta handelscentrum med järnväg bl. a.
till hamnarna Tamsui och Kilung.
Taiko-sama, se H i d e y o s h i.
Tailhade [taja’d], L a u r e n t, fransk
författare (1854—1919). T. var en drastisk
skämtare och ironisk paradoxmakare på vers och
prosa, mest bekant för sina anarkistiska
skrämskott i pressen; 1901 bragte hans
frispråkighet honom i fängelse för ett år. Som
lyriker gav han sitt bästa i diktsamlingarna
»Au pays du mufle» (1891) och »Å travers
les grouins» (1899). Kj. S-g.
Taille [täj], fr. 1. Kroppsställning, figur,
växt, liv; snitt.
2. (Konsthist.) Stick. — Taille-douce
[-do’s], kopparstick. T. du re [-dy’r], stålstick.
3. (Mus.) Tenorröst. — Basse-taille
[bäs-], basbaryton.
4. (Finansv.) En urspr. feodal skatt i både
den anglo-normandiska länsstaten och i
Frankrike. Den franska t. uppkom på korstågstiden
och blev småningom en ordinarie statsskatt.
Då de privilegierade stånden voro helt eller
delvis fritagna från t., tyngde den hårt och
blev mycket impopulär. Den var dels
personlig eller inkomstskatt, dels grundskatt och
upphävdes vid den stora revolutionen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
