Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tamm, Hugo Petrus Percival - Tamm, Olof Filip Sebastian - Tamm, Per Gustaf - Tammann, Gustav - Tammany hall - Tammany society - Tammelin, Berta, f. Bock - Tammerfors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1295
Tamm, O. F. S.—Tammerfors
1296
gan var han verksam förespråkare för
pro-portionalismen och den allmänna rösträtten,
och i unionsfrågan talade han för kompromiss.
1903 var han ordf, i skogslagsutskottet och
19.05 led. av unionsutskottet. 1905 avböjde T.
erbjudande att efterträda Boström som
statsminister. 1893 var han led. av kyrkomötet. —
Jfr M. v. R[osen], »Minnes- och tänkebok.
Utdrag ur H. T:s och C. G. Malmströms bref
1857—1912» (1916), och P. Sondén, »H. T.
till Fånöö» (1925; jfr K. S. Husberg i Hist.
Tidskr. 1926). B. E-r.
Tamm, Olof Filip Sebastian,
markforskare och kemist (f. 1891 8/3); jfr släktart.
Blev fil. dr 1920 och s. å. docent i marklära
med geologi vid Skogshögskolan samt är
assistent vid Statens skogsförsöksanstalt sedan
1915. Han har främst ägnat sig åt studiet av
jordmånstyper och jordmånsbildning i svenska
skogsterränger samt av markförvittringen,
särskilt dess kemi. Bland hans skrifter må
särskilt framhållas »Markstudier i det
nordsvenska barrskogsområdet» (i Medd. från
Statens Skogsförsöksanstalt 1920), »An
experimental study on clay formation and
weathe-ring of felspars» (ibid. 1929) och »Studier över
jordmånstyper och deras förhållande till
markens hydrologi i nordsvenska skogsterränger»
(ibid. 1931). C. Mm.
Tamm, Per Gustaf, bruksägare (1842—
1921); jfr släktart. Övergick efter militär
utbildning till bruksbanan, innehade 1866—72
Älvkarleö bruk, inköpte 1873 Ädö och 1875
Säbyholm samt var 1881—1907 dir. för
Söderfors bruks a.-b. T. var framstående
affärs-ledare och bruksekonom, 1893—97 och 1899—
1907 led. av Första kammaren för Uppsala
län. G. H-r.
Tammann, Gustav, tysk kemist (f. 1861).
Blev fil. dr i Dorpat 1889, var 1903—07 prof,
i oorganisk kemi vid univ. i Göttingen och
från 1907 dir. för univ:s fysikalisk-kemiska
institution. T. är en
starkt produktiv,
originell och
framgångsrik forskare, särskilt
inom de fasta
kropparnas fysikaliska
kemi. Han har bl. a.
utgivit »Krystallisieren
und Schmelzen» (1903),
»Lehrbuch der
Metal-lographie» (2: a uppl.
1921), »Ueber die
Be-ziehungen zwischen
den inneren Kräften
und Eigenschaften der
Lösungen» (1907), »Mischkrystallreihen und
ihre Atomverteilung» (1922) och
»Aggregat-zustände» (s. å.). Tills, m. R. Lorenz utger
T. Zeitschrift für Anorganische und
Allge-meine Chemie. G. S-ck.
Tammany hall [täTnoni hå’1], se T a m m
a-ny society.
Tammany society [tä’moni sosaiBti], eng.,
»Tammanyförbundet», urspr. ett patriotiskt
filantropiskt sällskap, sedermera en politisk
organisation i New York. Förbundet, vars
officiella namn är The Tammany society or
Columbian order men som efter sin
förenings-byggnad ofta kallas Tammany hall,
stiftades 1789 som ett slutet välgörenhetssäll-
Tammany hall i New York.
skap; det uppkallade sig efter en legendarisk
indianhövding Tammany. Partipolitiken
infördes i sällskapet av Aaron Burr (se d. o.),
och från mitten av 1830-talet var
förändringen till en demokratisk partiorganisation
fullständigt genomförd. T. bestämde
partimötenas nominering av ämbetsmanna- och
stadsfullmäktigekandidater och behärskade
därigenom New Yorks kommunala liv. På
1840-talet slöto sig de nyinvandrade irländarna
massvis till T., som sedan dess med stor
framgång sökt värva de nyinflyttade
immigranterna. T:s valmaskineri blev alltmera
fulländat; genom små tjänster skaffade sig de
lokala bossarna, ofta värdshusvärdar,
inflytande främst över de fattigare folkgrupperna
inom sina områden, men valfusk av olika slag
tillgreps också för att säkra T:s ställning.
Särskilt under 1860-talet och början av
1870-talet, då T. stod under ledning av W. M.
Tweed, satte sällskapet den kommunala
korruptionen i system i New York. Den s. k.
Tweedringen lär på få år ha plundrat
staden New York på 60 mill. doll. 1871 blev
skandalen uppenbar, och Tammanys välde
bröts. Redan 1874 kom T. dock åter till
makten, och sedan dess har det under
långa tider helt behärskat New Yorks
kommunalpolitik. Under vissa perioder har T.
letts av hederliga och dugliga politiker,
men även under senare år ha svåra
skandaler förekommit; 1931 fastställdes vid
process, att borgmästaren J. Walker, som hörde
till T:s ledare, mottagit stora summor av
i stadsstyrelsen intresserade företag. — Jfr
G. Myers, »The history of Tammany hall»
(1901; revid. uppl. 1917), och M. R. Walner,
»Tammany hall» (1928). H. T-n.
Tammeiln, Berta, f. Bock,
skådespelerska (1836—1915). Tillhörde 1856—87 Kungl.
teatern och utförde såväl tal- som sångroller,
äktade 1873 revisorn Filip T. (1839—1915),
som 1880—1911 utgav 4 diktsamlingar.
Tammerfors, fi. Ta’mpere, stad i Tavastehus
län, Finland, på ö. delen av det 1,5—2 km
breda näset mellan Näsijärvi och Pyhäjärvi
sjöar på båda sidor om Tammerfors ström
(Tammerkoski); 25 kvkm, 57,349 inv. (1932),
finsktalande. Till staden hör numera även
Hatanpää i s. ö. belägna egendom, med ett
flertal fabriksanläggningar och ett komplex
kommunala sjukhus. V. om stadsområdet fin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
