Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1319
Tanum—Tapet
1320
Lur och Grebbestads köping;
municipalsamhäl-len: Sannäs och Havstenssund. Häradet, som
har en vidsträckt skärgård, består av
omväxlande dalslätter och bergplatåer, av vilka den
högsta med Tormoserödsfjället når 186 m
ö. h. 6,282 har åker, 9,049 har skogsmark.
Jordbruk, sill-, makrill- och hummerfiske samt
stenindustri. Kommunikationer: statsbanan
Göteborg—Strömstad; ångbåtstrafik. Tillhör
Norrvikens fögderi och domsaga.
Tanum, kommun i Bohuslän, omfattande
större delen av Tanums härad (se ovan); 245,94
kvkm, 5,455 inv. (1933). Tills, m. Grebbestad
4,874 har åker, 5,596 har skogsmark. Flera
fisklägen, däribland municipalsamhällena
Sannäs och Havstenssund. T:s församl. (6,313
inv.), som även omfattar Grebbestad, ingår i
T:s och Lurs pastorat i Göteborgs stift,
Vikor-nes n. kontrakt.
Tao, se Kina, sp. 699.
Tao-hua-lun, norsk missionsstation i prov.
Hu-nan i Kina, n. v. om Chang-sha, vid
Tsi-kiang, med kyrka, sjukhus, skolor m. m. Vid
T. ligger den luterska högskolan i Kina
(Lutheran college), som grundades 1923 av
Svenska kyrkans mission i samarbete med Kinas
luterska kyrka. Undervisningen var fyraårig
med humanistisk och naturvetenskaplig linje;
undervisningsspråket var övervägande
kinesiska. Rektor var prof. K. B. Westman.
Högskolan måste på grund av revolutionära
oroligheter stängas i nov. 1926; den var åter i
verksamhet i mindre omfattning 1929—31
men nedlades sedan t. v. K. B. W-n.
TaoFsm, se Kina, sp. 699.
Tao-kuang, kejsare, se Kina, sp. 711.
Taormi’na, stad i it. prov. Messina, på
Siciliens ö. kust, vid järnvägen Messina—Catania;
4,980 inv. (1921). T. är tack vare sitt milda
klimat och sina natursköna omgivningar en
av Siciliens mest besökta turistorter. Bland
lämningarna av det antika Tauromenion
märkes främst en grekisk, av romarna ombyggd
teater, delvis inhuggen i berget.
Tapa, polynesiskt barktyg. I varmländerna
nyttjas i stor utsträckning tunt tyg av
ut-blött och utklappad bast från Cyton-,
bröd
Den antika teatern i Taormina. Utsikt mot Etna.
Tapes decussatus
frukt- el. pappermullbärsträd. Finaste
basttyget göres på Polynesiska öarna, där det
förses med i färger tryckta mönster och
stundom göres regntätt genom fernissa. Rbg.
Tapajoz [-åå’/], högerbiflod till
Amason-floden i Brasilien, uppstår av källfloderna Rio
Juruena, Rio Arinos och Rio Säo Manoel i
staten Matto grosso, utmynnar vid Santarém
i Para; längd omkr. 2,000 km. Nedanför Rio
Säo Manoels inflöde har T. forsar och tall
men trafikeras från Itaituba av ångfartyg.
Ta’pes, musselsläkte av fam. Veneridae,
lever nu i de flesta hav utom de arktiska och
antarktiska. Det är
känt sedan triastiden.
Från Sveriges rät-lias
omtalas 2 arter. Vid
Sveriges västkust
finnas nu 3 arter. Under
den postglaciala
värmetiden levde där
dessutom den ätliga
T. decussatus, som på
grund av sin sydliga utbredning anses ange
varmare klimat. R. H-gg.
Tapeshavet, se Litorina havet.
Tapestrymattor [tä’pistri-], se
Bryssel-matta.
Tapet (av lat. tapète, tapétum, täcke,
matta, bonad), urspr. vävnad, avsedd att
bekläda golv, möbler, väggar o. dyl. Enligt
svenskt språkbruk har t. sedan länge enbart
betydelsen väggbeklädnad av papper, läder el.
vävnader. Bruket att bekläda väggarna i ett
rum med textilier är urgammalt, och delar
av t. från tidig medeltid finnas bevarade
såväl i Norden som på kontinenten. De
utgöras vanl. av horisontella, långsmala
vävnader med broderade el. vävda
bildframställningar. Avläggare av denna form torde
allmogens väggbonader i sen tid vara (se
Bayeuxtapeten och Väggbonader).
Liksom dessa användes t. från början endast
vid vissa tillfällen och betraktades länge som
lösöre; först på 1700-talet ansågos t. i Sverige
höra till rummens fasta inredning. — Under
1400—1600-talet uppstod framför allt i
Nederländerna och Frankrike en stor
tillverkning av t., vävda i
hautelisse- el. basselisseteknik.
Sådana t. importerades till
Sverige och efterbildades även
här (se Gobelängtapeter
och Vävda tapeter). Dessa
vävda t. voro stora och
rektangulära. T. i långsmala,
vertikala våder förekommo även
och blevo småningom
dominerande. De tillverkades urspr.
av mönstervävt el. broderat
tyg, som dock tidigt
imiterades genom målning el. tryck
på väv el. papper. T. av målad
väv omtalas 1410 i England;
det äldsta kända fragmentet av
en papperstapet, vilket
påträffats i Cambridge, har daterats
till 1509. Under 1600-talet
användes företrädesvis t. av
vävnader el. gyllenläder. De
sistnämnda tillverkades i rutor av
skinn med pressat
reliefmön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
