Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tid - Tidaholm - Tidaholms järnväg (T. J.) - Tidan - Tidavad - Tidblad, Inga Sofia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
279
Tidaholni—Tidblad
280
2. (Filos.) Frågan om den sanna
verklighetens förhållande till t. har från begynnelsen
varit ett av metafysikens centralproblem. Det
är svårt att förena tanken på uppkomst och
förintelse med tanken på den sanna
verkligheten. A ena sidan har det ansetts, att den
sanna verkligheten är upphöjd över all t.
(e t e r n i s m, typiskt företrädd hos Platon),
å andra sidan har man menat, att den sanna
verkligheten ligger just i förändringen själv
(t e m p o r a 1 i s m, typiskt företrädd av
Bergson). — Även ur icke metafysisk ståndpunkt
erbjuder tidsbegreppet många svårigheter.
Särskilt viktiga äro frågorna huruvida t., såsom
vanl. antages, kan betraktas som fullt analog
med rummet, huruvida den kan innebära
uppkomst och förintelse och huruvida begreppet
»nu» låter sig motsägelselöst bestämmas.
G. O—a.
3. (Språkv.) Se T e m p u s.
4. (Jur.) Då i lag viss tidsberäkning är
föreskriven, t. ex. för preskription, och denna
t. skall räknas efter vecka, månad el. år, skall
t. anses ha gått till ända på den dag, som
genom sitt namn i veckan el. sitt datum i
månaden motsvarar den dag, då
tidsberäk-ningen börjat löpa. Finns icke motsv. datum
i slutmånaden, anses dennas sista dag vara
slutdag. Om den t., då enl. lag en åtgärd
senast skall vara företagen, infaller på en
söndag el. annan helgdag, kan åtgärden med laga
verkan företagas på nästa söckendag. E. Bs.
Tidaholni, stad under landsrätt i Skaraborgs
län, vid utbyggda fall av övre Tidan, som
här delar sig i två grenar kring en inom
fabriksdistriktet belägen holme; 264 har,
därav 261 har land, 4,837
inv. (1933). Ett stort
område i stadens
centrum vid
järnvägsstationen upptages av
Vulcans
tändsticksfabrik. T. är
huvudsakligen bebyggt med
trähus. Industrien
räknade 1931 11
arbetsställen med tills. 1,606
arb., däribland
Sveriges största
tändsticksfabrik, Vulcans (omkr.
1.000 arb.), öppnad
1868 och 1903
uppgången i Jönköpings
och Vulcans
tänd-sticksfabriks-a.-b. (se
d. o.). Tidaholms bruk,
gr. redan 1799 och
sedan 1890 a.-b. (aktie-
kap. 500,000 kr., 350 arb.), tillverkar
brand-och lastautomobiler, omnibusar m. m.,
varjämte företaget sedan 1902 levererar
elektrisk energi för stadens behov. T. är
ändpunkt för en linje från Svensbro av Hjo—
Stenstorps järnväg och för Tidaholms järnväg
(se d. o.). Staden har sparbank, avd.-kontor
av två affärsbanker, kommunal mellanskola
(under ombildning till samrealskola) samt
egen tidning, Västgöta-Bladet (2n:ri veckan).
Vid årsskiftet 1932/33 var tax.-värdet å
fastighet 10,028,900 kr., därav å skattefri 746,200
kr., den tax. inkomsten 3,549,810 kr., stadens
tillgångar utgjorde. 1,240,794 kr. och skulder
Bild 1.
Tidaholms vapen.
I fält av silver ett blått,
eldsprutande berg med
röda lågor och gyllene rök;
däröver en blå ginstam,
belagd med en uggla
mellan två kugghjul av silver.
1,026,793 kr. Ingår i T:s, Acklinga,
Agne-torps och Baltaks pastorat i Skara stift,
Kå-kinds kontrakt. — T. har vuxit upp som
stations- och industrisamhälle, blev 1895 köping
(3,034 inv. 1897) och 1910 stad under
landsrätt (Vartofta och Frökinds domsaga). G. R-ll.
Tidaholms järnväg (sign. T. J.), spårvidd
1,435 m, 23,1 km lång, förbinder Tidaholm med
Vartofta (S. J.) och öppnades för trafik 1906.
T. har tidigare även omfattat en linje mellan
Vartofta och Åsarp, på vilken trafiken
inställdes 1918, varefter bandelen upprivits. F. P.
Tidan. 1. Ä i Västergötland, från
Sträng-seredsjön (293 m ö. h.) nära Smålandsgränsen
mot n. utmed Hökensås och över n.
Västergötlands slättbygder till Vänern vid
Marie-stad; flodområde 2,270 kvkm, längd 172 km,
disponibel medelvatteneffekt 16,000 hkr,
utbyggd effekt 5,600 hkr (1932), främst vid
Tidaholm (tills. 2,700 hkr) och Mariestad (tills.
1,195 hkr). Genomflyter i övre loppet sjöarna
Jogen och Stråken samt Tidaholm, i nedre
loppet sjön östen; mottar biåarna Yan och
Lillån från Hökensås, ösan och Kräftån från
s. samt sjön Ymsens avloppså från n.
2. Industrisamhälle i Götlunda och Vads
socknar, Skaraborgs län, vid V. stambanans
skärning med nedre Tidan; omkr. 500 inv.
(1933). Ullspinneri, ylleväveri m. m.,
tillhörande a.-b. Svenska yllekoncernen, gr. 1911
under annat namn, aktiekap. 4,412,400 kr.
(1932), 275 arb., årstillv.-värde 1,5 mill. kr.
Tidavad, socken i Skaraborgs län, Vadsbo
härad, på slättbygden s. om Mariestad; 16,57
kvkm, 333 inv. (1933). 918 har åker, 345 har
skogsmark. Ingår i Odensåkers, T:s, Låstads
och Binnebergs pastorat i Skara stift,
Marie-stads kontr. Kallas på orten även T i a v a d.
Tidblad, Inga Sofia, skådespelerska (f.
1901 22/o). T. var 1919—22 elev vid
Dramatiska teatern, 1922—25 anställd vid Svenska
TIDAHOLM
Skala 1:20000
1 Rtrsamtijigshem.-
2 SktircLborgs ensfi. bank.
3 TeJegmf; Handelsbanken
h Stadshotellet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
