Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Terminshandel - Terminsskatt - Terminus (gräns) - Terminus (termin) - Terminusstation - Termioner - Termisk - Termisk dissociation - Termisk efterverkan - Termisopleter - Termit - Termiter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131
Terminsskatl—Termiter
132
De olika kasterna hos termiterna, a ung hona av
Termes spinosus, b hona av Termes gilvus, c vinglös
hane (konung) av Anacanthothermes ochraceus, d
soldat av Termes spinosus, e soldat av Capritermes
speciosus, f arbetare av Anacanthothermes ochraceus,
g nässoldat av Eutermes termirostris.
longeras genom att en mellankommande part
inträder i leverans- el. mottagningsskyldighet,
prolongationsaffärer. En särskild
skillnadsavgift beräknas i dylika fall, r
e-port, contango el. deport (se dessa
ord). Likaledes kunna parterna genom
erläggande av vissa premier betinga sig rätten
att antingen fullgöra el. frångå avtalet och
kunna dessutom bestämma kontraktets art
och omfattning, d. v. s. om de önska fungera
som köpare el. säljare av en större el. mindre
kvantitet, premieaffärer. I och för rätta
fullgörandet av terminskontrakten avfordra
parterna varandra depositioner, som antingen
kunna placeras i bank el. hos en s. k. 1 i k v
i-dationskassa, vilken även ombesörjer
organisationsdetaljer, knutna i samband med
avtalen, ss. kontraktsutskrivning, notificering
och differensuträkning. — T. förekommer f. n.
icke i Sverige. K. H. A.
Terminsskatt, se Grundskatt, sp. 1123.
Te’rminus, lat. (plur. te’rmini), gräns,
gränsmärke. Gränsmärkena ansågos heliga och
stodo under Jupiters hägn. Den, som olovligen
rubbade en t., blev sacer, hemföll under
gudens straffdom. En särskild gud T. förekom
först under kejsartiden. Terminalia voro
en festdag, på vilken grannar samlades till
offer och gemensamt högtidsmål. E. St.
Te’rminus, lat., term, termin. — T. ad
quem, den tidpunkt, till vilken något räknas.
— T. a q u o, den tidpunkt, från vilken något
räknas. — T. ante quem, den tidpunkt, före
vilken något inträffat. — T. post quem,
den tidpunkt, efter vilken något inträffat. —
T. t e’c h n i c u s, teknisk term (se Term).
Terminusstation, se Bangård, sp. 833.
Termioner, av glödande kroppar utsända
ioner el. elektroner.
Te’rmisk (av grek. the’rme, värme), som
har avseende på värmet el. på temperaturen.
Termisk dissociation, en förenings
sönder-delning vid upphettning. Det klassiska ex.
på t. är den vanliga kalkbränningen, varvid
kalciumkarbonat spjälkas i kalciumoxid och
koldioxid: CaCO3 = CaO + CO2. Vidare kan
anföras sönderdelningen av grundämnenas
molekyler i atomer, t. ex. av den tvåatomiga
brommolekylen: Br2 — 2Br. T. är en
omvänd-bar reaktion; hit räknas således icke t. ex.
torrdestillationen av stenkol, som visserligen
är en termisk sönderdelning men icke
någon t. G. S-ck.
Termisk efterverkan, den omständigheten,
att fasta kroppar vid temperaturändring ej
genast anta de mot den nya temp. svarande
dimensionerna. T. är av vikt bl. a. för
termometrar; efter den starka upphettningen vid
kulans blåsning sammandrar sig kulan först
vid avsvalningen och sedan alltmer under årens
lopp, varigenom termometern mer och mer
visar för högt. Detta motverkar man genom
att före gradering av termometern en längre
tid värma den till omkr. 100° C (åldring),
varigenom t:s avslutning påskyndas. Efter de
temperaturändringar, som uppträda vid
termometerns användning, får man även t., ehuru
svagare och snabbare övergående. Bättre
termometrar göras därför av glassorter, som ha
ringa t. Sv. B-r.
Termisoplèter (av grek. the’rme, värme,
i’sos, lika, och pléthos, utsträckning i
rummet el. tiden) el. K r o n i s o t e’r m e r,
iso-termer, som avbilda temperaturens årliga och
dagliga gång i ett koordinatsystem, vars
abskissa anger årstiden och ordinata tiden på
dygnet. Isotermerna motsvara nivålinjerna i
en karta. N. E-m.*
Termit, en blandning av aluminiumpulver
med någon oxid (t. ex. järnoxid,
bariumsuper-oxid), som nyttjas vid svetsning. Se A1
u-minotermi, Svetsning och
Termitsvetsning.
Termiter, Termi’tidae, kallades tidigare
oegentligt vita myror men uppfattas
numera som en särskild ordning, Isoptera, närmast
släkt med k a c k e r 1 a c k o r n a (se d. o.)
men även i vissa avseenden
överensstämmande med stövsländorna (se d. o.).
T. ha bitande mundelar och direkt utveckling
utan metamorfos. De äro samhällsbildande
och i hög grad polymorfa. T. förekomma
synnerligen talrikt i tropikerna. De nordligaste
formerna gå i Europa blott till
Medelhavsländerna, i Nordamerika till San Francisco
och Washington. Minst 900 arter äro kända.
Ett termitsamhälle består av flera olika
kaster, som kunna delas i könsdjur och sterila
former av båda könen. Könsdjuren utgöras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
