Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Telegrambyrå - Telegramcensur - Telegramcode - Teleki (de Szék), familj - Telekinematografi - Telekinesi - Telekonnektion - Tel-el-Kebir, Tell el-Kebir - Telemachos - Telemann, Georg Philipp - Telemarken - Telemark fylke (Bratsberg amt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
Tclegramcensur—Telemark fylke
88
trädde i verksamhet 1867. Byrån såldes av
Fich 1893 till ett a.-b., bakom vilket stod ett
konsortium Stockholmstidningar.
Aktiemajoriteten i bolaget inköptes 1908 av F. G. T.
Eklund. Våren 1918 startades som
konkurrentbyrå till Sv. T. Nordiska
presscentralen (NPC), med direkta
ententeför-bindelser som motvikt till Sv. T., som ansågs
vara för starkt tyskbetonad. 1919 fattades
beslut om sammanslagning av Sv. T. och NPC
under ett holdingbolag, Förenade
telegrambyråer. Då förslag om en av
pressen ägd central nyhetsförmedling icke kunde
realiseras, bildades i nov. 1919 Pr e sst
ele-g rambolaget (P tb) med 130
landsortstidningar som aktieägare. Förenade
telegrambyråers samtliga redaktionella avd. överlätos
1 april 1921 på ett nytt företag,
Tidningarnas telegrambyrå (TT), ett av
Stockholmspressen och en del av de utanför
Ptb stående landsortstidningarna bildat
företag. Detta träffade i slutet av 1921
överenskommelse om samgående med Ptb samt trädde
1 jan. 1922 i verksamhet som en för hela
svenska pressen gemensam central
nyhetsorganisation. Omkr. 140 tidningsföretag äro
aktieägare. Intet företag äger mer än 1/io
av aktiekap., som är 500,000 kr.
Huvudkontoret är i Stockholm, filialkontor finnas i
Göteborg, Malmö och Sundsvall. Med de båda
förstnämnda har huvudkontoret ständig
förbindelse genom dubbelriktad tonfrekvenslinje
(se Telegraf, sp. 76), på vilken
nyhetsmaterialet sändes med teleprinter. I maj 1933
hade dessutom 20 tidningar i olika delar av
landet ständig anslutning till TT:s
teleprin-teranläggning genom enkelriktad
telegraf-transformering. Sedan 1924 utarbetas
ny-hetskommunikéerna i radioprogrammen på TT
och sändas direkt från byrån. — Sv. T.
fortsätter sedan 1921 sin tidigare
annonsbyråverksamhet jämte avd. för pressurklipp.
Den centrala nyhetsförmedlingen i övriga
nordiska länder ombesörjes i Danmark av
Ritzaus bureau (se d. o.), i Norge av
Norsk telegrambyrå, som grundlädes
1867 och numera äges av tidningar i och
utanför Oslo, samt i Finland av Finska
notisbyrån (FN), som 1888 jämte en
an-nonsavd. startades under namnet Finska
telegrambyrån. S. L-de.
Telegramcensur, granskning av inlämnade
telegram i syfte att förhindra överbringande
av för vederbörande stats säkerhet farliga
telegrafiska meddelanden. Genom förbud mot
användande av chiffer el. hemlig code höjes
t:s effektivitet. Om t. i Sverige under
världskriget se C e n s u r. II. Hbgr.
Telegramcode [-kåd], se Chiffer, sp. 983,
och Telegram, sp. 84.
TeTeki (de S z é k), ungersk adelsfamilj.
Greve J 6 z s e f T. (1790—1855), den siste
guvernören över Siebenbürgen såsom
österrikisk provins, deltog i arbetet för stiftandet
av en ungersk akad. och donerade åt denna
släkten T:s rika samlingar och bibliotek
(24.000 bd). Hans »A Hunyadiak kora
Ma-gyarorszågon» (Hunyadernas tid; 12 bd, 1852
—57) är ett av Ungerns förnämsta historiska
verk. — Greve Läs z 16 T. (1811—61) deltog
livligt i det politiska livet och fick 1841
ett betydande drama, »Kegyenc»
(Gunstling
en), uppfört på nationalteatern. 1848 blev L.
