Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1297
Tammerfors stift—Tamulkyrkan
1298
Utsikt över Tammerfors.
nas folkrika förstäder ända till Nokia (se d. o.).
Av offentliga byggnader märkas främst
Johan-neskyrkan (1906; ritningar av L. Sonck, med
dekorativa målningar av M. Enckell och H.
Simberg samt altartavla av den förstnämnde)
och teaterhuset (1912; ritningar av K. S.
Kal-lio). I stadens omedelbara närhet ligger
Pyy-nikki natursköna ås med en härlig utsikt, på
en höjd vid stranden av Näsijärvi Näsilinna
museibyggnad. V. Aaltonen har utfört fyra
skulpturverk på en av broarna över
strömmen, och framför stadsbiblioteket är ett
monument över Aleksis Kivi (av V. Aaltonen)
uppställt.
T. är näst Helsingfors landets främsta
fabriksstad. Textilindustrien dominerar, men
även metall- och läderindustrierna äro
betydande. De viktigaste industriella företagen
äro Finlayson & c:is bomullsfabrik, T.
linne-och järnmanufaktur a.-b:s anläggningar,
bestående av landets enda linnespinneri och en
mek. verkstad, där bl. a. en betydande del av
statsjärnvägarnas lokomotivpark tillverkats,
Lapinniemi bomullsfabrik, T. klädesfabrik,
a.-b. F. Klingendahl & c:is yllespinneri, a.-b.
Lokomos verkstäder och a.-b. E. Aaltonens
skofabriker. T. är viktig järnvägsknutpunkt
vid stambanan Helsingfors—Österbotten,
varifrån järnvägen till Björneborg förgrenar sig,
och handelscentrum för n. Tavastland.
T. grundlädes av Gustav III 1775 och erhöll
sina första privilegier 1779. Staden
förklarades 1821 av Alexander I för fristad, men
fri-stadsprivilegierna, som i huvudsak bestodo i
rätt till tullfri införsel av vissa för fabrikerna
behövliga råvaror, upphörde 1905. O. Brn.
T. försågs under världskriget av ryssarna
med befästningar, som förstärkta utnyttjades
av de röda under frihetskriget 1918. Staden,
som utgjorde en central punkt för de rödas
operationer, utsattes för en lång, svår
belägring av de vita och intogs 3—6 april. Svenska
brigaden deltog tappert, och en minnessten till
hugfästande av dess insats restes invid
kyrkogården. Staden hade lidit svåra skador genom
beskjutning och mordbrand. Jfr Finlands
frihetskrig. — T:s historia (på fi.) av
V. Voionmaa (3 bd, 1903—10; ny uppl. 1929
—32). H. E. P.
Tammerfors stift, ett vid stiftsregleringen
i Finland 1923 av de övervägande
finskspråkiga församlingarna i förutvarande Borgå stift
(se d. o.) samt församlingarna i Heinola
kontrakt av Nyslotts stift bildat stift med
stiftsstyrelsen förlagd till Tammerfors.
Ta’mmisaari [ säri], se E k e n ä s.
Tammüz, tionde månaden i det judiska året
(juli). Eg. namn på en babylonisk
fruktbar-hetsgud (jfr D u m u z i). L. F.
Tampa [tä’mpo], stad i Florida, U. S. A., på
halvöns v. kust, vid den skyddade Tampa bay;
101,161 inv. (1930); järnvägsknut, flyghamn.
T. har efter Panamakanalens öppnande snabbt
utvecklat till en av de förnämsta hamnarna
vid Mexikanska bukten med stor export av
fosfat, betydande fiske samt omfattande
industri, främst cigarrfabriker. Staden är en
av Floridas mest besökta havsbadorter.
Ta’mpere, se Tammerfors.
Tampico [-pi’kå], stad i mexik. staten
Ta-maulipas, ovanför Rio Pånucos mynning i
Mexikanska bukten; 76,000 inv. (1930). Sedan
de kringliggande oljefälten i staterna
Tamau-lipas och Veracruz börjat exploateras, har T.
snabbt utvecklats från en obetydlig
hamnplats (16,528 inv. 1910) till en modern
exporthamn. Stora oljeraffinaderier; dessutom varv,
sågverk, konservfabriker m. m. Utom olja
exporteras betydande mängder silver, boskap,
jordbruksprodukter o. s. v. Nyanläggning av
kloaksystem m. m. har betydligt förbättrat
T:s förr illa beryktade sanitära förhållanden.
Tampön, kir., plu^g av hoptryckt bomull el.
hopveckat gastyg, med vilken man fyller en
hålighet och sammantrycker blödande kärl i
dennas väggar, då blödningen icke på annat
sätt kan hämmas. (Ljd.)
Tamstorp, Thamstorp, Göteborgs stads
vilohem för psykiskt sjuka, i Trökörna
socken, Älvsborgs län, ö. om Trollhättan. T., som
är inrymt i det av Göteborgs stad 1928
inköpta T:s slott, öppnades 1929 och har 36
platser, därav 30 för kvinnor. T. är även
centralhem för i enskilda hem utackorderade
patienter.
Tamüler, se T a m i 1.
Tamulkyrkan (jfr T a m i 1) grundades av
den förste luterske missionären, Ziegenbalg
(se d. o.), som av danske konungen Fredrik
IV 1705 utsändes till den då danska staden
Trankebar. Redan på 1700-talet verkade här
den svenske missionären Kiernander. Genom
avskiljande av vissa församlingar från den
luterska kyrkan lades grunden till den
anglikanska kyrkan i Indien. 1847 överlämnades
de luterska församlingarna till
Leipzigmis-sionen, med vilken sedan 1854 svenska
missionärer samarbetat. 1901 avskildes en svensk
dieces, 1915 överlämnades hela
tamulisk-luter-ska kyrkan i svenska kyrkans missions vård.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
