Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thukydides - Thule (antiken) - Thule (Grönland) - Thule (livförsäkrings-a.-b.) - Thuleexpeditioner - Thulekulturen - Thulin, Carl Andreas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
251
Thule—Thulin, C. A.
252
få och relativt korta (Greklands äldsta
historia, tiden mellan perserkrigen och det
peloponnesiska kriget, Siciliens äldre historia). T.
använder en historisk kritik, som är en
förelöpare till moderna metoder; angrepp mot
hans pålitlighet ha misslyckats. 1 st. f. att
införa egna reflexioner över de handlandes
motiv låter han dessa framläggas i tal men
påpekar, att dessa tal äro avfattade av honom
själv sådana de kunde ha hållits. Han
bemödar sig om opartiskhet, han erkänner t. ex.
Brasidas’ betydelse men är en övertygad
anhängare av Perikles’ politik; därpå beror hans
hårda omdöme om Kleon. Hans stil är
koncentrerad, ofta tung och tankediger. T. är
forntidens störste historiker och har utövat
ett stort inflytande på eftervärlden.
Stor kommenterad uppl. av C. F. Poppo (3:e
uppl., utg. av J. M. Stahl, 1875—83), kritiska
uppl. av I. Bekker (1821), C. Hude (1898—
1901) m. fl.; god dansk övers, av M. C. Gertz
(1894—1902). — Litt. om T. är mycket
vidlyftig: översikter i Bursians Jahresberichte;
sv. övers. 1831—33 av J. O. Höijer. Biogr. och
urval av C. Lindskog (1904). Jfr även I.
Harrie, »Athenare» (1927). — Se bild på vidst.
plansch. M. Pn N-n.
Thule, hos den klassiska antikens geografer
namn på ett längst norrut i Europa liggande
land. Greken Pytheas (se d. o.) berättar i sin
reseskildring om ett stort land, T., beläget sex
dagsresor mot n. invid Ishavet. På grund av
Pytheas’ uppgift, att den längsta
sommardagen på T. var 21—22 tim., har man ansett,
att hans T. skulle motsvara en del av v.
Norge. Möjl. åsyftas dock någon av
ögrupperna n. om èkottland. Plinius d. ä., som
uppfattade Skandinavien som en samling öar,
låter T. vara den nordligaste av dessa (ultima
Thule). Också Ptolemaios förlägger ön T. till
den bebodda världens nordligaste gräns. Hos
Prokopios är T. namn på Skandinaviska
halvön. — Sedan Island blivit upptäckt,
identifierade den irländske geografen Dicuil (omkr.
825) detta land med antikens T. Ännu på
1500-talets kartor är det stundom namn på en
ö i Nordatlanten el. Ishavet. — Trol. är
namnet T. hos Pytheas urspr. keltiskt. E. W-én.
Thule, handels- och missionsstation i North
Star bay, 76° 33’ n. br., den enda i Kap
York-området i n. v. Grönland, anlagd av K.
Ras-mussen och P. Freuchen 1910, utgångs- och
stödjepunkt för Thuleexpeditionerna. H. G. S-s.
Thule, livförsäkrings-a.-b., grundat 1872.
Införde nya principer i svenskt
livförsäk-ringsväsen: lågt aktiekapital, begränsad
utdelning till aktieägarna, den övriga
behållningen till de försäkrade. T. övertog 1918
Lifförsäkrings-a. - b. Nordpolens
och 1922 Lif- och
Sjukförsäkringsbolaget Vasas rörelse. Under senare år
har T. associerat sig med
Brandförsäkrings-a. -b. Norrland (se Norrland),
Äterförsäkr ings-a.-b. Njord,
Brand-och olycksfallförsäkrings-a.-b.
Skandinavien och Brand
försäkrings-a. -b. Victoria. Den totala
an-svarssumman för kapitalförsäkring för
dödsfall utgjorde i T. 1932 759,5 mill. kr., den
totala premieinkomsten 25,4 mill. kr. G. P-e.
