- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 19. Tattare - Wallman /
55-56

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tekniska högskolan i Stockholm - Tekniska högskolan i Finland - Tekniska läroanstalter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

56

Tekniska högskolan i Finland—Tekniska läroanstalter

55
kollegiet och förvaltningsorganen k o 11
e-gienämnd och förvaltningsnämnd.
Närmaste chefskapet för T. utövas av rektor.
— T:s ord. statsanslag för budgetåret 1932/33
var 1,075,120 kr., vartill kom extra anslag
187,400 kr. Donerade fonder för stipendier
m. m. uppgingo till omkr. 2 mill. kr.
Biblioteket innehåller omkr. 68,000 bd. T.
disponerar därjämte värdefulla samlingar av
modeller, instrument m. m. samt laboratorier för
undervisningen inom olika fack.

T. leder sitt upphov från den 1798
inrättade mekaniska skolan (se
Tekniska läroanstalter, sp. 56), som bl. a.
fick under sin vård den av Chr. Polhem 1697
föranstaltade mekaniska
modellsamlingen (se Polhem). Sedan
Lantbruks-akad. stiftats, ställdes mekaniska skolan och
modellkammaren 1813 under denna. 1825
inrättades Teknologiska institutet,
som trädde i verksamhet 1827.
Modellkammaren och mekaniska skolan förenades därmed.
Anstalten undergick 1846—48 en fullständig
omorganisation. Sveriges ekonomiska
upp-blomstring under 1850-talet jämte
anläggningen av järnvägar och telegraflinjer gjorde
behovet av ökad tillgång på tekniskt
utbildade personer mycket kännbart, vilket 1858
föranledde, att årsanslaget höjdes och anslag
beviljades för ny lokal med tidsenlig
inredning. Institutets nya byggnad (bild 1),
uppförd vid Drottninggatan (95 A) efter ritningar
av F. W. Scholander, togs i bruk 1863. 1869
förenades med institutet bergsskolan i Falun,
för vilken en särskild byggnad uppfördes.
Genom nya stadgar 1867 angavs institutet ha
till ändamål att åt unga män, som vilja ägna
sig åt något praktiskt levnadsyrke, meddela
erforderlig vetenskaplig bildning;
läroverket skulle omfatta 4 fackskolor, var och
en med treårig lärokurs, en för
maskinbyggnadskonst och mekanisk teknologi, en för
kemisk teknologi, en för bergsvetenskap samt
en för väg- och vattenbyggnadskonst,
varjämte inträdesfordringarna ökades med
kännedom om de första grunderna av fysik och
kemi. Sedan den förut vid
artilleriläroverket på Marieberg meddelade undervisningen
för civilingenjörer upphört, utvidgades 1871
undervisningen i väg- och
vattenbyggnadskonst. 1877 utfärdades nya stadgar, enl. vilka
läroverkets namn ändrades till Tekniska
högskolan. En ny fackskola, för
arkitektur, med fyraårig lärokurs, inrättades,
varjämte undervisningstiden i fackskolorna för
maskinbyggnadskonst, bergsvetenskap samt
väg- och vattenbyggnadskonst utsträcktes till
4 år. Vid sekelskiftet började T:s lokaler
vid Drottninggatan visa sig otillräckliga, men
först 1911 års riksdag beslöt uppförande av
nya lokaler på N. Djurgården, n. om
Valhalla-vägen. Den första byggnaden av dem, efter
ritningar av prof. E. Lallerstedt, togs 1917 i
bruk. Senare ha tillkommit nybyggnad för
kemiska fackskolan, invigd 1922, och nybyggnad
för biblioteket. För en del av undervisningen
måste dock alltjämt lokalerna vid
Drottninggatan nyttjas. — Litt.: P. Henriques,
»Skildringar ur T:s historia» (2 bd, 1917—27). (G. H-r.)

Tekniska högskolan i Finland. Den i
Helsingfors på 1840-talet inrättade tekniska
realskolan ombildades på 1860-talet småningom

till ett fackläroverk, motsv. de polytekniska
instituten i utlandet, och fick 1872 namnet
polyteknisk skola, sedan (1879)
Polytekniska institutet i Finland.
1908 beslöts omorganisation av institutet till
Tekniska högskolan i Finland,
med 5 fackavd.: arkitekturavd.; ingenjöravd.
med studieriktningar för väg- och
vattenbyggnad samt för lantbruksteknik;
maskin-ingenjöravd. med studieriktningar för
maskinbyggnad, elektroteknik och
fabriksindustri; kemisk avd.; lantmäteriavd. Läsåret
1931/32 funnos 30 professorer och 60 andra
lärare samt 758 studerande (56 kvinnliga; 185
med svenska som modersmål). Vid T. kan
examen för doktorsgrad avläggas. W. D-n.*

Tekniska läroanstalter avse att lämna högre
och lägre teknisk fackutbildning. — Redan på
1600-talet kan man spåra ansatser till
teknisk undervisning i Sverige, men först 1798
inrättades i anslutning till Målar- och
bild-huggarakad. (jfr Akademien för de
fria konsterna) en »mekanisk skola» i
Stockholm, som snart förenades med det 1825
inrättade Teknologiska institutet, senare
Tekniska högskolan. Efter hand tillkommo
åtskilliga t., bl. a. Chalmersska slöjdskolan,
sedermera Chalmers tekniska institut, samt s. k.
slöjdskolor. Ett 1850 utarbetat förslag till
tekniska undervisningens ordnande föranledde
upprättandet av tekniska elementarskolor för
undervisningen på mellanstadiet och tekniska
söndags- och aftonskolor — senare kallade
lägre tekniska yrkesskolor — för den mera
elementära undervisningen. De tekniska
högskolorna omorganiserades och utvidgades
småningom, och 1918 beslöts omdaning av övrig
teknisk undervisning (se nedan).

De tekniska läroanstalterna äro f. n. (1933)
huvudsaki. följ.:

1. Tekniska högskolor: Tekniska
högskolan (se d. o.) i Stockholm och Chalmers
tekniska institut (se d. o.).

2. Tekniska skolor på
mellanstadiet: a) Tekniska
elementarskolor, som meddela elementära tekniska
kunskaper åt ynglingar, som vilja utbilda sig
för utövande av industriell verksamhet.
Sådana skolor finnas i Norrköping och Borås
(båda inrättade 1856). De äro treåriga och
under de tre sista terminerna uppdelade på
tre linjer: mekanisk-teknisk, kemisk-teknisk
och i Norrköping byggnadsteknisk, i Borås
textilteknisk. Elevantalet var höstterminen
1932 165. — b) Tekniska
facksko-1 o r, som meddela teknisk specialutbildning
inom de huvudgrenar av industrien, som äro
av betydelse för Sverige. Kursen är vanl.
tvåårig. Fackskolor finnas i Malmö (maskin-,
husbyggnads- och kemisk fackskola, inrättad
1918, 1853 som teknisk elementarskola),
Eskilstuna (maskinfackskola, inrättad 1921, förut
lägre teknisk skola med flera avd.) och
Västerås (elektro-teknisk fackskola, inrättad 1918,
förut teknisk skola med flera avd.). I
Härnösand ombildades 1918 den 1901 inrättade
tekniska elementarskolan till (tekniskt
gymnasium och) teknisk fackskola för
trävaruindustri, 1929 ersatt med en träteknisk linje
vid gymnasiet. Elevantalet vid dessa skolor
uppgick höstterminen 1932 till 238. — c) T e
k-niska gymnasier, som meddela den all-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Aug 2 18:00:54 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfds/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free