Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Te - Teakträdet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
Teakträdet
22
temp. av 35°—40° C. De grågröna bladen
sammanhopas och få ligga täckta med dukar,
tills de erhållit den karakteristiska
»kopparfärgen». Jäsningen har stort inflytande på
t:s kvalitet. Den är huvudsaki. en
oxidations-process, varigenom garvämnet delvis
förstö-res; bladen erhålla därigenom sin mörka färg
och sin arom. Jäsningens kemiska processer
avbrytas genom torkningen, som gör
produkten hållbar. Grönt te erhålles därigenom,
att bladen genast, utan föreg. jäsningsprocess,
rostas, rullas och vridas samman. Bladen
måste under denna behandling ständigt
omröras, till förekommande av brunfärgning, och
den fullständiga torkningen sker med stor
försiktighet. Genom siktar sorteras det svarta
teet sedan i flowery orange pekoe, som är finast
och mest består av de yngsta bladen, vidare
orange pekoe, pekoe och pekoe souchong samt
stundom ett ännu grövre te, benämnt congoe.
För grovt te av dessa sorter, som ej kunnat
passera siktarna, får gå igenom ytterligare
en maskin för att bråkas sönder, varefter en
ny siktning företages och de olika slagen av
»brokente» erhållas. Å andra sidan blir en
del te för fint. Detta utförsäljes som olika
slag av smulte, benämnda fannings och dust.
T. transporteras från exportländerna i lådor
el. kistor. Förr var det svårt att frakta te i
oklanderligt skick sjöledes till Europa, och
man föredrog då äkta ryskt te el.
kara v a n t e, d. v. s. te, som på kamel- eller
hästrygg forslats över Asiens och Rysslands
torrare trakter till Europa och därför ej tagit
så stor skada a-”’ fuktighet.
T e g e 11 e beredes av avfallsrester — blad
och grenar — vid teberedningen. Det pressas
till tegelstensformade kakor med tillsats av
något bindemedel, t. ex. risklister, möjl. också
oxblod. Det begagnas av de nomadiserande
mongolfolken i Asien. Innan det förtäres,
uppmjukas det i vatten, varefter mjölk och salt
tillsättas.
Det viktigaste teodlande landet är Kina,
som torde lämna omkr 2/3 av
världsproduk-tionen. Den inhemska konsumtionen av te är
dock stor, varför såväl Brittiska Indien (över
Kalkutta) som Ceylon (över Colombo)
exportera mer te än Kina. Under senare år har
Java fått ung. lika stort exportöverskott av
te som Kina.
Mer än hälften av allt importerat te
kommer på England. Engelsmännen äro världens
mest tedrickande folk utanför Östasien.
London är den stora handelsplatsen för te i
Europa. En stor del av detta te reexporteras till
andra länder. Den årliga förbrukningen av te
är i kg per individ: England 4,2, Nya Zeeland
3,4, Holland 1,4, Förenta staterna 0,3,
Danmark 0,2, Tyskland 0,08, Norge 0,07, Sverige
0,06, Finland 0,04, Frankrike 0,04, Belgien 0,03,
Italien O,oo4. 1930 infördes till Sverige 385,500
kg te till ett värde av 1,435,000 kr.
T:s stimulerande beståndsdel är tein el.
koffein (se d. o.). Dess sammandragande
smak beror på halten av garvsyra (4,5—25 %).
Av vikt för t:s smak är också närvaron av
en eterisk olja (0,5—1 %).
T. är underkastat mångahanda
förfalskningar, numera dock relativt sällsynta. Detta
gäller även den vanligaste teförfalskningen,
näml, inblandning av mindervärdiga sorter i
Bild 3. Torkning av teblad. Java.
dyrare. Som surrogat el. ersättningsmedel för
te ha ett flertal växtdelar, vanl. örtblad,
kommit till användning, fastän i mycket
begränsad omfattning. Verkliga surrogat äro endast
de, som innehålla koffein, ss. matte (se d. o.)
och den vanliga kaffebusken. Flera inhemska
växter ha lämnat material till tesurrogat,
bl. a. björnbär, hallon och smultron, i mindre
utsträckning nyttjas även Epilobium
angusti-folium (Ivante), Veronica-arter, svarta vinbär,
Eosa-arter, lingon- och blåbärsris,
lindblommor, äppelskal etc. O-f J-n.
Teakträdet [tik-], Tectöna gra’ndis, ett till
järnörtfamiljen (Verbenaceae) hörande stort
träd, som växer vilt i höglänta, torrare
trakter i Bortre Indien samt på Java och genom
kultur spritts till andra delar av tropiska
Asien. Veden påminner om mahogny, är
mörkbrun, hård men jämförelsevis lätt och
lätt-bearbetad. Den har omfattande användning
som skeppsbyggnadsvirke och virke till
järnvägsvagnar. Ur den friska veden erhålles en
Bestånd av teak, Testona grandis. Burma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
