Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tapet - Tapetserarbin - Tapetserare - Taphrina - Tapioka - Tapirer - Tapisseri - Tapp - Tapperhetsmedalj - Tappskål - Tappt - Tapsakos - Tapsus - Tapto - Tara (vikt) - Tara (gudinna) - Tarabolus - Tarafa - Tarai, Terai
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1321
Tapetserarbin—Tarai
1322
ster, kolorerat i färger, guld och silver.
Gyllenläder var känt redan under medeltiden och
anses vara av spanskt-moriskt ursprung.
Under nyssnämnda tidsperiod förekommo även t.
av väv el. papper: schablonerade och
limmade med yllestoff, s. k. stofftapeter, vilka skulle
imitera mönstrad sammet. — Under 1700-talet
användes i Sverige allmänt oljemålade
väv-tapeter, ofta målade i hela fält med landskap,
figurscener etc. el. imiterande skulpterad
boa-sering. Även sidentapeter förekommo,
särskilt av damast, samt målade el. tryckta
papperstapeter. I början av 1800-talet
tillverkades i Frankrike papperstapeter med
sammanhängande, skickligt tryckta
bildframställningar i grisaille el. färger. Motiven
hämtades från antik mytologi, Napoleons fälttåg
etc. Sådana t. importerades i mängd till
Sverige. — Sedan man på 1830-talet lyckats
framställa rullpapper och snällpressen ung.
samtidigt uppfunnits, ha papperstapeterna
blivit de absolut dominerande. De framställas
sedan dess fabriksmässigt i rullar, ofta i
fler-färgstryck och imiterande dyrbarare material.
I slutet av 1800- och början av 1900-talet har
man sökt höja tapettillverkningens
konstnärliga nivå genom att skapa en mera
självständig mönstergivning. Under senaste årtiondet
har man börjat framställa t. med oljefärg,
som under starkt tryck valsas ut över papperet
(Duro, Salubra m. fl.). — Litt.: A. V. Sugden
och J. L. Edmondson, »A history of english
wallpaper» (1925); N. G. Wollin, »Svenska
papperstapeter» (i Sv. Slöjdfören:s Tidskr.
1923). G. S-ng.
Tapetserarbin, zool-, se Bifamiljen, sp. 261.
Tapetsérare (fr. tapissier) tillverkar
stoppade möbler samt anordnar mattor, gardiner
o. a., som hör till bostadens textila utrustning.
Taphrlna, bot-, se Biåssvampar.
Tapioka [-piå’-], bot., se Ar r ow r ot s t ä
r-k el se och Euphorbiaceae, med bild 4
på färgplansch.
Schabraktapir, Tapirus indicus.
Tapirer, Tapiridae, fam. bland de uddatåiga
hovdjuren. Framfötterna bära 4, bakfötterna
3 tår, och nosen är utdragen till en kort,
rörlig snabel. Av de 5 arterna finnes en i s.
Asien, de övriga i Central- och Sydamerika.
Alla äro växtätare, som vistas i skogar vid
kärr och vattendrag. De simma och dyka väl
och kunna även röra sig gående under
vattnet på bottnen. Längden, inberäknat den
omkr. 9 cm långa svansen, är 2 m, höjden
ung. 1 m. Ungarna äro randiga el. fläckiga.
De jagas för hudens och köttets skull.
Schabraktapiren, Tapirus indicus, är svart
med ett gråvitt mittparti, som täcker djuret
som ett schabrak. Den är hemmahörande i
Bortre Indien och på Sumatra. Den
amerikanska t., Tapirus terrestris (americanus),
är mörkt gråbrun. Hårbeklädnaden bildar en
kort, styv man. Den förekommer i större
delen av Sydamerika ned till Paraguay och
n. Argentina. T. P.
Tapisseri, dels hautelissevävnad, dels denna
ersättande broderi med ullgarn el. silke.
Tapp. 1. (Byggnlc.) Dets. som droppe. Se
Droppar 1.
2. Se Axeltapp och — om gängtappar
— G ä n g n i n g.
Tapperhetsmedalj. Som hederstecken för
underbefäl och manskap vid hären och flottan
utdelades f. ggn i
Sverige 1789
silvermedaljer. Ätsidan bar
Gustav III:s bild,
frånsidan devisen:
För tapperhet i fält
(till siös). 1806
började T. även präglas
i guld (för
officerare) ; åtsidan bar
konungens krönta
monogram, frånsidan
var oförändrad. Fr. o.
m. 1809 prydes
frånsidan med
Svärdsordens kors; åtsidan =
vidstående bild. E. E. A-n; S. Lpt.
Tappskål, etnogr., se Bohuslän, sp. 672,
med bild.
Tappt, se Jaktridning.
Ta’psakos, se T h a p s a k o s.
Ta’psus, se T h a p s u s.
Ta’pto, den trum-, horn- el. trumpetsignal,
som vid armén brukas, då manskapet om
aftonen skall bege sig till sitt kvarter. T. kan
också blåsas av reg:tets o. s. v. musikkår i
dess helhet. På svenskt krigsfartyg i hamn
blåses alltid t. kl. 9 e. m.
Tara, det vid varors transport nyttjade
emballaget el. dess vikt. Genom avdrag av t.
från bruttovikten erhålles nettovikten. Som
t. avdrages antingen emballagets verkliga vikt
(verklig t. el. nettotara), vid större partier en
genom vägning av blott en del av emballaget
beräknad t. (genomsnitts- el. beräknad tara),
el. en på överenskommelse el. handelsbruk
fastställd t. (usotara el. usancemässig t.).
Originaltara är den på ursprungsorten fastställda
t. och supertara en utöver den verkliga t. för
vissa varor avräknad t. K. H. A.
Tärä, gudinna, dyrkad i Nepal och inom
lamaismen såsom maka åt Avalokitesvara (se
Kuannon), i allm. »frälsarinnan»,
»räd-darinnan». Den »vita» T. uppfattades av
mongolerna såsom inkarnerad i tsaren av
Ryssland. — Jfr G. de Blonay, »Matériaux pour
servir å 1’histoire de la déesse bouddhique T.»
(1895), och K. F. Johansson i »Främmande
religionsunkunder», II (1908). K. F. J.*
Tara’bolus, se T r i p o 1 i s.
Ta’rafa, se M u a 11 a k ä t.
Taräi, T e r a i (hindi taräi, fuktig trakt),
ett bälte av träskigt och djungelbevuxet land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
