Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tautomeri (Desmotropi) - Tawast, släkter - Tawast, Johan Henrik - Tavast, Magnus II Olai - Tavastehus - Tavastehus län - Tavastehus slott (Tavastborg, Kronoborg)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
Tavarisj—Tavastehus slott
10
Utsikt över Tavastehus.
form. De båda formerna övergå i varandra,
varför en given estermängd kommer att i sin
helhet reagera såsom den ena formen med ett
reagens, som inverkar på denna form. G. S-ck.
Ta’wast, svensk-finländska släkter. Till en
medeltidsätt T. hörde M. O. T. (se nedan). En
trol. dansk släkt K a a s adlades 1625 med
namnet T. (utdöd 1731). Med orätt insattes
på dess stamtavla en borgarsläkt T., som
sedan representerat ätten. Om greve J. H. T.
(slöt sin gren) se nedan. Ätten kvarlever i
Finland.
Ta’wast, Johan Henrik, greve, militär,
hovman, diplomat (1763—1841); jfr släktövers.
Utmärkte sig bl. a. under kriget 1788—90
och var generaladjutant och brigadchef i
Pommern 1805—07 samt 1808—09. Blev 1809
generalmajor, 1812 Karl Johans adjutant.
S. å. utförde T. en diplomatisk mission till
Konstantinopel för att vinna Turkiet för
en allians med Sverige och Ryssland. Ehuru
hans mission misslyckades, blev han 1813
generallöjtnant och tjänstgjorde under kriget
1813—14 vid Generalstaben samt utförde
diplomatiska uppdrag i Danmark. 1814—19
var T. Sverige-Norges sändebud i Köpenhamn,
beklädde under 1820-talet en
generalinspek-törsbefattning, blev 1824 general och 1829 en
av rikets herrar. 1802 frih., 1818 greve och
överstekammarjunkare. Utdrag ur T:s
dagbok äro tr. av A. Hj. Uggla i Karl
Johansför-bundets Ilandl. 1923—26 (tr. 1927). B. E-r.
Ta’vast, Magnus II Ola i, finländsk
biskop (1357-—1452); jfr släktövers. Blev 1398
licentiat i Prag, kallas senare magister och
uppges ha en tid varit kansler hos Erik av
Pommern. T. blev 1410 ärkedjäkne och 1412
biskop i Åbo. Som sådan gjorde han
vidsträckta visitationsresor, grundade Nådendals
kloster (se d. o.), utverkade 1435 finska
lagsagans delning i två lagsagor, genomdrev
1436 en skattelindring för Finlands invånare
och bidrog 1438 till att stilla en bonderesning
i Satakunta. Mot Abo domkyrka visade han
stor frikostighet. 1450 avgick T. från sitt
ämbete och drog sig tillbaka till Nådendal.
Jfr Olaus Magni. E.Nwn.
Tavastehus, fi. Hä’meenlinna, residensstad
i Tavastehus län, Finland, vid Vanajavesi sjö;
13 kvkm, 9,212 inv. (1932), finsktalande.
Mindre handels- och industristad. 4 km norr
om T. ligger egendomen Karlberg med en
ståtlig park, varifrån Aulango ås avskilts
till naturpark. — T. erhöll stadsrättigheter
1638 av Per Brahe och uppfördes strax s.
om slottet; Gustav III befallde dock 1777,
att staden skulle flyttas till sin nuv. plats
s. om slottet, där bättre utrymme stod till
buds. En eldsvåda förstörde 1831 tre
fjärdedelar av staden. Under frihetskriget 1918 var
T. ett av de rödas fästen, som 26 april intogs
av den tyska hjälpkåren. O. Brn.
Tavastehus län i Finland omfattar största
delen av Tavastland och en mindre del av
landskapet Satakunta; 20,970 kvkm, därav
3,522 kvkm (17 %) vatten. Befolkningen
(391,727 pers. 1932) är nästan h. o. h.
finsktalande. Residensstad: Tavastehus.
Landareal (1929) : Odlad jord 274,103 har (16
%), ängar och hagmarker 59,591 har (3 %), skog
och impediment 1,413,856 har (81 %).
Brukningsdelar (1929) : 26,621 st.
Skörd (medeltal ton 1929—31) : Råg 40,319, vete
2,531, havre 86,470, korn 13,801, potatis 89,433,
andra rotfrukter 87,978, hö 284,669.
Husdjur (1931) : 43,916 hästar, 196,476 nöt-
kreatur, 62,504 får, 1,395 getter, 54,080 svin.
Mejerihantering (1931) : 68 mejerier, därav 54
andels-; tillv. smör 3,345 ton, ost 340 ton.
Skog-, Beräknad virkesmassa 125 mill. kbm (8 %
av Finlands virkesmassa).
Indelning: Städer: Tavastehus, Tammerfors, Lahti;
3 köpingar (Forssa, Valkeakoski, Riihimäki) och 60
landskommuner, fördelade på 6 härader; 7
domsagor med 24 tingslag, lydande under Åbo hovrätt.
T. består huvudsaki. av gammal välodlad
kulturbygd men har även vidsträckta
skogsmarker. Särskilt i s. finnas många större
jordbruksegendomar och lägenheter. Den
industriella verksamheten är främst koncentrerad till
Tammerfors (se d. o.) med det angränsande
Nokia (se d. o.) samt Forssa, Valkeakoski,
Mänttä och Jämsänkoski på landsbygden. T.
bildades vid länsregleringen 1831 genom
delning av dåv. Nylands och Tavastehus län.
Se vidare Tavastland. O. Brn.
Tavastehus slott, fi. IIä’meenlinna, även
kallat Tavastborg, någon gång K r o n
o-b o r g, fäste i Finland, ligger på en kulle
vid s. v. stranden av Vanajavesi sjö.
T. är anlagt med kvadratisk grundplan. De
tjocka gråstensmurarna resa sig numera blott
till andra våningens halva höjd. Under
1500-talet utvidgades T. genom tillbyggnader av
ringmurar och rundlar, av vilka blott en
fullständig rundel återstår. Sedan slottet
istånd-satts 1561, fick det efter 1577 förfalla, tills
det 1606—09 iståndsattes, men det underhölls
sedan dåligt; 1656 sattes slottet i tämligen
gott skick, 1659 nedbrann det till stor del och
var 1713 förfallet, varför det utrymdes av
svenskarna. 1734 började åter arbetet på
slottets iståndsättande. Det fullständigades
1742 med en provisorisk befästning åt
sjösidan men uppgavs dock 26 aug. s. å. utan
försök till motstånd åt ryssarna. Det tjänade
sedan under återstoden av svenska tiden
förnämligast som upplagsplats för proviant- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
