Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Theorell, Sven Lorens - Theorikon - Theos - Theotocopuli - Theotokis, Georgios - Theotokos - Theora, Santorin - Thérèse de l’enfant Jésus el. Sainte Thérèse de Lisieux (Thérèse Martin) - Theresiopel, Maria-Theresiopel - Therezina - Thermænius, Carl Edvard - Thermænius, Johan Edvard Fredrik - Thermidor - Thermidorister - Thermopyle - Therms - Theromorpha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
207
Theorikon—Theromorplia
208
(se ovan) utgivna Stockholms Courier. På
1830-talet närmade han sig de regeringsvänliga
kretsarna, och i »Anckarsvärdska politiken»
(2 bd, 1842—43) gav han en skarp kritik av
den liberala oppositionen. 1848—57 var han
justitieombudsman. T. var en framstående
jurist och en i hög grad självständig politisk
personlighet. Bland hans skrifter märkas
»Betraktelser och handlingar hörande till
reformen i nationalrepresentationen och allmänna
lagen» (3 bd, 1846—48). B. E-r.
Theoriko’n (plur. theorika’),
skådespelspen-ningar. Då skådespelen voro en
gudstjänsthandling men inträde upptogs, infördes i Aten
ersättning av statsmedel till medborgarna för
bevistande av skådespel. På 300-talet f. Kr.
utsträcktes dessa utbetalningar till alla fester
— de voro en maskerad utdelning av
statsmedel. T. var en kräftskada på Atens
finanser men en ögonsten för demokratien;
avskaffades kort före slaget vid Chaironeia
(338 f. Kr.). M. Pn N-n.
Theo’s, grek., »gud»; även tillnamn till
An-tiochos II av Syrien.
Theotoco’puli, se G r e c o, El.
Theoto’kis, Ge or gios, grekisk statsman
(1843—1916), f. på Korfu. Var anhängare till
Trikupis, flera ggr led. av dennes ministärer
och vid Trikupis’ död chef för partiet. T. var
utrikesminister sommaren 1897,
ministerpresident april 1899—nov. 1901, juni 1903, dec.
1903—juli 1904 samt dec. 1905—juli 1909. På
denna post verkade han med måttfull klokhet
för finans- och förvaltningsreformer,
sparsamhet och reorganisation av armén. (A. A-t.)
Theo’tokos, grek., »gudaföderska», se M
a-r i a k u 11.
Thera, Santorin, grekisk ö, en av de
sydligaste Kykladerna; 75 kvkm, mer än 10,000
inv. (1928). T. bildar jämte de närbelägna öarna
Therasia och Aspronisi den återstående
randen av en forntida krater, vars inre numera
bildar ett brett sund i förbindelse med havet.
Inom detta ha i historisk tid nya krateröar
uppstått: Palaia Kaimeni (196 f. Kr.), Mikra
Kaimeni (1573), Nea Kaimeni (sedan 1707)
samt Georgios och Amphroessa (1866); de
sistnämnda ha dock snart sammanväxt med Nea
Kaimeni. Sedan 1925 ha de vulkaniska
krafterna åter varit verksamma och förändringar
i havsbottnen konstaterats. T. är mycket
bördigt och producerar ett ypperligt vin (för
export), sydfrukter och bomull. Huvudort är
Thera (Phira; 680 inv.). S. F.; M. Pn N-n.
ön erövrades 1208 e. Kr. av Marco Sanudo
och togs 1566 av turkarna från venezianerna.
På T. ha anträffats rester av hus och talrika
vaser och vasskärvor under askan av ett
vulkanutbrott, som ägt rum i förhistorisk tid.
1896—1902 företogos grävningar, vid vilka
dels en arkaisk nekropol, dels en stad från
hellenistisk tid, då ön tillhörde Egypten,
undersöktes. —’Litt.: F. Hiller von Gaertringen
m. fl., »T.» (4 bd, 1899—1909). M. Pn N-n.
