Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Termiter - Termitsvetsning - Termodynamik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
133
Termitsvetsning—Termodynamik
134
dels av fullt kitiniserade, med väl utvecklade
ögon och vingar försedda hanar och honor,
vilka grunda nya kolonier och blott uppträda
en gång om året, dels av s. k. kung och
drottning, vilka äro sekundärt vinglösa (de ha
avkastat sina vingar) och grundat samhället.
De sterila formerna äro s. k. soldater och
arbetare, vinglösa hanar och honor,
anpassade för särskilda funktioner. Därjämte
finnas ibland ersättningskonungar och
-drottningar, vilka uppträda, när de ordinarie av
någon anledning omkommit.
Könsdjuren uppträda i regel vid
regnperiodens början, då bona öppnas och de
strömma ut i myriader samt höja sig till en
kort bröllopsflykt, varefter de nedkomma till
jorden, avkasta vingarna och parvis grunda
nya kolonier genom att gräva små hålor i
marken. Då t. ha otaliga fiender, undkomma
blott få vid svärmningen. Parningen sker
först i boet, och hanen och honan deltaga i
larvernas uppfödning, tills arbetare
utvecklats, vilka övertaga detta arbete och även
mata det kungliga paret, som vistas i en
särskild kammare och specialiseras till att sörja
för fortplantningen, varvid drottningen
tilltager enormt i storlek, ända till 9 ggr den
ursprungliga. Arbetarna äro tunnhudade,
vita och blinda men ha f. ö. ett väl utvecklat
huvud med kraftiga käkar. De utföra alla
byggnadsarbeten, skaffa föda till boet, mata
de övriga samhällsmedlemmarna och vårda
ungarna. Soldaterna kunna vara av två
slag. Antingen ha de ett stort huvud med
långa, kraftiga käkar, som äro ypperliga
anfalls- och försvarsvapen, el. också äro de s. k.
nasuti (nässoldater) med blåsformigt uppsvällt
huvud, framtill utdraget till en spets, som
utgör mynningen för en pannkörtel. Denna
avsöndrar en giftig vätska, som sprutas ut.
Larverna äro av två slag, sådana som ha
stora huvud och utvecklas till arbetare el.
soldater och sådana som ha små huvud och
utvecklas till könsdjur.
T:s föda utgöres i främsta rummet av trä
o. a. vegetabiliska ämnen, men de förtära
därjämte en mängd andra substanser. Då
insekterna ej förmå sönderdela cellulosa, har
man satt t:s förmåga att livnära sig av trä
i förbindelse med förekomsten i tarmkanalen
av talrika protozoer, vanl. flagellater, vilka
antagas leva i symbios med t. och sönderdela
cellulosan. Att så är förhållandet har
experimentellt bevisats. Många t. odla svampar.
Detta sker i tvättsvamp- el. koralliknande
bildningar av söndergnagt trä, genomdraget
av svamphyfer, som på hålornas väggar alstra
små vita, klotrunda knoppar, vilka avbetas
av de unga nymferna. Flera former ha i sina
bon förråd av avbitna grässtrån.
T:s boningar äro vanl. underjordiska,
dock ej sällan med en överjordisk del. Denna
kan ofta betraktas som den hög av jord, som
automatiskt måste bortskaffas vid
urholkandet av de underjordiska hålorna, men når
stundom en så betydande storlek och har ett
så egendomligt utseende, att den måste ha en
särskild funktion. Många arter bygga sina
bon i träden, och på dessa göras ofta rör och
tunnlar till de underjordiska bona. Bona ha
en mängd kammare och hålrum, ofta
koncentriskt ordnade kring en större håla, det
Termitstack. Norra Queensland.
kungliga gemaket. Vid byggnadsarbetet
införa arbetarna jord i munnen, där den
bearbetas och uppblandas med vätskor till en
klibbig massa, som är ett ypperligt murbruk. T:s
skadegörelse, när de komma i kontakt
med människan, är högst betydande, och i de
trakter, där de förekomma, måste trävirket
i husen effektivt isoleras från marken.
I t:s bon leva snyltgäster, s. k.
termito-filer, av vilka många utnyttja arbetarnas
vana att mata de övriga
samhällsmedlemmarna och därigenom föra ett lättjefullt liv i
sådant överflöd, att de bli proportionsvis lika
tjocka som drottningen. Särskilt
anmärkningsvärda äro bland skalbaggarna många
kortvingar samt bland tvåvingarna
puckel-flugorna.
Fossila t. äro kända från lias i mesozoisk
tid och äro talrika i tertiära lager, men
gruppen har i nutiden nått sin högsta blomstring.
T. delas i 4 underordn.: 1) Mastotermitidae
med ett enda släkte, Mastotermes, från n.
Australien, som genom sina veckade
bakvingar anses vara de mest primitiva bland
nutida t. 2) Protermitidae, vilkas soldater och
arbetare ha ögon samt retikulerade vingar.
3) Mcsotermitidae, som ha blinda soldater och
arbetare samt ofta retikulerade vingar. 4)
Metatermitidae, som aldrig ha starkt
retikulerade vingar.
Om t. finnes en rik litteratur. Y. Sjöstedt
har monografiskt genomarbetat Afrikas t., N.
Holmgren har utförligt behandlat t:s anatomi
och fylogeni på sydamerikanskt material, I.
Trägårdh har studerat deras bobyggnadssätt i
Sudan, och N. Kemner har publicerat arbeten
över indiska t. och termitofiler. I. T-dh.
Termitsvetsning, svetsningsförfarande, vid
vilket hettan alstras genom förbränning av
termit. Brukas företrädesvis vid tillfälliga
fältarbeten, järnvägsanläggningar o. dyl., när
tillgång till elektrisk ström för svetsning
saknas. Se vidare Aluminotermi och
Svetsning. G. H-r.
Termodynamik, läran om sambandet mellan
olika energiformer och deras omvandling i
varandra. T. behärskas av tre lagar,
energiprincipen (se Energi) el. första hu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
