Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tandfyllningskonst - Tandfåglar - Tandgård, Tandhals - Tandhjulsbanor - Tandhävel - Tandjong Priok - Tandjur - Tandkarpar - Tandkramp - Tandkrans, Peristom - Tandkrona - Tandkött - Tandläkare - Tandläkareinstitutet i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tandfåglar—Tandläkareinstitutet
1301
hela tandpatologien med särskild anknytning
till benpatologien.
T. har i nutiden en stor social-medicinsk
uppgift i förhindrandet och bekämpandet av
den förhärjande tandrötan. Särskild betydelse
tillmätes därvid vården av mjölktänderna före
skolåldern samt skoltandvården (jfr
Tandvård) men även de profylaktiska åtgärder,
som ligga i en sundare dietföring och en
allmän förbättring av folkhygienen.
I t:s teknik ingå två moment: 1)
Kavitets-preparationen el. det kirurgiska ingreppet,
som dels avlägsnar den vid tandsjukdomen
förstörda tandsubstansen, dels omformar den
därigenom uppkomna oregelbundna håligheten
till en »kavitet» för mottagande av fyllningen.
2) Tandfyllningen (plomben), som ifylles
kavi-teten och formas efter tandens anatomi.
De vanligaste tandfyllningsmaterialen äro
amalgamerna (se Amalgam 2). En god
tandliknande färg äga silikaten, ett slags
cement, som hastigt stelna i kaviteten och bilda
en glansig och hård yta. De upplösas täml.
snabbt i munvätskorna särskilt vid sur saliv,
motstå icke trycket och medföra även risker
för pulpan och ha därför mycket begränsad
användning. Guld- och
porslins-(emalj-)fyll-ningarna ha fått allt vidsträcktare
användning. De äro vid lämplig teknik i stort sett
att anse såsom permanenta fyllnadsmaterial,
emedan de icke påverkas av munvätskorna
och motstå nötning och tryck.
Rotfyllningen är en specialgren inom
tand-fyllningskonsten och behandlar sjukdomarna i
tandpulpan, särskilt de inflammatoriska, de
s. k. pulpiterna. Dessa uppstå vanl. som
följd-sjukdom till tandkaries och innebära
munbakteriernas, särskilt streptokockernas
angrepp mot pulpavävnaden, som under
reaktionen vanl. avdör, huvudsaki. till följd av
ogynnsamma anatomiska förhållanden.
Behandlingen består i pulpans avlägsnande,
delvis (amputation) el. helt (exstirpation). I båda
fallen uppstå amputationssår, antingen inne i
pulpan el. vid rotspetsen, vid gränsen till
käkens märghåle- och benkanalsystem.
Arse-niktrioxiden el. metallisk arsenik nyttjas till
förbehandling; genom arsenikens giftverkan
avlivas pulpan, och operationen kan försiggå
på död och okänslig vävnad. Sedan pulpan
borttagits, ersättes dess massa med en
rotfyllning, som antingen är antiseptisk el.
asep-tisk och indifferent. Rotfyllnadsproblemet är
ännu olöst. Svårigheten ligger i att få
amputa-tionssåret att läkas och det främmande
rot-fyllnadsmedlet att inkapslas eller i att
förhindra reinfektion av den kvarlämnade
avdöda pulpadelen. Misslyckande leder till
uppkomsten av akuta och kroniska
infektionssjukdomar inom benvävnaderna kring
rotspetsen. De kroniska granulerande
inflamma-tionshärdarna vid rotspetsen utveckla sig
från ulcererande rotfyllnadssår vanl. utan
att patienten kan observera deras
förekomst el. tillväxt. Röntgendiagnostiken har
här fått en stor uppgift. Den s. k. f o c a
1-infektionsteorien har tillmätt dessa
härdar en mycket betydande roll för
uppkomsten av allmänsjukdomar och
organsjukdomar av infektiös art (reumatiska åkommor,
hjärt- och njurinflammationer), varvid
antagits, att streptokocker från rotspetsarna på
1302
blodbanorna förts till leder, muskler el. inre
organ och där bildat sekundära härdar eller
att patienten sensibiliserats mot
bakterietoxi-nerna (allergiska sjukdomssymtom).
Rotfyll-nadsproblemets lösning har därigenom blivit
en betydelsefull uppgift för medicinsk
forskning, och munhålans sanering från
rotspetshärdarna är numera en vanlig åtgärd inom
medicinsk profylax och terapi. G. Wstn.
Tandfåglar, gemensam benämning på några
grupper tandförsedda fåglar från krittiden (se
Hesperornithes och Ichthyornis).
Tandgård, Tandhals, anat., se Tänder.
Tandhjulsbanor, se Bergbana.
Tandhävel, se Tändernas
sjukdomar och vård.
Tandjong Priok [-jon], se B a t a v i a.
Tandjur, se L a m a i s m.
Tandkarpar, Cyprinodo’ntidae, fam. bland
de gäddartade benfiskarna, omfattande över
200 arter vanl. små söt- och brackvattensfiskar,
de flesta från tropikerna, där de höra till de
allmännaste fiskarna. Genom att förtära
mygglarver spela de en roll i kampen mot
malaria och gula febern. Till t. höra många
av de mest omtyckta akvariefiskarna, ss. den
3 cm långa guppyi, Poecilia reticulata, från
Sydamerika, svärddragaren,
Xiphopho-rus helleri, från Mexiko, de praktfulla arterna
av släktena Fundulus och Rivulus från
Nordamerika och de ostindiska tandkarparna,
släktet Cyprinodon. T. P.
Tandkramp, se Tändernas
sjukdomar och vård.
Tandkrans, Peristom, bot., se
Bladmossor, sp. 465, och Mossor.
Tandkrona, se Tänder.
Tandkött, se Tänder.
Tandläkare, se Tandläkarkonst.
Tandläkareinstitutet i Stockholm, som
beslöts av riksdagen 1 maj 1897 och för
vilket kungl. stadga utfärdades 22 sept. 1899
med tillägg av 18 dec. 1908 och 11 aug. 1911,
har till uppgift att utbilda tandläkare. T.
står under styrelse och förvaltning av Karol.
inst. En bland dettas lärare vald inspektor
övervakar verksamheten vid T. Den
praktiska undervisningen handhas närmast av T:s
lärarråd, som utgöres av inspektor (ordf.) och
de ord. lärarna. Läroämnena äro teoretiska,
vari undervisningen meddelas vid Karol. inst.,
och praktiska, vari undervisas dels vid
Sera-fimerlasarettets poliklinik, dels i T:s egna
lokaler. Efter genomgångna teoretiska kurser
(anatomi med histologi och embryologi, kemi
med läkemedelslära och metallurgi, fysiologi
med fysik, patologi med bakteriologi), som
taga minst två terminer, avlägges första
examen, kandidatexamen. För de praktiska
studierna (allmän kirurgi, tandkirurgi,
tandfyll-ningskonst, proteslära och tandreglering)
behövas minst 4 terminer, varefter andra
examen, tandläkarexamen, avlägges. Licens att
utöva tandläkarkonsten meddelas av
Medicinalstyrelsen efter avlagd andra examen. Vid
T. äro anställda 3 ord. lärare (i proteslära,
tandkirurgi, tandfyllningskonst), som tillsät
tas av K. m:t, 8 laboratorer och 2
assisterande lärare, 6 extra lärare och 18
assistenter; censorerna vid examina utses av
Karol. inst. För inträde vid institutet fordras
godkänd studentexamen med vitsord om minst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
