Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teisserene de Bort, Léon - Teixeira e Souza - Teja - Teje, Tora Adelhein - Tejo - Tejstefisk - Tejus el. Tejuödlor - Teka - Tekirdag - Tegkla, Den heliga - Tekmessa - Teknik - Tekniker - Tekniska elementarskolor, Tekniska gymnasier - Tekniska högskolan i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
Teixeira e Souza—Tekniska högskolan
54
initiativet till liknande arbeten vid Kiruna i
Lappland. A. Å.
Teixeira e Souza [teJéTra e så’za], se B r
a-s i 1 i a n s k a litteraturen.
Teja, östgotisk konung, besegrades 553 av
Narses (se d. o.) och stupade.
Teje, Tora Adelhein, skådespelerska (f.
1893 7/i). Var 1908—11 elev vid Dramatiska
teatern, 1911—13 anställd där och 1913—21
vid Svenska teatern samt är från 1923 åter
fäst vid Dramatiska
teatern. Hon är en
originell
skådespelerska med starkt
temperament, ett
intressant ansikte med
ytterst känsligt
minspel och en mörkt
färgad stämma, som hon
alltmera lärt att
behärska. Känslouttrycket är varmt och äkta,
växer med uppgiften,
griper och når ej
sällan tragisk storhet.
Bland T:s roller märkas lady Macbeth i
»Mac-beth», Svanhild i »Kärlekens komedi»,
Margit i »Herr Bengts hustru», Svanevit, Raina
i »Hjältar», Sankta Johanna, Salome, Agda i
»Johan Ulfstjerna», Primerose, Caroline
Ma-thilde i »Struensee», drottning Kristina i
»Messeniernas fall», Anna Christie, Christine
Mannon i »Klaga månde Elektra», Hélène i
»Älska» och Elisabet av England. Hon är
sedan 1913 g. m. hovfotografen Herman
Sylwander (f. 1883). G. K-g.
Tejo [te’^o], se T a j o.
Tejstefisk, zool., se Slemfiskar.
Te’jus el. T e j u ö d 1 o r, Tupina’mbis,
sydamerikanskt ödlesläkte. T e j u, T. teguixin,
når en längd av 1 m, varav nära 3/g komma
på svansen. Den förekommer i större delen
av Sydamerika. Varje individ lever för sig i
en jordhåla, som utgräves under trädrötter.
Tejun livnär sig såväl av frukt som av större
och mindre djur; särskilt hönsen i gårdarna
äro ofta utsatta för dess angrepp. På grund
härav och än mer för sitt kött, som är vitt
och välsmakande, jagas den ivrigt med
därtill särskilt dresserade hundar. T. P.
Teka, paleont., se Graptoliter.
Tekirda’g, se R o d o s t o.
Tekla, Den heliga, legendarisk
forn-kyrklig kvinnogestalt, skall ha omvänts till
kristendomen av aposteln Paulus, som hon
efter en underbar räddning från martyrdöden
följde på hans resor, tills hon nittioårig dog
i Seleukia. T. vördades tidigt som
»ärkemarty-ren» och äras högt i ortodoxa kyrkan. — Litt.:
C. Holzhey, »Die Thekla-Akten» (1905). Hg Pl.
Tekme’ssa, se A i a s.
Teknik (grek, te’chne), (läran om) det
regelrätta utövandet av en konst el. ett hantverk;
det praktiska tillvägagåendet vid utförandet
av ett arbete; sammanfattningen av de regler,
särskilda grepp och färdigheter, som därvid
komma till användning. — Adj.: Te’knisk.
Te’kniker, vanl. = ingenjör; person, som
behärskar det tekniska (av ett yrke, en konst
o. s. v.).
Tekniska elementarskolor, Tekniska
gymnasier, se Tekniska läroanstalter.
Tekniska högskolan i Stockholm, den
förnämsta polytekniska läroanstalten i
Sverige, har till ändamål att meddela
vetenskaplig och konstnärlig teknisk bildning. Genom
högskolans styrelse och lärare skola avges
yttranden och upplysningar i tekniska ämnen,
som av K. m:t infordras. T. innehåller följ,
fackavdelningar, samtliga med
obligatoriskt fyraåriga lärokurser: 1) för teknisk
fysik; 2) för maskinbyggnad och mekanisk
teknologi; 3) för skeppsbyggnad; 4) för
elektroteknik; 5) för väg- och vattenbyggnad; 6)
för kemi och kemisk teknologi; 7) för
bergsvetenskap ’med underavd. metallurgi,
gruv-vetenskap, hyttmekanik, gruvmekanik); 8) för
arkitektur; 9) för lantmäteri. De examina,
som avläggas vid högskolan, äro:
civilingenjörs- (inom de sex förstnämnda fackskolorna),
bergsingenjörs-, arkitekt- och
lantmäteriexa-men. Jfr Teknologie doktor.
Lärarna äro dels professorer (36), som
utnämnas av K. m:t, sedan styrelsen
upprättat förslag, dels speciallärare (40), som
förordnas av styrelsen efter lärarkollegiets
förslag, dels assistenter (110 vårterminen 1933),
som i mån av behov antagas av styrelsen. —
De studerande äro dels ordinarie, som
följa undervisningen till den omfattning, som
erfordras för någon examen, dels
specialstuderande, som åtnjuta undervisning i ett el.
flera läroämnen samt över sina kunskaper i
dessa ämnen kunna få betyg, dels tillfälliga
studerande, som efter eget val begagna
undervisningen men ej kunna få betyg. Antalet
ord. studerande vårterminen 1933 var 939,
därav 3 kvinnliga; de tillhöra Stockholms
förenade studentkårer (se Studentkår).
Enl. K. m:ts nya stadgar för T. 1921 står
i spetsen för T:s styrelse en av K. m:t efter
förslag av lärarkollegiet utsedd preses; i
övrigt består styrelsen av 9 led., därav 8
utsedda av K. m:t efter förslag, varje
upptagande 3 pers., av högskolans
lärarkollegium, Vet.-akad., Kommerskollegium,
Järnvägsstyrelsen, Vattenfallsstyrelsen,
Byggnadsstyrelsen, Ing.-vet. akad. och Sv.
teknolog-föreningen, varjämte 1 led. utses av
Järnkontoret. En del ärenden avgöras av lärar-
Teju, Tupinambis teguixin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
