Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tekniska skolan i Stockholm - Tekniska trupper - Tekniska yrkesskolor - Teknisk doktorsgrad - Teknisk fabrik - Teknisk kemi - Teknisk Tidskrift - Teknokrati - Teknologi - Teknologie doktor - Teknologiska institutet - Tekoa - Tektiter - Tektonik - Tekträdet - Telamon (byggnadskonst) - Telamon (sagohjälte) - Telangiektasi - Tel-Awiw - Teleautograf - Teleborg - Telefon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
Tekniska skolan i Stockholm—Telefon
60
Tekniska skolan i Stockholm meddelar
undervisning i de läroämnen, som äro
nödvändiga för en på insikt grundad utövning av
de industriella yrkena. T. leder sitt ursprung
från en 1844 grundad söndagsritskola för
hantverkare, som 1845 övertogs av Svenska
slöjdföreningen. Skolan övertogs 1860 av
staten under namnet Slöjdskolan i Stockholm
och erhöll 1868 sin nuv. byggnad. I samband
med en genomgripande omorganisation fick
skolan 1878 namnet T. Den omfattar nu följ,
huvudavd.: 1) teknisk söndags- och aftonskola
för ynglingar och män, som redan inträtt i
yrkena; 2) teknisk skola för kvinnor, som
ägnat eller komma att ägna sig åt
industriella yrken; 3) högre konstindustriell skola för
manliga och kvinnliga lärjungar, treårig kurs
(mönsterritare, dekorationsmålare, modellörer,
träskulptörer, ciselörer och gravörer); skolan
omfattar därjämte en avd. för utbildning
av tecknings- och välskrivningslärare
(teck-ningslärarseminarium); 4) byggnadsyrkesskola
(treårig kurs); 5) maskinyrkesskola (treårig
kurs). T., som ledes av särskild styrelse,
åtnjuter utom statsanslag årligt bidrag av
Stockholms stad. Elevantalet uppgick läsåret
1932—33 till 1,151. Fr. Sg.
Tekniska trupper, se Ingenjörtrupper.
Tekniska yrkesskolor, se Tekniska
läroanstalter.
Teknisk doktorsgrad, se Teknologie
doktor.
Teknisk fabrik, i Sverige vanl. namn på
kemisk-teknisk fabrik.
Teknisk kemi, kemiens industriella
tillämpningsområde, även kallad kemisk
teknologi (se d. o.).
Teknisk Tidskrift, det ledande organet för
svensk ingenjörkonst, utges i Stockholm av
Svenska teknologföreningen (se d. o.) och
omfattar dels en veckoupplaga, innehållande
artiklar och avh. av allmännare tekniskt
intresse, dels särskilda fackavd., vardera med
tolv häften årl. (för elektroteknik, kemi och
bergsvetenskap, mekanik och
skeppsbyggnads-konst samt väg- och vattenbyggnadskonst).
T. uppsattes 1870 av A. W. Hoffstedt (se d. o.)
under namn av Illustrerad Teknisk Tidning,
fick sitt nuv. namn 1872 och övertogs 1879 av
Sv. teknologföreningen. Den nuv.
utgivnings-planen daterar sig i princip från 1893. G. H-r.
Teknokrati (eng. technocracy),
teknikervälde, benämning på ett samhällsprogram,
utvecklat 1932 av amerikanska ingenjörer,
bland dem H o w a r d S c o 11. Dess andlige
upphovsman är den amerikanske
skriftställaren Torstein Veblen (d. 1929).
Teknokraterna kritisera såväl den nuv.
samhälls-ledningen som samhällsmekanismen. I
förstnämnda hänseende peka de på de ledande
klassernas, politikernas och affärsmännens,
upprepade misslyckanden att övervinna den
nuv. depressionen. Enl. teknokraternas
uppfattning bör samhällsledningen i stället
övertagas av den framgångsrika ingenjörsklassen,
utrustad med diktatorisk myndighet.
