Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tessin, Nicodemus, d. y. - Tessinska medaljen - Test (zoologi) - Test (försök) - Testakten - Testamentarisk - Testamente (juridik) - Testamente (Gamla och Nya) - Testamente(n), De tolv patriarkernas - Testator - Testeboån - Testholmen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173
Tessinska medaljen—Testholmen
174
politiväsen för riket. T. uppträdde mycket
hårt mot Görtz i rättegången mot denne
under den nya regimen, som han lojalt anslöt
sig till. Det kom dock snart till brytning
mellan T. och de nya maktinnehavarna, bl. a.
emedan man ansåg, att T. stod det holsteinska
partiet nära. Han förgick sig mot Fredrik I,
vilket 1727, året innan han dog, medförde
hans avsättning från
överstemarskalksämbe-tet. — T:s porträtt återges på vidstående
plansch. Avbildningar av T:s arbeten finnas
vid art. Stockholm, Karlskrona,
Ste-ninge m. fl.
Litt.: K. G. Nordins minnesteckning i Sv.
Akad:s Handl. 1802; G. Upmark, »Svensk
byggnadskonst 1530—1760» (1904); F. U.
Wrangel, »Tessinska palatset» (1912); O.
Si-rén, »Gamla Stockholmshus» (2 bd, 1912—13)
och »N. T. d. y:s studieresor i Danmark,
Tyskland, Holland, Frankrike och Italien»
(1914); R. Josephson, »T. i Danmark» (1924),
»T:s slottsomgivning» (1923—24), »L’architecte
de Charles XII, Nicodème T., ä la cour de Louis
XIV» (1930) och »T.» (2 bd, 1930—31). E. L-k.
Tessinska medaljen, stiftad 1728 av C. G.
Tessin till faderns, N. Tessin d. y:s, minne
och präglad av J. C. Hedlinger, har sedermera
utdelats inom den 1735 upprättade
Ritaraka-demien (nu Konstakad.) som dess främsta
prismedalj och utmärkelse. L. L-m.*
Test, zool., se G r i s s 1 o r.
Test, eng., »prov», »försök», psyk., pedag.,
försök, avsett att fastställa en persons
individuella psykiska beskaffenhet eller en viss
psykisk egenskap hos honom. Testmetoden
har utvecklats särskilt genom A. Binet (se
d. o.) och T. Simon, har mycket prövats
särskilt i Tyskland och i Förenta staterna och
har utsträckts att avse även högre
levnadsåldrar, varjämte nu vanl. anordnas grupprov
i st. f. individuella prov. — Litt.: E. Hylla,
»Testprüfungen der Intelligenz» (1927); R.
Anderberg, »Experimentell
intelligensundersökning» (2:a uppl. 1932); litt. vid art.
Intelligensmätning. Fr. Sg.
Testakten (eng. Test act, av lat. te’stis,
vittne), 1673 antagen engelsk lag, som påbjöd,
att varje civil el. militär ämbetsman skulle
underskriva en förklaring mot läran om
tran-substantiationen och inom tre månader efter
ämbetets tillträdande gå till nattvarden efter
engelska högkyrkans ritual. T. framkallades
närmast av Karl II :s toleransedikt av 1672
•och avsåg att utesluta katolikerna från alla
statsämbeten. T. avskaffades definitivt 1829
genom emancipationsakten (se d. o.).
Testamentärisk, jur., som angår, innehålles
i ett testamente.
Testame’nte (lat. testame’ntum), jur., en
människas (»testators», fem. »testatrix’»)
uttalande av sin vilja rörande den egendom hon
vid sin död kommer att efterlämna, utan
förbindelse att ej genom nya uttalanden frångå
det förra. T. binder alltså icke rättsligen
testator; det utgör blott ett uttryck för vad
man kallar den yttersta viljan, varmed
menas, att det får giltighet allenast för såvitt
icke testator avgivit en senare viljeförklaring
om samma egendom. Häri ligger den
principiella olikheten mellan t. samt gåva el. andra
avtal. Ehuru i t. ofta förekomma
förordnanden om begravning (jfr Eldbegängelse,
sp. 531), vården om barn, tillsyn över
husdjur el. dyl., hör sådant icke till t. i rättslig
mening; detta avser blott kvarlåtenskapen.
