Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Telemark fylke (Bratsberg amt) - Telemarkras - Telemarksväng - Telemeter - Teleobjektiv, Telelins - Teleologi - Teleostei - Telepati - Teleplasma - Teleprinter - Telesio, Bernardino - Teleskop - Teleskopisk - Teleskopögon - Telestereoskop - Teleutospor - Television - Telferbana - Telferblock - Telford, Thomas - Telge - Telinga - Teljega - Tell - Tell, Wilhelm - Tell Aviv, Tel-Awiw
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
Telemarkras—Tell Aviv
90
I T., som har 25 herreder, ligga städerna Skien
(residensstad), Porsgrunn, Notodden, Kragerö,
Brevik, Langesund och Stathelle, de båda
sistnämnda ladesteder. — IT. ligger Hitterdals
(Heddals) stavkyrka (se d. o.). Ax. S.
Telemarkras, norsk nötkreatursras, vars
avelsområde omfattar hela Telemarken. Färgen
är röd, ibland svartstrimmig, rygg och buk
äro vita. Hornen äro långa, fina, högt ansatta
och lyrformigt böjda. Kornas vikt är 275—
400 kg. Avkastningen per år och ko uppgår
till 2,000—2,400 kg mjölk med omkr. 3,4 %
fett. (E. T. N.)
Telemarksväng, se Skidlöpning, sp.
1088, bild IB och 11.
Telemeter (av grek, tèle, fjärran, och
metron, mått), äldre benämning på
avståndsmät-ningsinstrument (a v s t å n d s m ä t a r e), se
Avståndsmätning.
Teleobjektlv, Te le li n s. se
Fotografiska objektiv.
Teleologl, den naturfilosofiska uppfattning,
enl. vilken allt skeende skall förklaras ur
ändamål. Innebörden i t. är f. ö. skiftande.
1) I sin enklaste form (hos t. ex. Anaxagoras
och Sokrates) innebär den blott, att tillvaron
uppvisar en ändamålsenlighet, som endast kan
förklaras av att den skapats av en
förnufts-bestämd vilja. — 2) Viljan är eg. bestämd av
föreställningen om ett visst ändamål,
men man ledes härifrån lätt till den tanken,
att viljan är bestämd av själva (det objektiva)
ändamålet. Det tidligt efterföljande blir då
bestämmande för det föregående. — 3) Tanken
på viljandet kan i t. helt bortfalla. Ett visst
led i skeendet kan fattas som ett objektivt
gott, ett ändamål utan hänsyn till något
viljande, och kan i denna sin karaktär av
objektivt ändamål tänkas bestämma de föregående
led i skeendet, som leda till dess
förverkligande. — Den t. motsatta ståndpunkten är
den mekaniska världsåskådningen el. m e k
a-n i s m e n, som förkastar
ändamålsorsaklighe-ten och förklarar allt ur i tiden föregående
orsaker. — Typiska representanter för t. äro
Platon och ännu mer Aristoteles, vilken dock
jämte den teleologiska orsakligheten även
antager en materiell. Den nyare tidens filosofi
bröt i allm. med Aristoteles’ t. Vissa
filosofer, ss. Leibniz, Kant och Lotze, söka på olika
sätt förbinda mekaniska och teleologiska
ståndpunkter. Enl. Bergson äro både
mekanism och t. ensidiga aspekter, som icke kunna
återge utvecklingens sanna väsen. — Att inom
de enskilda vetenskaperna tillämpa
teleologiska förklaringar anses allmänt oberättigat.
En frestelse härtill föreligger eg. endast i
biologien, då organismerna ofta ge intryck av
ändamålsbestämdhet. — Om det
fysiko-teleolo-giska gudsbeviset se Gud. G. O-a.
Teleo’stei, zool., se Benfiskar.
Telepati, en, enl. vissa psykiska forskares
åsikt, på översinnlig el. åtm. på någon ännu
ej känd väg skeende överföring av känslor,
tankar och förnimmelser från själ till själ.
