Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Texas (Tex.) - Texasboskap - Texasfebern - Texcocosjön - Texel - Text - Textilier - Textilkonst - Textilmaskiner - Textil- och beklädnadsindustri - Textilväxter, Trådväxter, Fiberväxter, Beklädnadsväxter, Spånadsväxter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
185 Texasboskap-
2 år. 1 kongressen representeras T. av 2
senatorer och 21 representanter.
Litt.: G. P. Garrison, »T.» (1903); E.
Severin, »Svenskarne i T.» 1838—1918 (2 bd, 1919);
J. A. Udden, C. L. Baker o. E. Böse, »Review
of the geology of T.» (4:e uppl. 1919);
»Rea-dings in T. history», utg. av E. C. Barker
(2 bd, 1928). “ II.N-n.
Historia. T. besöktes redan omkr. 1540 av
spanjorer men koloniserades först från slutet
av 1600-talet. I början av 1800-talet företogo
anglo-amerikanska äventyrare flera strövtåg
i T., och sedan T. efter Mexikos frigörelse
blivit en stat i Mexiko, tillväxte invandringen
från U. S. A. hastigt. Santa Annas diktatur
i Mexiko ledde till krig och T:s
proklamerande som självständig republik (1836). S.
Houston (se d. o.) blev T:s förste president.
1845 upptogs T. som stat i U. S. A., vilket
ledde till krig mellan detta land och Mexiko,
som i freden 1848 bl. a. avträdde T. A. A-t.
Texasboskap, gemensamt namn på förvildad
nötboskap i Nordamerika, som spritt sig från
Texas, dit den urspr. kommit från Spanien.
Texasfebern, veter., förorsakas, såsom av
Th. Smith och Kilborne redan 1889
fastställdes, av en encellig protozo, Piroplasma
bige-minum (Babesia bigemina), och redan 1881
hade Beverley påvisat, att sjukdomen sprids
genom en fästingart, Bophilus annulatus, då
genom denna parasithaltigt blod från sjuka
djur inympas på friska. T. är känd i Mexiko
sedan långt tillbaka och överfördes genom
djur därifrån redan i mitten av 1800-talet till
U. S. A. Även i Sydamerika har t. numera
stor spridning, och en sjukdom (redwater) i
Central- och Sydafrika, Indien och
Australien är identisk med t. Dödligheten växlar
mellan 5 och 50 % och kan i svårare fall
uppgå ända till 90 %. E. T. N.
Texcocosjön [täskå’kå-], se M é x i c o, sp.
1274.
Texel [te’sel], den svdligaste och största av
de västfrisiska öarna; 184 kvkm, 7,378 inv.
(1929). Fårskötsel, mejerihantering;
flygstation för holl. flottan. — Vid T. ha flera
sjödrabbningar ägt rum mellan holländare och
engelsmän. Jfr R u y t e r, M. A. de.
Text, det egentliga innehållet av en skrift
(i motsats mot anmärkningar, förklaringar
o. s. v.); orden till ett sångstycke, en opera
el. dyl. i motsats till musiken. — Stycke,
varöver talas el. predikas, i synnerhet p
redi k o t e x t, vanl. ett stycke ur bibeln.
(Boktr.) Storleksgrad av boktryckstyper (se
Stil, sp. 484). — Texta, pränta (med)
utsirade bokstäver.
Textilier, alster av textilkonst (se d. o.).
Textilkonst, konsten att behandla fibrer ur
djur- och växtriket så, att en ornamental
produkt uppkommer. Materialet är silke, ull,
hår, lin, hampa, bomull m. m., som spunnits
el. på annat sätt beretts. För effektens skull
använder t. stundom metalltråd och paljetter.
