Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Telegraf - Telegrafon - Telegrafstyrelsen - Telegrafunionen - Telegrafverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79
Telegrafen—Telegrafverket
80
Bild 11. Teletypeapparat.
bild 8 framställda principen, varvid dock ej
jorden begagnas som återledning utan en
annan på liknande sätt transformerad ledning
(jfr Telefon, bild 13), el. så, att en
telefonledning upplåtes för
tonfrekvenstelegrafe-ring med möjlighet till ända upp till 12
samtidiga kanaler, varvid telegrafströmmarna
kunna förstärkas av telefonöverdragen.
På grund av en kabels relativt stora
elekt-rostatiska kapacitet bereder det vissa
svårigheter att använda långa kablar för
telegrafe-ring, då avseende fästes vid
telegraferings-hastigheten. Kabeln uppdelas därför i två el.
flera delar, och telegrafskriften repeteras
automatiskt genom inkoppling av
kabelöverdrag vid varje sådan delningspunkt. Där
dylik uppdelning ej låter sig göra, såsom för
t. ex. långa undervattenstelegrafkablar, har
man lyckats uppdriva
telegraferingshastighe-ten genom att i likhet med vid längre
telefonkablar kompensera kapacitetens
begränsande verkan genom införande av extra
själv-induktion, här dock medelst en omkring
kabelledaren i hela dess längd spiralformigt
lindad tråd eller band av en legering
(per-malloy, perminvar) med stor magnetisk
per-meabilitet (förekommer även för
telefonkablar, särskilt sjökablar). Den första kabeln
under Atlanten av detta slag utlades 1924
och tillåter en telegraferingshastighet av upp
till 1,900 tecken per min., vilket innebär en
femdubbling i förhållande till de äldre
kablarna. Första brukbara kabeln under
Atlanten lades redan 1858 men upphörde att
fungera efter 20 dagar, sedan 800 telegram
befordrats över densamma. Sedan 1866 har
emellertid Europa stått i ständig telegrafförbindelse
Bild 12. Creeds teleprinterapparat.
med Amerika, sedan 1868 med Indien och
sedan 1871 med Kina och Australien. 1879
öppnades kabelförbindelse med Afrikas östkust,
1882 med Sydamerika och 1885 med
Västafri-ka. Om trådlös telegrafi
(radiotelegrafi, gnisttelegrafi) se
Radioteknik. — Om telegr af er in g av
bilder se Telefotograf. H-k B.; E. Mgrn.
Historik. Den första elektriska
telegrafförbindelsen i praktiskt bruk anordnades av
professorerna Gauss och Weber i Göttingen 1833.
I England anlades 1838 en järnvägstelegraf
av Wheatstone och Cooke, och i Amerika
öppnades förbindelse mellan Washington och
Baltimore 1844 av Morse. 1844—46 anlades
järnvägstelegrafer i Belgien, Frankrike,
Nederländerna och Tyskland. Den elektriska t:s
genombrott kan räknas från senare delen av
1840-talet, då telegrafförbindelser såväl i
Amerika som Europa började anläggas i
större utsträckning och även öppnades för
allmän trafik. I Danmark började
telegrafförbindelser anläggas 1852 och i Norge 1854.
I Sverige infördes den elektriska telegrafen
på initiativ av majoren A. L. Fahnehjelm, som
för saken lyckades intressera K. F. Akrell
(se d. o.). På den sistnämndes förslag beslöt
K. m:t i febr. 1853 anläggandet av ett
telegrafnät i Sverige, vars första länk, mellan
Stockholm och Uppsala, anlades sommaren
s. å. Under ledning av Akrell, som blev chef
för elektriska telegrafverket, utvecklades
sedan telegrafnätet mycket hastigt, och i
början av 1860-talet hade flertalet städer
förbindelse med varandra. Förbindelse med det
europeiska telegrafnätet erhölls 1 jan. 1855
genom en kabel under Öresund. Se vidare
Telegrafverket. H. Hbgr.
Telegrafon [-ä’n], av V. Poulsen uppfunnen
apparat för registrering av ljud på
elektromagnetisk väg. Ljuden överföras av en
mikrofon i elektriska strömmar, som ledas genom
lindningen till en elektromagnet, mellan vars
poler en fin ståltråd el. stålband dragés fram
med en hastighet av ett par m per sek.
Tråden lindas därvid över från en rulle till en
annan. Under elektromagnetens verkan
uppstår i tråden en tvärmagnetisering, som
varierar i takt med strömmen från mikrofonen.
Dragés tråden ännu en gång förbi
elektro-magneten, som nu förbindes med en
hörtelefon, inducerar trådens tvärmagnetisering en
elektrisk ström, motsvarande det förut
mottagna ljudet, som därför återges av
hörtelefonen. Detta kan upprepas ett godtyckligt
antal gånger. Vill man använda tråden för en
ny registrering, kan den förra utplånas genom
att man drar tråden förbi elektromagneten,
medan denna matas med i förhållande till
mikrofonströmmarna stark likström. Sv. B-r.
Telegrafstyrelsen, svenska telegrafverkets
överstyrelse. T. lyder under
Kommunikations-dep. (se Telegrafverket).
Telegraf unionen, se Telegrafväsen.
Telegrafverket. Svenska telegrafverket
räknar sin tillkomst från 1853 (se Tel
e-g r a f, ovan). Telegraf rörelsen var t:s enda
verksamhetsgren till början av 1880-talet,
då verket började utvidga sin rörelse med
telefonanläggningar (se Telefon, sp. 67 f.).
Efter 1910 har t:s rörelse även utvidgats med
radiotelegrafanläggningar för telegraftrafik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