T. Ungerns sändebud i Paris. Efter
frihetskampens nederlag verkade han i utlandet för
sitt lands frihet men blev fängslad och
utlämnad till Österrike, där han dömdes till döden
men benådades av kejsaren mot löfte att
avhålla sig från politiken. 1861 på nytt invald
bland ledarna för det nya oppositionella
partiet, tog han sitt liv för att ej bryta sitt
löfte. — Greve Samuel T. (1845—92) ledde
en av honom själv bekostad expedition 1887
—88 till Kilima-ndjaro, då sjön Basso-narok
el. Rudolfsjön upptäcktes (se L. Höhnel, »Zum
Rudolf-See und Stefanie-See», 1891—92).
— Greve P ä 1 T. (f. 1879) företog efter
juridiska studier en längre resa till Sudan
och utgav 1909 »Atlas zur Geschichte der
Kartographie der japanischen Inseln». Han
blev 1919 ungerska kontrarevolutionära
regeringens förste utrikesminister, var led. av
ungerska delegationen vid fredskonferensen,
blev ånyo 1920 utrikesminister och därefter
ministerpresident. Efter konung Karls första
restaurationsförsök återgick han till sin
geografiska vetenskap såsom prof, vid
nationalekonomiska fakulteten i Budapest. B. L-r.
Telekinematografl, elektrotekn., se T e 1
e-fotograf,
Telekinesl, se S p i r i t i s m, sp. 258.
Telekonnektiön, dets. som fjärrkonnektion,
se Geokronologi.
Tel-el-Keblr, Tell el - Kebir, by i Nedre
Egypten, vid järnvägen Kairo—Ismåilije och
Sötvattenskanalen (se Ar abi pascha).
TeleTnachos, son till O d y s s e u s (se d. o.).
— Om Fénelons roman »Les aventures de
Télémaque» se F é n e 1 o n.
Telemann, Georg Philip p, tysk
tonsättare (1681—1767). Blev kapellmästare i
Eisenach 1709, i Frankfurt a. M. 1712 och
stadsmusikdir. i Hamburg 1721, där T.
utvecklade en mångsidig verksamhet. Hans stil
stod närmast den samtida franska men rönte
även inflytande från den polska nationella
musiken. T. sökte bl. a. intressera tyska
kompositörer för polskan. T. var ytterligt
produktiv; 2 oratorier i nytryck i »Denkmäler
deutscher Tonkunst», bd 28. T. N.
Telemarken, de natursköna n. och n. v.
delarna av Telemark fylke (jfr d. o. och kartan
vid Norge). Har stor skogsrikedom samt
utmärkta beten. Bebyggelsen är samlad i
dalarna, utmed de talrika vattendragen och
sjöarna. Telemarksbon, »teledölen», talar ett
utpräglat gränsspråk mellan öst- och
väst-norska. T. är känt för sin byggnadskultur,
sina sägner och folkvisor: vida känd är
Tele-marksskidan. Stor turisttrafik.
Telemark fylke (före 1919 Bratsberg
amt) omfattar i s. ö. Norge (se karta vid
d. o.) landet kring Skienselven och Toke samt
i v. nordligaste delen av Nidelvens
flodområde; 15,117,64 kvkm, 127,754 inv. (1930).
Upptages i n. v. av högfjäll, bl. a. Haukeli
(se d. o.), i sina mell. delar av stora
skogsbygder samt i s. ö. av odlade dal- och
kustbygder. Mellan de talrika sjöarna äro älvarna
i stor utsträckning kanaliserade.
Vattenkraften har i Tinne och Måne exploaterats för
Norsk hydros (se d. o.) verksamhet i
Not-odden, Rjukan och Eidanger, i nedre
Skienselven för pappers- och massaindustri m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