Framstående prov på t. äro Orientens
knyt-mattor och sidentyger, bysantinskt och
italienskt siden och under 1700-talet Lyonsiden,
de s. k. koptiska textilierna från l:a
årtusendet e. Kr., linnedamast från Belgien och
Holland, hautelissetapeter och spetsar från
Västeuropa, italienska spetsar och broderier från
1500- och 1600-talet. Folklig t. finns i flera
-Textilväxter 186
länder. I Sverige är den av stort intresse på
grund av sina många och ålderdomliga
tekniker och mönster, vartill kommer ett
fullgott inhemskt material.
Litt.: O. v. Falke, »Kunstgeschichte der
Seidenweberei» (1913); H. Göbel,
»Wandtep-piche» (1923 ff.; forts, under utgivning);
A. F. Kendrick, »Catalogue of textiles from
burying-grounds in Egypt» (I 1920, II 1921)
m. fl.; F. Martin, »A history of oriental
car-pets before 1800» (1906—08); J. Bottiger,
»Svenska statens samling af väfda tapeter»
(4 bd, 1895—98); Agnes Branting och A.
Lindblom, »Medeltida vävnader och broderier i
Sverige» (1928—29); E. v. Walterstorff,
»Textilt bildverk» (1925). E. v. W.
Textllmaskiner, se Spinning och
Vävning.
Textil- och beklädnadsindustri, gemensam
benämning på alla de tillverkningar, som ha
till ändamål att framställa vävnader och
bruksartiklar därav. Hit räknas i
näringssta-tistiken all siden-, bomulls-, linne-, hamp-,
jute- och ylleindustri, trikåfabriker,
band-och gardinfabriker samt snörmakerier,
rep-slagerier och bindgarnsfabriker,
sömnadsfabri-ker (konfektions-, korsett-, kravattfabriker
m. fl.), hatt- och mössfabriker, färgerier,
ble-kerier och impregneringsfabriker, fabriker för
konstgjorda blommor, paraplyer, rullgardiner
m. m. De voro 1931 i Sverige 766 med omkr.
61,000 arb. och ett salutillverkningsvärde av
omkr. 434 mill. kr. G. H-r.
Textllväxter, Trådväxter, Fiberväxter,
Beklädnadsväxter, Spånadsväxter,
växter, som lämna råämnen till
beklädnads-artiklar åt människan. Villkoret för att en
växt skall kunna räknas till denna klass är,
att den på el. i sig alstrar smala, långsträckta
organ, fibrer el. växttrådar, av mer än vanlig
seghet och styrka. Fibern bör förekomma i
så stor mängd och på ett sådant sätt, att
den såväl ekonomiskt som tekniskt kan
utnyttjas för trådberedning och tygtillverkning.
Flertalet textilväxter, i de flesta fall sedan
uråldrig tid begagnade av människan mer
el. mindre lokalt i skilda länder och under
olikartade naturbetingelser, förlorar i
betydelse, i samma mån som det internationella
varuutbytet ökas, medan ett relativt fåtal odlas i
allt större utsträckning, särskilt bomull.
T. kunna lämpligen indelas i: 1) t., vilkas
fibrer utgöras av encelliga hårbildningar på
fröskal el. fruktvägg av dikotyledona växter;
2) t., vilkas fibrer bestå av bastceller el.
bastknippen ur stammen, likaledes av
dikotyledona växter; 3) t., vilkas fibrer äro hela
kärlknippen ur stam, blad, rot el. frukt, hos
mo-nokotyledona växter.
Till den första klassen hör framför allt
bomullen (se Bomullsväxt).
Till den andra klassen höra främst 1 i n,
hampa och jute samt därjämte en stor
mängd andra växttrådsörter, som ha
vidsträckt användning i de varmare länderna
men av vilka ännu blott några få, ss.
gam-fa ohampa och ramie, börjat få
användning i den europeiska industrien. Hit må
även räknas lindbaste n. — Lin (se d. o.
och Linberedning) erhålles ur stjälken
av linplantan, Linum usitatissimum. Genom
odlingen ha två kulturformer utbildat sig:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
