Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Textorius, Bror Oskar - Textur (vävnad) - Textur (farmakologi) - Textus receptus - Tezcatlipoca - Teärenpris - T. F. - t. f. - Tg. (Tang., matematik) - Th (kemi) - Thaarup, Frederik - Thackeray, William Makepeace - Thaer, Albrecht Daniel - Thags - Thai - Thais - Thalami optici - Thalassa - Thalassicola - Thalassiosira, Thalassiothrix - Thalatta (thalassa) - Thalberg, Sigismund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
189
Textur—Thalberg
190
och såsom ledare för egna. T. har särskilt
som operettkomiker vunnit stor framgång.
Bland hans roller märkas Conrad Aubrais i
»Kyska Susanna», Daniel Hjort, Feri i
»Czar-dasfurstinnan» och Herr Dardanell.
Textur (lat. textüra), vävnad,
sammansättning, hopfogning.
Textur, farm., föremål, som användas för
att tilltäppa en flaskas mynning.
Te’xtus rece’ptus, se Bibeltext, sp. 207.
Tezcatlipoca [tepkatlipå’ka], »den rykande
spegeln», en av aztekernas viktigaste
gudomligheter, den hämnande rättvisans, nattens och
de unga krigarnas gud. Till honom offrades
i maj en yngling, som under ett år
representerat guden. S. L-é.
Teärenpris, bot., se V e r o n i c a.
T. F., förk. för Tryckfrihetsförordningen.
t. f., förk. för tillförordnad,
tjänstförrät-tande.
Tg. (Tang.), mat., förk. för tangent (sed. o.).
Th, kem. tecken för en atom torium.
Thaarup [tå’r-], Frederik, dansk
statistiker (1766—1845). Var 1793—97 prof, i
Köpenhamn, 1797—1804 foged i Norge, 1804—10
amt-man på Bornholm, sedan tullämbetsman. T.
utgav »Udförlig vejledning til det danske
mo-narkies statistik» (6 bd, 1812—19). P. E-t.
Thackeray [pä’keri], William M a k
e-p e a c e, engelsk författare (1811—63).
Besökte Cambridges univ., företog vidsträckta
resor och började sedan som journalist och
tecknare (Punch etc.). På 1850-talet
uppträdde T. även som föreläsare.
Föreläsningarna trycktes i bokform (»The english
humorists of the eighteenth century», 1853, och
»The four Georges», 1860).
Bland T:s tidiga verk märkas de satiriska
»The Yellowplush papers» (1841) och »The
his-tory of Samuel Titmarsh and the great
Hoggar-ty diamond» (1841; sv. övers. 1899).
Karaktärsteckningen är bättre i »The luck of Barry
Lyndon» (1844). I dessa verk spelar den
litterära parodien en stor roll (Bulwer, Scott etc.).
Av bidragen till Punch vann framför allt
»The book of snobs» (1848; »Snobbarnes bok»,
1861 och 1886) ryktbarhet. T. slog igenom
med »Vanity fair» (1846—48; »Fåfängans
marknad», 1849, »Verldsmarknaden», 1873).
Romanen är en av världslitteraturens största
(jfr P. Hallström i »Levande dikt», 1914), en
samhällsskildring med ett rikt figurgalleri,
behandlat med skarpsinnig, genomskådande
människokunskap. I »The history of
Penden-nis» (1848—50; sv. övers. 1851 och 1905—06)
målas likaledes medel- och överklassliv. »The
history of Henry Esmond» (1852; sv. övers.
1868) är en historisk roman, »The Newcomes»
(1853—55; »Familjen Newcome», 1875—76)
åter en bred samtidsskildring. »The
virgi-nians» (1858—59) är en svagare fortsättning
av »Henry Esmond».
T. var vek och känslig, stark lidelse möter
man varken i hans liv el. hans arbeten men
väl människokännedom och
karakteriserings-förmåga. Han är skoningslös mot hyckleri
och snobbighet — han gav själv ordet snobb
dess nuv. betydelse —, han visar som
samhällskritiker motsatsen mellan tal och
gärning, mellan yttre sätt och hjärtelag. —
översättningar till sv. utom de redan nämnda
äro några stycken i »Valda noveller af
Dickens m. fl.» (1863) och »Ströftåg härs och
tvärs» (1890). »Works» utg. av Anne Ritchie
(13 bd, 1898—99), av L. Melville (20 bd, 1901
—07) och av G. Saintsbury (17 bd, 1908);
»Letters» (1887, 1904). — Biogr. av L. Melville (2
bd, 1910), Ch. Whibley (1904), G. Saintsbury
(1931), M. Elwin (1932) och R. Las Vergnas
(s. å.). — T:s porträtt återges på vidstående
plansch. R-n B.*
Thaer [tar], Albrecht Daniel, tysk
agronom (1752—1828). Blev med. dr 1774 och
1780 livmedikus vid Hannovers hov men fick
sitt intresse inriktat på lanthushållningen.
1802 öppnade T. ett
lantbruksinstitut på
sin lantegendom invid
Celle, flyttade 1804
sin verksamhet till
godset Möglin nära
Berlin och grundade
här 1806 ett
lantbruksinstitut, som
1819 fick titeln kungl.
akademisk läroanstalt
och blev mönster för
dylika i Tyskland och
utlandet. Han erhöll
1807 statsråds titel
och tjänstgjorde 1810—19 även som prof, i
lant-brukslära vid univ. i Berlin. T. bedrev
framstående avel av högt förädlade merinofår på
Möglin och blev 1816 generalintendent för de
preussiska statsschäferierna. T. införde
omväxlande sädes- och foderodling samt oavbruten
stallfodring av nötboskapen. Han var
övertygad anhängare av engelska
lantbruksmeto-der och förespråkare för dessas tillämpning i
Tyskland. Bland T:s arbeten märkas
»Ein-leitung zur Kenntnis der englischen
Landwirt-schaft» (1798—1801; sv. övers. 1801) och
»Grundsätze der rationellen Landwirtschaft»
(4 bd, 1809—10; sv. övers. 1816—17; ny uppl.
1861). T. äras i Tyskland som grundläggare av
den på naturvetenskapliga och
nationalekonomiska grunder byggda lanthushållningen. —
Biogr. av W. Simons (1929). H. J. Dft.
Thags, se T h u g s.
Thäl, folk, se T a i.
Thafs, forngrekisk hetär, som följde
Alexander den store på hans fälttåg i Asien och
skall ha anstiftat branden i det persiska
kungapalatset i Persepolis. — En egyptisk
hetär på 300-talet var den slutligen som
helgon dyrkade T., vilken omvändes av den
helige Paphnutus och sedan levde som eremit
i en förseglad cell. M. Pn N-n.
Tha’lami o’ptici, se Hjärna, sp. 1101.
ThaTassa, se Th a 1 a 11 a.
Thalassfcola, zool., se Rhizopoda, sp. 733.
Thalassioslra, Thalassio’thrix, bot., se
Plankton, sp. 1070.
ThaTatta, attisk form, eljest thaTassa,
grek., hav. När de tiotusen grekerna i Kyros
d. y:s här efter sin mödosamma återmarsch
från Mesopotamien norrut under Xenofons
ledning från bergen först fingo syn på havet,
upphävde de jubelropet: »Thalatta, thalatta».
Thalberg [täTbärk], Sigismund,
österrikisk pianist (1812—71), en av de främsta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
