Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teusajaure - Teusina - Teutoburgerwald - Teutoner - Teutonicus - Tevere - Teverone - Tevfik bej, Rüstü - Tevfik pascha, Ahmed - Tevfik pascha - Tewkesbury - Tevsjön - Tevån - Tex. - Texas (Tex.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
181
Teusina—Texas
182
jokks fjälldal (jfr Lule ä 1 v), Lappland,
bildar n. gräns för St. Sjöfallets nationalpark
och omges bl. a. av fjällen Nieras och
Kår-såtjåkko; 12 kvkm, 501 m ö. h.
Téu’sina, fi. Tä’yssina, ry. Tavzino el.
Is-vos, numera försvunnen by i Ingermanland,
vid floden Luga. — IT. slöts 18 maj 1595
fred mellan Sverige och Ryssland, varvid bl. a.
ryssarna avstodo från alla anspråk på Estland
och rätten att uppbära skatt av lapparna från
Österbotten till Varangerf jord. — Jfr H.
Alm-quist, »Sverge och Ryssland 1595—1611» (1907).
Teutoburgerwald [tåTtåborgorvalt],
bergstrakt i n. v. Tyskland, inom Westfalen,
Hannover och Lippe, bildar vattendelaren mellan
Weser och Ems samt sträcker sig som en
smal men starkt markerad rygg från Rheine
(vid Ems) i n. v. mot s. ö. till Wesers biflod
Diemel. S. ö. delen, Eggegebirge, som når
468 m ö. h., räknas stundom ej till T.
Berggrunden utgöres huvudsaki. av kretaceisk
kalk-och sandsten; n. ö. delarna äro hedartade, f. ö.
täckes T. av stora skogar. Den viktigaste
passövergången är belägen s. v. om Bielefeld.
— Om romarnas nederlag i T. 9 e. Kr. se
Arminius.
Téutoner [-tå’-] (lat. Téu’toni), sannolikt
germanfolk, deltagare i cimbrernas tåg söderut;
se Cimbrer. — Stundom namn på tyskar.
Teuto’nicus, se Notker L a b e o.
Te’vere, se T i b e r(n).
Teverone [-å’ne], se A n i o.
Tevfik bej, R ü s t ü, turkisk politiker (f.
1883). Deltog i ungturkiska revolutionen och
var från 1909 sekr. i partiet Enighet och
framsteg. Efter Turkiets sammanbrott slöt
sig T. till kemalisterna och är sedan mars
1925 utrikesminister i Ismet paschas kabinett.
Tevfik pascha, A h m e d, turkisk statsman
(f. 1845). Blev 1882 minister i Aten, 1884 i
Berlin och var 1896—1909 utrikesminister.
April—maj 1909 och nov. 1918—mars 1919
var T. storvesir och erhöll okt. 1920 åter
denna post; kort därefter övergick den
faktiska regeringsmakten till Angoraregeringen.
Tevfik pascha, 1879—92 kediv av Egypten
(1852—92). Om T:s regering se Egypten,
sp. 392 f. Genom sin försynta och för
europeisk åskådning mottagliga personlighet var
T. en av Egyptens bättre härskare under
1800-talet. B. E-r.
Tewkesbury [tjö’ksberi], stad i
Gloucester-shire, s. v. England, nära Severn; 4,268 inv.
(1931). Fordom berömt benediktinkloster, vars
märkliga kyrka, gr. på 1100-talet, ännu
kvarstår. Under »rosornas krig» vann Yorkpartiet
en avgörande seger vid T. 1471.
Tevsjön, sjölik utvidgning av Ljusnan s. om
Järvsö, mell. Hälsingland (se d. o., med karta);
13 kvkm, 113 m ö. h. Fortsättes av de på
samma nivå belägna Kalvsjön och Örsjön (tills,
m. T. 31 kvkm).
Tevån, mindre vänsterbiå till Ljusnan i
Ljusnedal, övre Härjedalen, upprinner med
en källarm på Anåfjället och bildar bl. a.
övre och Nedre Tevåfallet, det förra med tills.