Thérèse de 1’enfant Jésus [terä’z da läfä’
•gezy’] el. Sainte Thérèse de Lisieux,
franskt helgon (1873—97), hette eg. T h
é-rèse Martin. Inträdde 1888 i
karmelit-klostret i Lisieux och vistades där till sin
död, ett mönster i ödmjuk fromhet och trogen
pliktuppfyllelse. Hennes självbiogr. (»Histoire
d’une äme», 1897) hör till den rom.-kat. kyr-
kans mest lästa uppbyggelseböcker. T.
helgonförklarades 1925. — Biogr. av G. Pipping
(1926; på sv.) och G. Bernoville (1928). HgPl.
Theresio’pel, M a r i a - T., se S u b o t i c a.
Therezina [torozPna], huvudstad i
brasilianska staten Piauhy, vid den hit segelbara floden
Parnahyba; 57,806 inv. (1932). Viktig
handelsplats med järnväg, ännu delvis under
byggnad, till Säo Luiz.
Thermænius, Carl Edvard, ingenjör,
fa-briksidkare (1842—94). Utexaminerades från
Tekniska högskolan 1862, anställdes vid den
av hans fader, fabrikören Johan T. (1807
—77), grundade verkstaden i Torshälla, som
1862 flyttades till Hallsberg och 1897
övergick till a.-b. samt var en av de första
specialverkstäderna i Sverige för tillv. av
lantbruksmaskiner, särskilt tröskverk. G. H-r.
Thermænius, JohanEdvardFredrik,
statsvetenskapsman (f. 1896 “/12), sonson
till C. E. T. Blev 1928 fil. dr och docent i
statskunskap vid Uppsala univ., överflyttade
1930 som docent till Lunds univ. och är sedan
febr. 1933 huvudred, för Göteborgs
Morgonpost. Bland T:s skrifter märkas »Finlands
frihetskamp 1914—1919» (1923),
»Lantmannapartiet» (1928), »Sveriges politiska partier»
(1933) och editionen av »Svensk bondepolitik,
memoarer och brev» (1931). G. H-n.
Thermidor [tärmidå’r], den franska
revolu-tionskalenderns 11 :e månad, hade 30 dagar
och räknades fr. o. m. 19 juli t. o. m. 17 aug.
åren 1793—99 samt fr. o. m. 20 juli t. o. m.
18 aug. åren 1800—05. Jfr Kalender, sp.
143. — Genom revolutionen av 9 thermidor
år II (27 juli 1794) störtades Robespierre och
skräckväldet (se Berget, sp. 1351) av
anhängarna av en sansad politik; dessa kallades
senare thermidorister (fr.
thermido-riens).
ThermidorFster, se Thermidor.
Thermo’pyle (grek. Thermopy’lai, lat.
Ther-mo’pylae, eg. »de varma portarna», namnet
kommer av två varma källor), passet mellan
berget Oite och havet (Lamiska viken), genom
vilket förbindelsen mellan Nord- och
Central-grekland gick. Vid T. stod det berömda
slaget 480 (se Leonidas 1). Strandremsan är
nu på grund av uppslamning betydligt
bredare. M. Pn N-n.
Therms [pömz], eng., se Fodermedel,
sp. 680.
Theromo’rpha, fossil kräldjursgrupp från
övre karbon, perm och trias i Nordamerika,
Sydafrika, Indien och Europa. T. förena i sig
dels primitiva drag, varigenom de likna
stego-cefalerna (se d. o.), ss. i fråga om
ryggradens byggnad, dels tecken på långt gången
differentiering, t. ex. i tandsystemet. De
indelas i de mer ursprungligt byggda
Cotylo-sauria, klumpigt byggda träskformer, och
Anomodontia (se d. o.), med de i hög grad
Rekonstruktion av Cynognathus crateronotus. Omkr.
Vis nat. storl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
