Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Textilväxter, Trådväxter, Fiberväxter, Beklädnadsväxter, Spånadsväxter - Textkritik - Textorius, Bror Oskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
187
Textkritik—Textorius
188
trösklin (var. vulgäre) och spring lin
(var. humile). Trösklin nyttjas, när linet
odlas som fiberväxt, springlin, då det
förekommer som oljeväxt. Linet som fiberväxt
odlas främst i Ryssland, Polen, Litauen,
Lettland, Estland, Frankrike, Belgien och Holland.
Lintågan utgöres, då den är fullkomligt ren,
endast av bastceller; mindre fullständigt
renad innehåller den därjämte parenkym och
andra celler. — H a m p a (se d. o.) erhålles av
Cannabis sativa. Största exportöverskott av
hampa har Italien, därnäst Litauen,
Jugoslavien och Ryssland. Den bästa hampan anses
komma från Italien och Frankrike.
Hamp-tågan utgöres huvudsaki. av bastceller, men
även i finhäcklad tåga uppträda därjämte
smärre mängder av bastparenkym. I grövre
hampa finner man dessutom rester av andra
cellvävnader. — Jute kallas basttågorna ur
stjälken av några ostindiska arter av släktet
Corchorus, tillhörande samma familj som
linden. Den största mängden av jute lämnar C.
capsularis, som odlas särskilt i Brittiska
Indien, i mindre mån i Kina och Algeriet. Till
Europa införas och där bearbetas så betydliga
massor av jute, att den jämte bomull f. n. är
den kvantitativt viktigaste växtfibern. —
Gambohampa fås ur stjälken av Ilibiscus
cannabinus, som odlas i Brittiska Indien o. a.
tropiska länder. — Ramie el. Kinagräs
fås ur stjälken av nässelväxten Boehmeria
nivea, som odlas huvudsakl. i Indien och Kina.
Ramie är en vackert sidenglänsande, särdeles
stark växttråd och dessutom den längsta av
alla växtfibrer; den brukas därför, utom till
vackra och starka vävnader, särskilt till
tågvaror. — Även flera andra nässelväxter äro
rika på långa och starka bastceller. Bland
andra lämnade vanliga brännässlan, ürtica
dioica, före bomullens införande materialet till
den s. k. nättelduken. — S u n n är en
växttråd, som erhålles av en indisk ärtväxt,
Crota-laria juncea, men som blott föga brukas i
Europa. — Lindbastet, som huvudsakl.
nyttjas till bastmattor och korgar m. m.,
erhålles av europeiska lindar, företrädesvis
Tilia parvifolia, vanlig svensk lind, och T.
grandifolia. — Om
pappersmullbärs-trädet, Broussonetia papyrifera, se P a
p-persväxter.
Till den tredje klassen höra nyzeeländskt
lin, manilahampa, agave- el. sisalhampa,
til-landsiatåga el. trädskägg, piassave, kokoståga
el. coir samt espartotåga. — Nyzeeländska
linet beredes ur bladen av den nyzeeländska
linliljan, Phormium tenax. Det odlas i Nya
Syd-Wales, Indien, Natal och på Mauritius.
Nyzeeländska linet är starkt och har stor
motståndskraft mot vattnets inverkan, varför
det i rått tillstånd mest brukas för
tågtillverkning. Renat nyttjas det även till
tygberedning. Det användes dock nu mindre än
förr. — Manilahampa erhålles ur
blad-slidorna (»stammen») av flera ü/wsa-arter,
främst av Musa textilis, från Filippinerna
och Moluckerna, men även av de överallt
inom tropikerna odlade banan- el.
pisangväx-terna, M. paradisiaca och M. sapientum m. fl.
andra arter. Manilahampan, som i största
mängd erhålles från Filippinerna, nyttjas på
huvudsakl. samma sätt som nyzeeländska linet.
— Agave- el. sisalhampa vinnes ur
bladen på arter av släktet Agave (se d. o. och
Sisalhampa). Utom för tågtillverkning
har denna växttråd i senare tider nyttjats i
st. f. borst och tagel till förfärdigande av
borstar o. dyl. — Tillandsiatågan el.
vegetabiliskt tagel erhålles ur
stjälkarna av en sydamerikansk epifytisk
brome-liacé, Tillandsia usneoides. Både till utseende
och fasthet liknar den i mycket hög grad
tagel och nyttjas också mest såsom
stopp-ningsmaterial. — Piassave, piassabå
el. paragräs vinnes ur bladslidorna bl. a.
av palmer, tillhörande släktena Attalea och
Raphia (se dessa ord). Från kokospalm (se
d. o.) erhålles coir el. kokoståga n. Av
Carludovica palmata (se d. o.) erhålles
materialet till panamahattarna. —
Espartotåga n erhålles ur bladen av espartogräset (se
d. o.). Detta gräs var, under namn av
spartum, bekant redan för de gamla romarna. —
Bland Sveriges odlade gräsarter lämna vete
och i synnerhet råg material för
hattillverkning. De fina toscanahattarna tillverkas av
en veteart, Triticum turgidum, av vilken en
finhalmig varietet odlas särskilt för detta
ändamål. G. L-m.*
Textkritik, den filologiska vetenskapsgren,
som undersöker och fastställer en given text.
T. avser att med största möjliga grad av
visshet bestämma detta dokuments riktiga
lydelse och därpå beroende riktiga tolkning
(interpretation). Texterna äro antingen
originalhandskrifter el. kopior
(andrahands-avskrifter, tryck) av växlande tillförlitlighet.
T:s tillvägagångssätt blir i viss mån olika
alltefter källans beskaffenhet. På vissa
områden har t. vuxit till de betydelsefullaste
undersökningar, ss. i fråga om bibeln (se B
i-belkritik) och fornfolkens efterlämnade
skriftliga minnesmärken, dels sådana av
varaktigt material (se Inskrifter,
Kilskrift och Runor), vilkas behandling
kallas e p i g r a f i k, dels sådana på mer el.
mindre skört textilämne, ss. papyrus och
pergament. T. utvecklades redan i forntiden.
Det först och flitigast bearbetade området är
den klassiska grekiska och latinska
litteraturen. De gamla metodiska grundsatser, som
fastställts av den klassiska filologien, äro
alltjämt de ledande för t. I fråga om moderna
arbeten har t. färre svårigheter att övervinna.
Oriktigheter i en text kunna uppstå dels av
yttre, dels av inre orsaker. I handskrifter och
böcker kunna stycken av en text vara
skadade el. ha blivit otydliga, skriften el. trycket
kan från början ha erbjudit otydliga ställen.
Författare, avskrivare, sättare och
korrekturläsare kunna begå olika slags fel. — Jfr t. ex.
A. B. Drachmann, »Textkritik, anvendt paa
S. Kierkegaards skrifter» (i Dania 1903), och
J. Bédier, »La tradition manuscrite du Lai
de 1’Ombre» (1929). R-n B.
Textorius, Bror Oskar, skådespelare och
teaterledare (f. 1864 8/4). Har bl. a. varit
anställd vid Folkteatern i Stockholm 1893—96,
hos Ranft 1906—09, vid Oscarsteatern 1911—
18, Scalateatret i Köpenhamn 1918—20, var
förste regissör och konstnärlig ledare vid
Stora teatern i Göteborg 1920—25, förste
regissör vid Vasateatern 1926—31 och dir.
för Odéonoperetteatern 1931—32. T. har
företagit turnéer i landsorten med olika sällskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
