Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tekniska läroanstalter - Tekniska museer - Tekniska samfundet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57
Tekniska museer—Tekniska samfundet
58
mänt tekniska bildning och de merkantila
kunskaper, som fordras för handhavande av
göromålen på verkstäders och fabrikers
rit-och affärskontor, för ledningen av mindre och
föga specialiserade industriföretag eller för
affärsverksamhet med industriens
förnödenheter och alster. Lärokursen är treårig och
avslutas med s. k. teknisk studentexamen.
Dylika skolor finnas i Malmö (tills, m.
fackskolan), Örebro (med fyra olika linjer; inrättad
1918, 1856 som teknisk elementarskola) och
Härnösand (se ovan). Elevantalet vid
skolorna uppgick höstterminen 1932 till 549. —
Vid nu nämnda tre slags skolor äro anställda
lektorer. Genomgång av teknisk
elementarskola eller tekniskt gymnasium medför rätt
att bedriva studier vid teknisk högskola.
Andra tekniska skolor på mellanstadiet äro
den av Järnkontoret med statsunderstöd
uppehållna bergsskolan i Filipstad (17 elever
höstterminen 1932; en dylik skola i Falun indrogs
1929), den med tekniska elementarskolan i
Borås förbundna statsunderstödda vävskolan
i Borås, John Lennings vävskola i
Norrköping (privat), Tekniska skolan i Stockholm
(se d. o.) och Slöjdföreningens skola i
Göteborg (privat men statsunderstödd). Hit kunna
även räknas statens navigationsskolor i
Stockholm, Göteborg, Malmö och Härnösand.
3. Lägre tekniska skolor.
Förslag till den lägre yrkesundervisningens
omorganisation antogs av 1918 års riksdag.
Härigenom tillkommo s. k. praktiska
ungdomsskolor (se d. o.), av vilka vissa avse den
allmänna folkundervisningen, andra ge en
elementär teknisk utbildning, i viss mån
ersättande de gamla statsunderstödda tekniska
yrkesskolorna (tidigare tekniska söndags- och
aftonskolor). Till den senare gruppen höra
lärlings- och yrkesskolorna för hantverk och
industri samt de 1921 tillkomna
verkstadsskolorna. Teknisk undervisning ges även vid
vissa yrkesbestämda högre folkskolor (t. ex. i
Stockholm, Göteborg och Hälsingborg) och vid
privata »tekniska institut» och »tekniska» el.
»praktiska» skolor. De tekniska högskolorna
lyda under egna styrelser, för de övriga t.
utövas den centrala ledningen av
Skolöverstyrelsen, närmast dess yrkesskolavd.
Navigationsskolorna lyda under Kommerskollegium.
Statens anslag till t. äro i riksstaten för
budgetåret 1933—34 upptagna till följ, belopp:
Kr.
Tekniska högskolan och Chalmers tekniska
institut .............................. 1,177,295
Tekniska läroverk ....... 520,475
Kommunala och enskilda anstalter för
yrkesundervisning .................... 1,360,000
Särskilda anstalter för yrkesundervisning 168,675
Summa kr. 3,226,445
Härtill kommer anslag till dyrtidstillägg
m. m.
Litt.: »Utlåtanden och förslag till den lägre
tekniska undervisningens ordnande» (3 bd,
1911—12; med historiska översikter); R.
Anderberg, »Grunddragen av svenska tekniska
■undervisningsväsendets historia» (i
Ing.-vet.-akad:s Medd., 5, 1921).
Den tekniska undervisningen i utlandet
meddelas liksom i Sverige vid läroanstalter
för högre och lägre stadier. De högre t.
kallades tidigare vanl. polyteknisk skola; denna
benämning ges numera oftast åt mera
utvecklade skolor på mellanstadiet. I Norge
finnas Norges tekniske höiskole i Trondheim
(7 fackavd.) och ett antal tekniska
mellansko-lor samt ett 60-tal på folkskolan byggande
tekniska aftonskolor och ett 40-tal s. k.
tekniska förskolor. Danmark har i Köpenhamn
Polyteknisk læreanstalt med fyra fackavd.
samt Det tekniske selskabs skole, ung. motsv.
Tekniska skolan i Stockholm. 1 Köpenhamn
och landets andra städer samt flerstädes på
landsbygden finnas därjämte tekniska skolor
för mellan- eller lägre stadiet. I Finland
finnas utom Tekniska högskolan i Finland (se
d. o.) tekniska läroverk i Helsingfors (privat,
svenskt) och Tammerfors (statligt, finskt),
båda byggande på teknisk
mellanskolutbild-ning, vidare industriskolor, allmänna
yrkesskolor, förberedande yrkesskolor (de tre
sistnämnda grupperna bygga på folkskolan) samt
slöjdskolor. Äv övriga främmande länder har
särskilt Tyskland ett rikt utvecklat tekniskt
undervisningsväsen med en mängd
specialskolor och 12 tekniska högskolor. Även i de
andra stora industriländerna, ss. Frankrike,
England, Schweiz (Eidgenössische technische
Hochschule, förr Polytechnicum, i Zürich [gr.
1856]), Belgien och Förenta staterna, är den
högre och lägre tekniska undervisningen rikt
tillgodosedd. I Sverige liksom i åtskilliga
främmande länder har teknisk doktorsgrad (se
Teknologie doktor) inrättats. Fr. Sg.
Tekniska museer med uppgift att i levande
och intresseväckande form skildra
naturvetenskapernas, teknikens och industriens
historiska utveckling finnas numera i de flesta
kulturländer el. äro under organisation. Främst
stå i Europa Deutsches Museum i München
(1903, invigt i nybyggnad 1925), The Science
museum i South Kensington i London (1864)
samt Technisches Museum für Industrie und
Gewerbe i Wien (1913). I Frankrike finnes
bl. a. Conservatoire national des arts et
mé-tiers (se d. o.) i Paris. Den främste
målsmannen för tekniska museitanken har varit Oskar
von Miller, skaparen av Deutsches Museum.
Flera t. finnas el. äro under tillblivelse även
i U. S. A. i New York, Washington, Chicago,
Detroit m. fl. platser. I många länder finnas
specialmuseer framför allt för samfärdsmedel,
ss. Bayerisches Verkehrsmuseum i Nürnberg
(1885), samt ett flertal fristående museer för
sjöfart, telegraf- och telefonteknik o. dyl.
Större industriföretag ha såväl i Sverige som
i andra länder egna t. av betydande
omfattning, ss. i Sverige Bergslagets museum i
Falun och i Tyskland Siemens-Museum i Berlin.
Allmänt tekniskt museum finnes i Stockholm
i det till Ing.-vet.-akad. anslutna Tekniska
museet (1924), vars stora samlingar komma
att utställas i den nybyggnad, som för ett
anslag av 2 mill. kr. från Knut och Alice
Wallenbergs stiftelse (beviljat 1933) jämte
bidrag av lotterimedel kommer att uppföras
på en av staten upplåten tomt på Norra
Djurgården. Tekniska specialmuseer i Sverige äro
bl. a. Järnvägsmuseum, Postmuseum och
Telegrafverkets museum. T. A-n.
Tekniska samfundet, 1882 bildad
sammanslutning av ingenjörer och tekniskt
intresserade i Göteborg. Äger olika fackavd. och
utger Tekniska Samfundets Handlingar (1889 ff.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