Samhällsmekanismen anses icke ha hållit jämna
steg med den hastiga utvecklingen på det
ekonomiska området. Främst vända de sig emot
prissystemet och framhålla, att priset icke bör
bestämmas efter tillgång och efterfrågan på
en vara utan efter den energi-, resp,
kalori
mängd, som finnes nedlagd i varan. Rörelsen
uppreklamerades oerhört under senare delen
av 1932 men har sedermera avsevärt förlorat
i aktualitet. G. Stgn.
Teknologi [-lågi’], »slöjdvetenskap», den
tekniskt-vetenskapliga behandlingen av läran
om råämnenas ombildning till nyttoföremål.
Jfr Kemisk teknologi och Mekanisk
teknologi. — Teknolog [-lä’g], lärjunge
vid teknisk högskola; förf, i teknologiska
ämnen. — Adj.: Teknologisk. G. H-r.
Teknologie doktor. Enl. kungl. stadga av
1927 ang. disputation och promotion vid
Tekniska högskolan äger den, som vid högskolan
avlagt avgångsexamen samt uppfyllt vissa
villkor beträffande kunskapsprov och
ådagalagd erfarenhet, rätt att för vinnande av
teknisk doktorsgrad utge och vid högskolan
offentligen försvara disputationsavh. Den, som
avlagt godkänt disputationsprov, må av
högskolan genom dess lärarkollegium tilldelas
teknisk doktorsgrad, vilken berättigar till
titeln t. G. H-r.
Teknologiska institutet, se Tekniska
högskolan.
Teko’a, ort i Juda rike, s. ö. om Betlehem
(se Amos).
Tektlter, miner., se Meteoriter, sp. 1240.
Tektonlk (av grek, tektoniké,
timmermans-byggnadskonst). 1. Reglerna för konstnärlig
behandling av de material, som ingå i
arkitekturens och konstslöjdens alster.
2. (Geol.) Dets. som geoteknik (se d. o.). Om
tektoniska jordskalv se d. o., sp. 1192.
Tekträdet, bot., dets. som teakträdet (se d. o.).
TeTamon, lat. (grek, telamön), byggnk., se
Atlant.
Te’lamon (grek. Telamön), grekisk sagohjälte,
konung på Salamis, fader till Aias (se d. o. 2).
Telangiektasl, med., se E 1 d m ä r k e.
Tel-Awiw, se T e 11 Aviv.
Teleautogräf, se G r a y, E.
Teleborg, gods i Växjö landskommun,
Kio-nobergs län, på en klippudde i sjön Trummen;
609 har, därav 182 har åker; tax.-värde 459,200
kr. (1931). Manbyggnaden, en trevånings
granitbyggnad i gammal borgstil, är uppf. i
slutet av 1890-talet efter ritningar av A. H.
Boklund och A. Lindvall. T. innehas sedan
1918 som fideikommiss av greve Chr. Bonde.
Telefon [-få’n] (av grek, tèle, fjärran, och
fonè, ljud), apparat, som möjliggör samtal på
stora avstånd. Huvuddelarna äro
mikrofonen (se d. o.), som upptager ljudet och
omvandlar det till en elektrisk ström,
ledningen, som överför denna ström till en
annan apparat, och hörtelefonen, som
återger de ljud, vilka träffa mikrofonen.
Försök att med megafon (se d. o.) göra det
talade ordet hörbart på avstånd gjordes redan
i äldsta tider. Med talrör har också sedan
länge i begränsad omfattning kunnat
överföras tal. Ett annat sätt angavs 1667 av
H o o k. Mittpunkterna av två cirkelformiga
membraner förenades genom en hårt spänd ,
tråd. Tal mot den ena membranen kunde
uppfattas vid den andra. 1837 upptäckte
P a g e, att hastiga variationer i det
magnetiska tillståndet hos ett järnstycke kunna
uppfattas som ljud. P a t e r n a framställde
1852 en apparat, vari en elektromagnet och
en tunn järnskiva påverkade varandra så, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