103 m höga stup, det senare 30 m högt.
Tex., off. förk. för Texas.
Texas [te’ksos], förk. T e x., en av
Sydcent-ralstaterna i U. S. A., begränsad i s. ö. av
Mexikanska viken, i s. genom Rio Grande
skild från Mexiko, i v. gränsande till New
Mexico, i n. till New Mexico och Arkansas,
i ö. till Louisiana och Arkansas. T. är U. S. A:s
största stat, 688,644 kvkm, därav 9,061 kvkm
vatten. Folkmängden var 1930 5,824,715, 1850
212,592, 1900 3,048,710, 1920 4,663,228.
Av-befolkningen 1930 voro 854,964 (14,7 %)
negrer och 683,681 (11,7 %) »mexikaner».
Ut-landsfödda voro 98,396.
Närmast Mexikanska viken utbreder sig
Atlantiska kustslätten och når i sina inre
delar omkr. 200 m ö. h. men är närmast
kusten flack och delvis sumpig. Kustzonen
har varit utsatt för en svag sänkning, och
flodmynningarna ha därigenom förvandlats
till breda, grunda bukter, men utanför den
buktrika konturen ha kustströmmarna lagt
strandrevlar, som här och var avbrytas och
bilda en väldig ögirland av smala,
långsträckta öar med innanför liggande laguner.
Den längsta av dessa öar, Padre island, n. om
Rio Grandes mynning, har en utsträckning av
200 km. Större delen av T. hör till »de inre
slätterna». Närmast Atlantiska kustslätten
ligga prärieslätterna, som höja sig till omkr.
700 m ö. h., och v. om dem höja sig Great
plains. De förra äro i sina nordligare delar
jämnt vågiga, i s. mer sönderskurna av
flod-erosionen. Mellan 32° och 35° n. br. utbreder
sig Llano estacado el. Staked plain, en jämn
högplatå, s. därom, ö. om Rio Pecos,
Edwards-platån, genomfårad av djupa kanjondalar.
Endast längst i v. hör T. till Kordillererna.
Här gå isolerade bergshöjder i n. v.—s. ö. I
Guadalupebergen nå dessa omkr. 3,000 m.
T. uppvisar mycket olikartade jordmåner.
Atlantiska kustslätten består i sina yttre
delar övervägande av kalkhaltiga leror men
i sin inre del av mer sandiga, i ö. bevuxna
med gultall men till större delen med lövträd.
T:s mest berömda odlingsjord tillhör »black
waxy»-prärierna. Huvudbältet sträcker sig
från San Antonio över Waco till Red river;
ett annat, mindre bälte ligger s. ö. om det
förra. Dessa bälten omfatta över 50,000 kvkm
utomordentligt bördiga leror, som uppodlats
till två tredjedelar och där halva den odlade
arealen intas av bomull. De västligare
liggande prärieslätterna äga till stor del
fruktbara vittringsjordar på kalkstens- och
skiffer-grund, men odlingen minskas västerut
hu-vudsakl. på grund av den avtagande
nederbörden. Nederbörden är i östra T. över 100
cm per år, minskas v. om meridianen 98° till
75 cm och är i de västligaste delarna under
50, ja, t. o. m. under 25 cm. Det heta,
kontinentala klimatet belyses av nedanst. tab.
Medeltemp. C’
jan. juli
Ärlig
nederbörd i cm
Galveston............ 12,6 28,6 114
Fort Worth.......... 7,6 28,7 84
San Antonio......... 11,3 28,8 58
El Paso............... 6,7 26,9 24
Atlantiska kustslätten är i sin yttre ö. del,
utom i sumpiga kustområden och flodbottnar,
en grässlätt, inåt övergående i skog,
huvudsaki. ek—hickorylövskog. Denna täcker också
delvis den ö. »prärieplatån». V. om
Colorado-floden består Atlantiska kustslätten
huvudsaki. av savanner med buskar och enstaka
träd (Proposis, Opuntia m. fl.), som också
täcka prärieplatån och bilda ett 250 km brett
bälte från Rio Grandedalen till Red river.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