Till de telepatiska fenomenen räknar man
bl. a. den s. k. v a r s e 1 n och aningen
(man tycker sig t. ex. förnimma, att i denna
stund någonting ledsamt händer en
frånvarande kär vän el. anförvant, och man får efter
en tid veta, att han verkligen just då
drabbades av en olycka el. avled). Ett stort
ma
terial av dylika berättelser har bearbetats av
bl. a. Society for psychical research i London
Emellertid har denna kasuistik och de
slutsatser, som dragits därur, varit föremål för
mycken kritik, över huvud måste man inför
dessa fenomen, vilkas verklighet givetvis a
priori ej kan förnekas, ännu ställa sig
avvaktande. — Adj.: Telepatis k. G-s.*
Telepla’sma, se Parapsykologi.
Teleprhnter, se Telegraf, sp. 78.
Tele’sio (latiniserat Tele’sius), Bernard
i-n o, italiensk filosof (1508—88), f. i Cosenza.
Grundade i Neapel den cosenziska akad.,
senare kallad den telesianska. En av de mest
betydande renässansfilosoferna, bröt T. med
den medeltida aristotelismens teleologi. T:s
principer för naturförklaringen äro materien
och två krafter, den utvidgande värmen och
den sammandragande kölden. Han fattade allt
som besjälat och människosjälen som
materiell men antog även en högre immateriell
själ. Kunskapsteoretiskt var T. empirist och
förnekade, att förståndet är något från
förnimmelserna skilt. I etiskt hänseende
förklarade han dygderna som utvecklande sig ur
driften till självuppehållelse. — I mycket
fantastisk, har T:s filosofi utövat betydande
inflytande. Huvudarbete: »De rerum natura
iuxta propria prineipia» (1565). G. O-a.
Teleskop [-skä’p] (av grek, tèle, på långt
avstånd, och skopeVn, se), benämning på de
astronomiska instrumenten refraktor (se
d. o.) och spegelteleskop (se d. o.). Jfr
Kikare och Luftteleskop. K. Lmk.
Teleskopisk [-skå’p-], benämning på
astronomiskt objekt, som endast är synligt med
teleskop el. liknande astronomiskt instrument.
Teleskopögon, anat., se Djuphavsdjur,
sp. 1029 med bild 6, 8, 10.
Telestereoskop [-skå’p], fys., se Stereoskop.
Teléutospör, bot., se Rostsvampar och
Spor.
Television, elektrotekn., se Telefotograf.
Telferbana, ett slags hängbana för
transport av gods, utgöres av på en upphöjd
löpskena hängande vagnskorgar och drives vanl.
elektriskt. Jfr Hängbana och Linbana.
Telferblock, se L y f t b 1 o c k, sp. 417.
Telford [te’lfod], Thomas, skotsk väg- och
vattenbyggnadsingenjör (1757—1834). Byggde
hamnarna i Aberdeen och Dundee, en mängd
kanaler och broar, bl. a. den över
Menaisun-det vid Bangor, m. m. T. konsulterades 1808
■—13 av B. v. Plåten beträffande Göta kanal
och medverkade till dess förverkligande. G.H-r.
Telge, se T ä 1 j e.
Telinga, se T e 1 u g u.
Telje’ga, rysk fyrhjulig spjälvagn utan säten.
Tell, arab., »kulle», i Främre Asien och
Nordafrika den vanliga benämningen på
jord-täckt ruinhög (se Asiatiska f o r n 1 ä
m-n i n g a r, sp. 254), t. ex. T. el-Amarna (se
Am ar na), T. el-Fül (se Gibea), T.-el-Hesi
(se L a c h i s c h), T. el-Kadi (se D a n), t. hüm
(se Kapernau m).
Tell, Wilhelm, se Tellsagan.
Tell Aviv, T e 1 - A w i w, stad i Palestina,
omedelbart n. ö. om Jafa; 46,101 inv. (1931),
nästan uteslutande judar. Grundlädes 1909
som sionistkoloni och har snabbt utvecklats
till en modern stad av helt västerländskt
utseende. T. är ett viktigt judiskt kulturcent-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
