Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teater - Den antika teatern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
Teater
26
despelare; först därigenom
blev en dramatisk
handling möjlig, och körens
roll inskränktes alltmer,
tills den hos Euripides
närmast motsvarar vår
mel-lanaktsmusik. Kören var
kostymerad i enlighet med
den roll, som tilldelats den.
I skådespelarnas kostym
röjes dramats rituella
ursprung. Skådespelarna
buro alltid mask; den antika
teatern var för stor, för
att minspelet skulle kunna
iakttagas. Det fanns ett
rikt urval av masker för
olika roller, och masken
blev teaterns symbol. De
tragiska skådespelarna
buro en hög håruppsättning,
höga skor (koturner) och
uppstoppning för att låta
gestalten synas större;
dräkten var fotsid,
veckrik och rikt prydd med
broderier. Om
kostymeringen av satyrspelets kör se
ovan. Körledaren, silenos,
bar en åtsittande, ullig
dräkt. I komedien buro
skådespelarna också masker men i motsats
till i tragedien låga skor (lat. so’ccus) och
därtill Dionysoskultens symbol, en fallos. I
början, till Sofokles, uppträdde diktaren själv
som skådespelare.
Då skådespelet var en gudstjänsthandling,
tog staten hand därom. De stora dionysierna
instiftades av Peisistratos (se d. o.).
Föreställningarna försiggingo i form av en tävlan, i
vilken pris utdelades till den segrande kören,
sedermera även till den bäste skådespelaren.
Förteckningar över dessa segrar
sammanställdes ur officiella källor av Aristoteles. De äro
delvis bevarade i inskrifter och av största
betydelse för dramats historia. Under den
hellenistiska tiden blev skådespelarkonsten ett
yrke, vars utöyare sammanslöto sig i stora
föreningar, åt vilka de dramatiska
föreställningarna överlätos (de s. k. dionysiska
tech-niterna).
Dramat är Atens skapelse. Tragedien
tillhörde de stora dionysierna (se d. o.), som
firades vid Dionysos Eleuthereus’ helgedom vid
Akropolis’ sydsluttning. På denna togo
åskådarna plats, medan de agerande uppträdde på
en cirkelrund dansplats (orchéstra) nedanför
denna, på vars mitt Dionysos’ altare stod.
Skådeplatsens utveckling och utseende under
de stora dramatikernas tid (400-talet f.Kr.) äro
ytterst ofullständigt kända. Det vanliga
antagandet är, att på den åskådarna motsatta
sidan av orchestran ett skjul uppfördes för
rekvisita och omklädnad, ur vilket en
scenbyggnad utvecklat sig. Den första teatern av
sten var den av Lykurgos på 330-talet
uppförda, sedan flera gånger ombyggda
Dionysos-teatern i Aten (se d. o., bild på pl. 1; i det
skick den fått genom den sista ombyggnaden
i senromersk tid). Ett stort antal ruiner av
teatrar finnes i alla länder, där greker bott,
t. ex. Epidauros (se bild vid d. o.). Åskådar-
Bild 9. Plan av Pompeius’ teater i Rom.
rummet, som ligger under bar himmel, består
av stenbänkar i halvrund omkring orchestran,
åtskilda i kilformiga block genom gångar
och trappor; i båda ändar skjuter runden
något ut över en halvcirkel. Äskådarrummet är
fristående och skilt från scenbyggnaden
genom öppna gångar. Den senare består av en
långsträckt sal. Dess mest karakteristiska
del är en förbyggnad på framsidan
(proskè-nion), som består av en rad halvkolonner el.
pelare; öppningarna mellan dessa kunde
tillslutas med träskivor. Prosceniets höjd är 2 m
el. mer, sällan mindre. Däröver ligger ett
golv av betydlig längd men så mycket mindre
bredd, va.nl. under 2 m. Det ur senantika
källor härstammande antagandet var, att detta
golv var den scen, på vilken skådespelarna
uppträdde. 1886 uppställde Dörpfeld det
påståendet, att även skådespelarna uppträtt nere
i orchestran, på prosceniets tak (den s. k.
scenen) blott då de visade sig på ett högre plan,
t. ex. i övre våningen av ett hus. Detta
påstående har givit upphov till en mycket
vidlyftig diskussion och en ingående undersök-
Bild 10. Tragiska masker. Grekland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
