Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Theromorpha - Theropoda - Thersites, Tersites - Thersner, Ulrik - Thesauros - Theseion - Theseus - Thesiger, släkt - Thesis - Thesleff, släkt - Thesleff, Arthur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
209
Theropoda—Thesleff
210
däggdjursliknande Cynodontia, t. ex. den
meterlånga Cynognathus. T. P.
Thero’poda, paleont., se D i n o s a u r i e r,
sp. 947.
Thersi’tes, T e r s i’t e s, enl. Homeros i
Ilia-den den fulaste i den grekiska hären framför
Troja, feg och ondskefull. Då T. smädade
Agamemnon i härförsamlingen, tillrättavisade
Odysseus honom med käppen under mängdens
jubel. T. har blivit typen för en fräck
demagog, ibland för sanningssägaren. M. Pn N-n.
The’rsner, Ulrik, militär, tecknare (1779
—1828). 1814 blev T. major i
Fältmät-ningsbrigaden, förrättade triangelmätningar i
Skåne 1815—17 och tog 1825 avsked med
överstelöjtnants rang. — I Skåne tecknade T.
1816 utsikter av herresäten och började 1817
utge ett storartat anlagt utsiktsverk, »Fordna
och närvarande Sverige», en motsvarighet till
Dahlberghs »Suecia antiqua et hodierna»;
medhjälpare voro C. F. Akrell och W. M.
Carpelan. Avd. Skåne fullbordades redan
1823. — Efter T:s död fortsatte hans änka
verket. M. G. Anckarsvärd förestod dess
utgivning till 1843, då arbetet övertogs av
T: s dotter Thora Johanna Ulrika
T. (1818—67), som fullbordade avd. Närke
(1838—55), varjämte fyra andra dels
fortsattes, dels påbörjades. Verket omfattade vid
hennes död 91 häften (364 planscher med
text). -rn.*
Thesåuro’s, grek. (lat. thesäu’rus),
»skattkammare». Så kallade grekerna de mykenska
kupolgravarna (se d. o.), då de trodde, att
dessa tjänat till förvaring av dyrbarheter,
t. ex. Atreus’ t. i Mykenai. Så kallades även
tempelliknande byggnader, uppförda av
främmande stater vid vissa stora helgedomar, t. ex.
Delfi och Olympia (se d. o.), för att i dem
förvara gåvor till gudarna. T. är även titel på
lärda samlingsverk, t. ex. av Gronovius och
Gesenius (se dessa ord) samt den av fem tyska
akademier sedan 1900 utgivna »Thesaurus
linguæ latinæ». M. Pn N-n.
TheseFon, tempel, se Aten, sp. 396 och
bild på pl. 2.
Theséus, grek, myt., Atens nationalhjälte,
son till konung Aigeus och Aithra, dotter
till konung Pittheus i Troizen. Då han blev
så gammal, att han kunde lyfta den sten,
under vilken fadern gömt sitt svärd och sina
sandaler, tog han dessa och begav sig till
Aten över Isthmos, där han dödade
ogärningsmän, som gjorde vägen osäker: Skiron (se
d. o.), Sinis, Prokrustes (se d. o.) och Kerkyon.
Då han kom till Aten, sökte Medea (se d. o.),
som äktat Aigeus, förgifta honom, men
Aigeus igenkände sitt svärd och slog
giftbägaren ur hans hand. T. medföljde frivilligt de
sju ynglingar och sju jungfrur, som skulle
kastas för den i labyrinten innestängde
Mino-tauros (se d. o.), besegrade och dödade denne
och slapp ut ur labyrinten med hjälp av
Ariadnes (se d. o.) tråd. Han tog henne med
sig men övergav henne på Naxos. Vid
avfärden hade T. lovat att, om färden avlopp
lyckligt, hissa vita segel i st. f. svarta men glömde
detta. Då hans fader såg de svarta seglen,
störtade han sig i förtvivlan i havet. En
annan bragd är striden med amasonerna, vilkas
drottning Antiope el. Hippolyte T. gjorde till
sin gemål; hon födde honom Hippolytos (se
Theseus dödar Minotauros. Attisk vasmålning.
d. o.). Jämte sin vän Peirithoos kämpade han
med kentaurerna, bortförde Helena till
Afid-na i Nordattika och begav sig ned i
underjorden för att bortröva Persefone (se
Peirithoos). Vid återkomsten fann T. Menestheus
i besittning av Atens tron och begav sig till
ön Skyros, där han dog. Där sägas hans ben
ha blivit funna; de fördes till Aten av Kimon
468 f. Kr. Ett tempel uppbyggdes åt T. T:s
saga har utvecklats efter Heraklessagans
förebild och utträngde från slutet av 500-talet den
förra. T. blev den atenska demokratiens
hjälte, grundläggaren av den atenska staten
genom sammanslutning av de tidigare
självständiga mindre orterna i Ättika (synoikismen)
och upphovsmannen till de demokratiska
inrättningarna. Biogr. av Plutarchos. — Se M.
P:n Nilsson, »The mycenaean origin of greek
mythology» (1931). M. Pn N-n.
Thesiger [pe’sid$a], eng. släkt, se C h e 1 m
s-f o r d.
The’sis, se A r s i s.
The’sleff, finländsk släkt, härstammande
från rådmannen H a n s T. (d. 1615) i Viborg,
där släktmedlemmar verkat som godsägare,
ämbetsmän m. m. Sedermera vice
landshövdingen Johan T. (1653—1722) adlades 1697
med namnet Stiernstedt (se d. o.).
Dennes brorsons sonson general Alexander
A mat us T. (1778—1847) var 1828—30 och
1832—47 vicekansler för Helsingfors univ. och
1833—47 generalguvernörsadjoint. Han
adlades 1812 och berättigades adoptera sina två
bröder. Till den äldre adopterade ättgrenen
hörde Arthur T. (se nedan), till den yngre fil.
dr R o 1 f T. (f. 1878), envoyé i Oslo 1919—
25 och 1930—33 samt 1925—30 i Rom. —
Litt.: W. Thesleff, »Släkten T. 1595—1925»
(1925). H. E. P.
The’sleff, Arthur, finländsk
zigenarfor-skare och botanist (1871—1920); jfr släktövers.
Började som botanist och utgav arbeten om
svampfloran i Finland. Under vidsträckta
resor — varvid T. bl. a.
medföljde zigenare —
trängde T. in i
zi-genarproblemet och
skrev bl. a.
»Zigenar-nes utbredning i
Finland» (1898) och
»Wör-terbuch des Dialekts
der finnländischen
Zi-geuner» (1901). Till
Kungl. bibi, i
Stockholm skänkte T. en
värdefull samling litt.
om zigenarna. — T.
skrev även »Stock-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
