Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thomsons dubbelbrygga, Thomsonbryggan - Thomsons kilowattimmemätare - Thomsonvärme - Thonon-les-Bains - Thooidea - Thora - Thoracostraca - Thorarensen, Bjarni Vigfússon - Thorax - Thorbecke, Jan Rudolf - Thorberg, Johan Arvid Justinus - Thorborg, Kerstin - Thordeman, Bengt Johan Nerén - Thordsson, S. - Thoreau, Henry David - Thorell, Hildegard Katarina, f. Bergendal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
235
Thomsons kilowattimmemätare—Thorell, H. K.
236
ledare, vilkas motstånd skola jämföras med
varandra (Ri och Ä2), dels medelst på dessa
ledare anbragta kontakter (S) genom två par
motstånd (rl} r2 och R3,
Rn), mellan vilka
medelst glidkontakter en
galvanometer (G) är
inkopplad. Om
motstånden genom
förskjutning av kontakterna
avpassas så, att ingen
ström går genom
gal-vanometern, när r± : r2
=R3: Rn, gäller, att
även Ri: R2=R3 : R^. övergångsmotstånden vid
kontaktpunkterna (S) addera sig till de
jämförelsevis stora motstånden r±, r2, R3, Rn, i
förhållande till vilka de äro utan betydelse och
därför kunna försummas. T. E. A.*
Thomsons kilowattimmemätare [tåmsns-], se
Elektriska mätinstrument, sp. 607
—608, med bild 7 och 22.
Thomsonvärme [tåmsn-], fys., se Ter m
o-elektricitet, sp. 141.
Thonon-les-Bains [tånä^lä-bå’], stad i fr.
dep. Haute-Savoie, på s. stranden av
Genève-sjön; 11,291 inv. (1931). Mycket besökt
bad-och kurort.
Thooi’dea, zool., se H u n d s 1 ä k t e t.
Thora, se T o r a.
Thoraco’straca, zool., se Kräf td jur, sp. 223.
Thorarensen [täu’-], Bjarni Vigfüsson,
isländsk ämbetsman och skald (1786—1841).
Blev jur. kand. 1806, assessor i Islands
lands-överrätt 1811 och amtman över n. och ö.
amtet på Island 1833. T. var romantikens
banbrytare på Island. Hans produktion är
liten (»Kvæöi», 1847, bättre uppl. 1884), men
hans bästa dikter, särskilt hans minnesdikter
över döda personer, äro fyllda med djupa och
klart uttryckta tankar. J. H-n.
Thorax. 1. (Anat.) Bröstkorg (se d. o.).
2. (Zool.) Se Insekter, sp. 626.
Thorbecke [tå’rbäko], Jan Rudolf,
nederländsk jurist, politiker (1798—1872). Blev
1831 jur. prof, i Leiden, slöt sig till liberala
partiet och blev dess inflytelserike ledare. 1849
—53, 1862—66 och 1868—72 var T.
konseljpresident. Som sådan förde han en kraftfull
reformpolitik, särskilt inom förvaltning och
skolväsen. Ävenså äger T. största äran av
författningsrevisionen 1848. Hans
riksdags-anföranden, »Parlamentaire redevoeringen»,
utgåvos 1856—70 i 6 bd (ny uppl. 1900—12). —
Biogr. av L. W. G. Scholten (1928). B. E-r.
Thorberg, Johan Arvid Justinus,
fackföreningsledare, politiker (1877—1930). Var
från sitt fjortonde år träarbetare, anslöt sig
1898 i Stockholm till [-byggnadssnickarfack-föreningen-]
{+byggnadssnickarfack-
föreningen+} och blev
dess sekr. 1899. 1903
—08 var T. Svenska [-träindustriarbetarförbundets förtroendeman-]
{+träindustriarbetarför-
bundets förtroende-
man+} och blev 1908
Landsorganisationens
sekr. Vid H.
Lind-quists avgång 1920
valdes T. till L. O:s
ordf, och uppehöll
posten till sin död. Från
1922 var T. led. av Första kammaren. Han
drabbades av döden genom slaganfall i Första
kammaren, strax efter det han hållit ett
anförande. I riksdagen sysslade T. mest med
socialpolitiska frågor och lagstiftningsfrågor
rörande fackföreningsrörelsen. Från 1920 var
T. medl. av socialdemokratiska partistyrelsen.
Sedan 1921 var han led. av Stockholms
stadsfullmäktige, de sista åren som andre vice
ordf. 1920 blev han led. av Internationella
arbetsbyråns styrelse. Han deltog som svenskt
ombud i en mängd konferenser inom
Nationernas förbund och dess arbetsorganisation.
T. hade mycket stort inflytande inom såväl
den svenska som den internationella
arbetarrörelsen. R. L-dm.
Thorborg, Kerstin, operasångerska (f.
1896 19/b), sedan 1928 g. m. regissör Gustaf
Bergman (f. 1880).
Var 1925—30
engagerad vid Operan i
Stockholm. Därpå övergick
hon till
Nürnbergope-ran och har sedan
1932 uppträtt på
Deut-sches Landestheater i
Prag och Städtische
Oper i Berlin. T., till
vars främsta partier
höra Kundry i
»Parsifal», Brangäne i
»Tristan och Isolde»
och Azucena i
»Tru
baduren», är med sin klangsköna
mezzosopranröst en musikdramatiskt högt begåvad
artist. H. G-t.
Thordeman, Bengt Johan Nerén,
konsthistoriker, museiman (f. 18 9 3 22/B). Blev fil.
dr i Uppsala 1920, var docent i konsthistoria
och medeltidsarkeologi där 1920—26 och är
sedan 1924 amanuens vid Statens historiska
museum. T. har skrivit »Alsnö hus» (1920),
»Kyrkoarkitekturens härledning» (1923),
»Sigtuna» (1926), »Wiks hus» (1928) m. m. samt
numismatiska uppsatser i bl. a. Fornvännen.
Han har lett utgrävningen av bl. a.
krigar-gravarna vid Korsbetningen (Visby), som han
skildrat i »Korsbetningen och Solberga
kloster» (1930). T. J. A.*
Thordsson, S., se Sturla Thordsson.
Thoreau [påTäu], Henry David,
nordamerikansk författare 11817—62). Tillhörde
Emersons vänkrets. T.
var en excentrisk
individualist, som kände
avsmak för det
konventionella sällskapslivet men lidelsefullt
älskade naturen; ät
studium av och samliv
med denna ägnade han
sig i självvald
ensamhet. Hans bästa verk
är »Walden» (1854;
sv. övers. 1924), som
återger hans
tanke-och stämningsliv i
vildmarken. T:s »Journey» utgavs 1905. Sami,
verk i 12 bd (1907). — Monogr. av W. E.
Channing (2:a uppl. 1902) och J. Brooks
At-kinson (1927). R-n B.
Thorell, Hildegard Katarina, f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