Thuleexpeditioner, en serie arktiska resor
under ledning av Knud Rasmussen till olika
delar av Grönland och Amerika för
naturvetenskapliga, etnologiska och arkeologiska
forskningar. Rasmussen har på dessa resor i
stor omfattning begagnat polareskimåer. De
olika T. äro följ.:
1) 1912 gick Rasmussen med P. Freuchen
som följeslagare från Thule över inlandsisen
till Danmarksfjord i n. ö. Grönland samt till
det s. k. Peary land, vilket konstaterades ej
vara någon ö. 2) 1916 reste Rasmussen tills,
m. Lauge Koch och Th. Wulff (se dessa ord)
samt några eskimåer upp till de stora
fjordarna längst i n. vid Grönlands v. kust.
Slutet av återfärden, 1918, blev synnerligen
äventyrligt och rikt på strapatser, och härunder
omkommo Wulff och en grönländare. 3) För
utläggande av en depå till stöd för R.
Amuud-sens (se d. o.) polarflygning utrustades en
expedition till nordligaste Ellesmerelandet.
Denna, som stod under befäl av kapten
G. Hansen, tog sin början 1919.
Gree-lys (se d. o.) gamla station vid Fort
Con-ger uppnåddes liksom nordspetsen Kap
Columbia, och återfärden skedde 1920. 4) 1919
företogs en färd till Angmagsalikområdet i ö.
Grönland. 5) Den mest omfattande av alla
företogs 1921—24 med utgångspunkt i danska
Grönland till n. delen av Hudson bay och
därifrån utefter hela Amerikas nordkust till
Alaska med en avstickare över Beringssund
till Tjuktjerhalvön. Den medförde synnerligen
viktiga bidrag till kännedomen om
eskimåernas kultur i nutid och forntid. 6) I ö.
Grönland s. om Angmagsalik gjordes
naturvetenskapliga och arkeologiska undersökningar
1931. 7) Likaså i ung. samma trakt för
liknande ändamål 1932.
Litt.: K. Rasmussen, »Grönland langs
Polhavet» (1919) och »Fra Grönland til
Stille-havet. Rejser og mennesker» (2 bd, 1925—26)
samt talrika avh. och uppsatser i Medd. om
Grönland och Dansk Geogr. Tidsskr. H. G. S-s.
Thulekulturen kallas en gammal form av
eskimåkulturen, känd framför allt genom
andra Thuleexpeditionens utgrävningar i
trakten av Thule i Kap Yorkdistriktet. Knud
Rasmussen har senare konstaterat ett motsv.
skede på ett flertal skilda platser utefter
Amerikas nordkust. Eskimåerna levde under
T:s tid i utpräglad grad som fångstmän, för
vilka valar och valrossar jämte sälar voro
de viktigaste fångstdjuren. Husen byggdes
då av sten och grästorvor med valben som
resvirke (nu blott snöhyddor). Valben
begagnades också i stor omfattning för
tillverkningen av redskap och vapen. Denna
kulturform antages ha uppstått i Alaska under
påverkan från Asien. I nutiden visar kulturen
i Alaska och i n. v. Grönland de tydligaste
anknytningarna till den, under det att i
centraleskimåernas område de söderifrån
kommande renjagande stamfränderna ha verkat
starkt omgestaltande. H. G. S-s.
Thulin, Carl Andreas, blindfilantrop (f.
1879 11 la). Blev fullständigt blind vid 20 års
ålder. T. förvärvade sig noggrann kännedom
om arbetet till förbättring av de blindas
ställning. Han var sekr. i De blindas förening
1909—15. T. har gjort sig särskilt bemärkt
genom sina bemödanden att kulturellt höja
de blinda. 1916 lade han grund till stiftelsen
De blindas bokfond (se d. o.). (G. Ek.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
