Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorvaldsen, Bertel - Thorwöst, Peter - Thot - Thotmes - Thott, släkt - Thou (Thuanus), Jacques Auguste de - Thoulets lösning - Thourén, Gotthard - Thousand islands - Thracia - Thrane, Markus Möller - Thrasaetus - Thrasybulos - Three Rivers - Thrinakia - Thuanus - Thugs (Phansigar)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
247
Thorwöst—Thugs
248
fallna) freskomålningar fullbordades 1848, då
även T:s jordiska kvarlevor flyttades från Vor
Frue kirke till graven i museets medelpunkt.
— Samlingarna innehålla konstnärens
arbeten i utkast el. gipsmodeller, omkr. 120
skulpturverk i marmor, utförda på hans ateljéer
el. i Danmark efter hans död, vidare antika
bilder, vaser, mynt, målningar av samtida
konstnärer ur T:s ägo, böcker, brev, en del
möbler m. m.
Litt.: J. M. Thiele, »T:s biografi» (4 dir,
1851—56); E. Pion, »T.» (1867); J. Lange,
»Sergel og T.» (1886); S. Muller, »T.» (1889
—93); A. Rosenberg, »T.» (1896); Chr. Stampe,
»Baronesse Stampes erindringer om T.» (1912);
E. Hannover, »T:s værker» (1907); A.
Rep-holtz, »T:s tegninger» (1920); J. V. Jensen och
A. Marcus, »T:s portrætbuster» (1926); Th.
Oppermann, »T.» (3 bd, 1924—30). Th. 0-nn.
Thorwöst, Peter, finländsk bruksidkare
(d. 1659), f. i Holland. Var innehavare el.
grundläggare av flera stora järnbruk i s. v.
Finland, bl. a. Antskog, Svartå och Fiskars.
— Jfr G. Nikander, »Fiskars bruks historia»
(1929). H. E. P.
Thot, myt., se Egypten, sp. 374.
Thotmes, se Egypten, sp. 383 f.
Thott, svensk och dansk adelssläkt; om dess
ursprung se släktart. T o 11. Riksrådet O 11 e
T. (1543—88) hade med Sofie Brahe (se d. o.,
sp. 1049) sonen riksrådet Tage Ottesen
T. (1580—1658), en av Skånes största
jord-drottar, kallad »skånske kungen». En hans
sonson, geheimerådet Knud T. (d. 1702),
natu-raliserades i Sverige 1664 men återvände till
Danmark, där ätten utdog med hans brorson
Otto T. (1703—85) till Gaunö, som 1763—70
var översekr. i danska kansliet och 1767 blev
länsgreve. Denne ägde dyrbara samlingar av
bl. a. handskrifter och böcker (det
värdefullaste nu i Det kongelige bibliotek i
Köpenhamn). Namnet upptogs inom ätten Reedtz
(R e e d t z - T h o 11). En ättgren T. kvarblev
i Skåne och naturaliserades 1756 med en
länsgreve O. T:s syssling Otto T. (d. 1758).
Den sistnämndes son Tage T. (1739—1824)
till Skabersjö var landshövding i Malmöhus
län 1776—94, blev 1778 frih. och 1807 greve
(värdigheten åtföljer endast äldste sonen)
samt 1816 en av rikets herrar. Hans
sonsons sonson överhovjägmästaren greve Tage
Alexis Otto T. (1852—1921), som innehade
Skabersjö fideikommiss, var känd som jägare
och skogsvårdsman. Han tillhörde
konungarna Oskar II :s och Gustav V :s förtroliga krets
liksom sin broder överstekammarjunkaren
greve Otto Gustaf Erik T. (1854—1933),
som även innehade Skabersjö. B. H-d.
Thou [to], latiniserat Thuänus, Jacques
Auguste de, fransk statsman och
historieskrivare (1553—1617). Var Henrik III:s
rådgivare och förmedlade närmandet till Henrik
av Navarra. Efter mordet på Henrik III gick
T. i Henrik IV:s tjänst samt genomdrev
Nan-tesiska ediktet L598. Vid Henrik IV :s död
drog han sig tilhoaka och skrev på latin en
allmän historia tör tiden 1543—1607 (11 bd,
1604—21), viktig för franska
religionskrigs-tidens historia. T. var berömd bibliofil. Fr.
monogr. av H. Harrisse (1905). (B. H-d.)