De svenska rättsreglerna om t. synas ha från
början tillkommit under kyrkligt inflytande;
de förekomma emellertid redan i Sveriges
äldsta medeltidslagar. Ett betydelsefullt
moment i den historiska utvecklingen bildar
1686 års testamentsstadga; senare har
testa-mentsrätten omreglerats 1736, 1810, 1857 och
slutligen 1930. Enl. nu gällande svensk rätt
måste t. göras skriftligen med två vittnen,
vilka ha att med sina namnteckningar
bestyrka, att testator själv underskrivit t. el.
åtm. vidkänts sin underskrift. Detta
vittnes-intyg skall äga tilltro, såframt ej särskilda
omständigheter tala däremot. I nödfall må t.
upprättas muntligen inför två vittnen el.
genom egenhändigt skriven handling utan
vittnen; sådant t. måste dock göras om i vanlig
form, om testator under tre mån. varit i
tillfälle därtill. Efter testators död skall t.
bevakas vid domstol och delges testators
arvingar, varefter dessa äga att inom sex mån.
klandra t., därest de förmena det icke vara
lagligen tillkommet. Alltefter innehållet
skiljes mellan universellt t. (som avser hela
kvarlåtenskapen el. andel därav el. överskott därå)
samt legat (ang. viss sak, visst belopp,
nyttjande av viss egendom). Den, som fått ett t.
av förra slaget, deltager i boutredningen
liksom en arvinge men har också samma ansvar
för testators gäld som denne. Se vidare
Inbördes testamente, Laglott och
Omyndig, sp. 267. Om t. i svensk
rättsutveckling jfr K. Olivecrona,
»Testamentsrät-ten» (2:a uppl. 1898); A. Holmbäck, »Om 1686
års testamentsstadga» (1916); C. G. Bergman,
»Testamentet i 1600-talets rättsbildning»
(1918); B. Ekeberg och H. Guldberg, »Den
nya testamentslagen» (1931). C. G. Bj.
Testame’nte (lat. testame’ntum) i uttrycken
»Gamla och Nya t.» återgår på den latinska
bibelns övers, av grek, diathéke, som betyder
både »testamente» och »förbund» (hebr.
be-rith). Eg. borde bibelns båda delar heta
»Gamla och Nya förbundetfs böcker)». A. Fr.
Testame’nte(n), De tolv
patriarkernas, omfångsrik judisk skrift, vars
grundstomme härstammar från mackabéertiden och
där Jakobs tolv söner på dödsbädden hålla
förmaningstal till sina efterkommande. I sin
nuv. form är skriften utökad med kristna
beståndsdelar. — Litt.: E. Kautzsch, »Die
Apo-kryphen und Pseudepigraphen des Alten
Tes-taments» (2 bd, 1900; nytr. 1921). A. Fr.
Testator, lat., kallas den, som upprättat
testamente (se d. o.). Enl. svensk rätt må
testamente göras av den, som fyllt tjuguett
år el. ock är el. varit gift, dock att den, som
fyllt sexton år, äger att borttestamentera vad
han genom eget arbete förvärvat. C. G. Bj.
Testeboån, vattendrag i n. Gästrikland, från
s. v. hörnet av Hälsingland (omkr. 385 m ö. h.)
till innersta delen av Gävlebukten;
flodområde 1,120 kvkm, omkr. 95 km lång,
disponibel medelvatteneffekt 20,000 hkr, utbyggd
effekt 1,900 hkr (1932), 151 km flottleder och
141,524 kbm tillsläppt flottgods (1930).
Genomflyter bl. a. sjön Fjärden.
Testholmen, holme 6 km s. v. om Lysekil,
rik på jättegrytor och fridlyst 1919.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
