Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tetzel, Johann - Teubner, Benedictus Gotthelf - Teucrium - Teufel, Maximilian von Güntersdorf - Teufelbrücke, Djävulsbron - Teukros - Teurgi - Teusajaure
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
179
Teubner—Teusajaure
180
Landskapsbild från Teutoburgerwald.
orden, uppträdde 1504—10 som
avlatspredi-kant i Livland, Sachsen, Schlesien m. fl.
ställen och var 1517 subkommissarie vid den
Albrekt av Mainz beviljade avlaten. Det sätt,
varpå denna bedrevs, uppkallade Luther till
de 95 teserna, mot vilka T. 1518 i Frankfurt
an der Oder uppsatte 122, av Wimpina
författade disputationsteser för licentiatgrad. Av
påvlig ynnest erhöll T. teol. doktorat men
sköts under den följ, utvecklingen i
bakgrunden, gjordes av Miltitz till syndabock och drog
sig då undan till dominikanklostret i
Leipzig, där han dog. T. har blivit överdrivet
svartmålad. Mest beryktad blev han för den
grova folkliga vältalighet, varmed han
prisade sin vara. — Litt.: N. Paulus, »J. T. der
Ablassprediger» (1899; katolsk); F. P.
Mandon-net, »Jean T. et la prédication des
indul-gences» (i Revue Thomiste 1900). E. Nwn.
Teubner [tåPbnor], Benedictus G o
11-h e 1 f, tysk bokförläggare (1784—1856), köpte
1811 boktryckeri i Leipzig, 1824 förenat med
förlagsbokhandel, ännu tillhörigt T:s ättlingar
och ett av Tysklands förnämsta vetenskapliga
förlag. Jfr festskrift 1911.
Téu’erium, bot., se L ö k s u g a.
Teufel [täl’fel], Maximilian, frih. von
Gatubild från Tetuån.
Güntersdorf, tysk-svensk krigare (d. 1631).
Räknades bland Gustav II Adolfs utmärktaste
officerare. T. trädde i början av 1620-talet i
svensk tjänst som infanteriöverste. Bekant
från denna tid är bl. a. det stora
värvnings-uppdrag T. och överste Streiff 1626 utförde
i Tyskland Under återmarschen till Preussen
1627 blev emellertid truppen uppriven av
polackerna och överstarna fångna. Lösgiven
1628, blev T. chef för det ryktbara Gula
reg:tet (Gustav II Adolfs fotgarde), vilket
han förde med stor förtjänst (bl. a. vid Gurzno
1629, Greifenhagen 1630, Demmin och
Frankfurt an der Oder 1631). T. stupade vid
Brei-tenfeld s. å., där han förde befäl över
centern. Wdt.
Teufelsbrücke [tåiTels-], Djävulsbron,
bro över floden Reuss i schweiz. kant. Uri,
på vägen över S:t Gotthardspasset. Den nuv.
T. byggdes 1830; namnet avsåg urspr. en
medeltida, 1888 instörtad bro.
Téu’kros (lat. Téu’cer). 1. Tröjas
äldste konung, efter vilken trojanerna erhållit
namnet teukrer (téukrai’), ej omnämnd av
Homeros. En annan tradition sätter
Darda-nos i spetsen för det trojanska kungahuset.
— 2. Son till Telamon, härskaren över
Salamis, den bäste bågskytten i grekiska hären
framför Troja. Efter hemkomsten förvisades
T. av sin fader, emedan han ej hämnats sin
halvbroder Aias’ död. Han grundläde på
Cypern ett nytt Salamis. M. Pn N-n.
Teurgl, försök att utforska gudomens vilja.
T. är ett särskilt slag av mantik (se d. o.),
men under det att man i denna använder sig
av opersonliga magiska krafter för att få
kunskap om framtiden el. fördolda ting, vänder
man sig i t. till personliga väsen, demoner el.
gudomar, som man anser ha kunskap om dessa
ting. T. förekommer i de flesta polyteistiska
religioner; spår av den förekomma även på
mycket höga religionsstadier, t. ex. då man
på måfå slår upp bibeln och pekar på ett
bibelspråk, vars innehåll då anses ge en
gudomlig vink. E. B-m.
Téu’sajåure, långsträckt fjällsjö i Vietas-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