Thoulets lösning [tolä’s-], för bestämning av
specifik vikt m. m., se Våg.
Thourén [tor-], Gotthard, tandläkare (f.
1881 21/?). Avlade tandläkarexamen 1906, blev
laborator vid Tandläkarinstitutet 1912 samt
lärare i proteslära och tandreglering 1923. T.
försvarade avh. vid Karol. inst. 1917 (som
förste tandläkare). Han var sakkunnig i
folk-tandvårdskommittén. T., som varit produktiv
författare inom sitt fack, fick professors namn
1931. H. R-g.
Thousand islands [påu’zond älTendz], ögrupp
i n. ö. delen av sjön Ontario, Nordamerika,
delad mellan Kanada och U. S. A.; besökes
mycket av sommargäster.
Thräcia, lat., se Tr ak ien.
Thrane, Markus Möller, norsk
kommunist (1817—90). Blev student 1840 och
sedan lärare. Organiserade en kommunistisk
arbetarrörelse i Norge, delvis tills, m.
studenten Abildgaard. T. redigerade
Arbeiderfor-eningernes Blad 1849—51. Han vann många
anhängare, t h r a n i t e r n a, särskilt bland
arbetare och torpare. Rörelsen vann stor
utbredning i s. Norge, och agitationen antog
1851 hotande karaktär, men T., Abildgaard
m. fl. ledare arresterades, varefter
agitationen bortdog. 1855 dömdes de anklagade till
straffarbete. T. frigavs 1858, var en tid
fotograf i Oslo men for 1863 till Amerika. 1883
kom han tillbaka till Norge, med delvis
ändrade åsikter, men återvände till Amerika. Y.N.*
Thrasäè’tus, zool., se II a r p y j a.
Thrasybülos, atensk demokratisk statsman.
Medverkade till återupprättandet av den
demokratiska regimen efter revolutionen 411,
flydde undan de trettio tyrannerna till Tebe,
återvände jämte några andra, besatte
gränsfästningen Fyle, erövrade Peiraieus och slog
oligarkerna. Under den spartanske konungen
Pausanias’ bemedling åstadkommos förlikning
och demokratiens återställande. T. mördades
i Mindre Asien 389. M. Pn N-n.
Three Rivers [pri’ ri’voz], fr. Trois Rivières,
stad i prov. Quebec, Kanada, på s. stranden
av S:t Lawrence river; 35,450 inv. (1931). T.
är en av Kanadas äldsta städer, gr. 1634, och
centrum i ett av landets största
sågverks-distrikt.
Thrinaki’a, av Homeros omnämnd ö, på
vilken Odysseus (se d. o., sp. 160) landade.
Senare identifierades T. med Sicilien.
Thuänus, se Thou.
Thugs (hindi thags, skojare, bedragare), även
Phänsigar, strypare (av hindi phänsi,
snara), numera försvunnen kastartad
sammanslutning av professionella mördarhand i
Indien. Säkra underrättelser om deras
uppträdande har man från omkr. 1295, från
1500-talet och från senare hälften av 1600-talet.
Arbetet på t:s utrotande tog fart först efter
1829, då Feringhia, en av ledarna, förrådde
hela sammanslutningen och dess hemligheter.
1831—37 hängdes 412 t., och ett slags
straffkoloni inrättades i Jabalpur. Under 1840-talet
torde t. väsentligen ha upphört att finnas till.
T. opererade i förband, vanl. under
förklädnad av fredliga resande, och buro i regel ej
vapen. De slöto sig till andra mindre
sällskap av resande och umgingos förtroligt med
dem, tills de på givet tecken av anföraren
kastade sig över sina offer och strypte dem
med den snara (phänsi el. rümäl), som hörde
till deras utrustning. Morden voro av religiös
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
