Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tchad - Te (kemi) - Te
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
Te—Te
20
kvkm, 1,053,006 inv. (1931); huvudstad:
Fort-Lainy. — 2. Se T s a d s j ö n.
Te, kem. tecken för en atom tellur.
Te, i första rummet de torkade och särskilt
beredda bladen av tebusken samt den med
dessa blad genom pågjutning av kokhett
vatten beredda drycken. Detta namn tillägges
vidare en mängd olika
slags aromatiska
växtdelar och särskilt på
dem beredda drycker,
t. ex. »te» på fläder-,
kamomill- och
lindblommor.
Det egentliga, d. v.
s. det kinesiska, teet
beredes av bladen av
den till tefamiljen (se
d. o.), Theaceae,
hörande tebusken,
Thea sinensis (bild 1),
som är nära släkt
med kamelian. Den
förekommer vild i
Assam (Thea sinensis,
var. assamica);
mindre säkert är om den
urspr. varit vild el. blivit förvildad även
på ön Hainan, i inre Kinas s. v. områden och
på japanska ön Kyushu. Tebusken odlas sedan
mer än 1,000 år tillbaka i största
utsträckning i Kina och Japan. Den föredrager
ett relativt fuktigt klimat med en årlig
ge-nomsnittstemp. av omkr. 16°—20° C. Den
växer huvudsaki. i s. och s. ö. Asien med dess
övärld. Tebusken är relativt härdig och
förnöjsam. Enstaka teodlingar förekomma så
långt norrut som på 43° n. br. och på en höjd
ö. h. av 2,200 m på Himalajas sydsluttningar
och 2,500 m i Ceylons bergstrakter. I
öst-asiens, särskilt Kinas, tätast befolkade
jordbruksbygder blir t. ofta hänvisat till
sluttningarna, där jorden är magrare och mer
svår-bearbetad än på slätterna. Stora teodlingar
förekomma dock även, ss. på Java, på varma,
soliga områden med jämförelsevis riklig
nederbörd. Av vikt är, att omkringliggande
skog skyddar mot vindar och stormar. Den
bästa skörden erhålles av 3—7 år gamla
buskar. I Kina företagas årl. tre skördar, av
vilka vårskörden i mitten av april, strax före
regntiden, lämnar de finaste tesorterna. På
Ceylon däremot plockas bladen året om var
7:e till var 14 :e dag.
Handelssorter. Alltefter olika
behandlingssätt av bladen skiljer man mellan s v a
r-t a och gröna tesorter, stundom också
mellan ett slags gula och röda sorter.
Endast de svarta och i ringa omfattning de
gröna teerna komma i internationell handel.
För att erhålla svart te låter man bladen,
utbredda på träramar, överspända med väv,
vissna något, så att de förlora sin styvhet.
Därefter rullas bladen. De av
rullningsmaski-nen till en klump sammanpressade bladen
behandlas därefter i en maskin, som skiljer dem
från varandra, varefter de underkastas
jäsning (fermentering), som försiggår vid en
Bild 2. Teplantage på Ceylon.
Bild 1. Blommande gren
av tebusken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
