Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tickor - Ticuna - Tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
277
Ticuna—Tid
278
mar av ek m. fl. lövträd, är ätlig efter
för-vällning. Av de talrika på trädstammar
växande arterna äro flera farliga parasiter.
Så förorsakas t. ex. »rotröta» hos barr- och
i mindre omfattning lövträd av rottickan,
Fomes annosus, »stamröta» (stundom i form
av s. k. ringröta) hos tall och gran av F. jhni.
Plommontickan, F. fulvus, är en farlig fiende
till plommonträd, hos vilka den förorsakar
s. k. kärnröta. Om mögeltickan, Poria
vapo-raria, se Timmersvampar. Av
fnösktic-kan el. fnösksvampen, Polyporus fomentarius,
erhålles fnöske (se d. o.). Kolstift framställas
av björktickan, P. betzilinus. Th. Lfs.
Ticuna [tiko’na], indianstam i Brasilien, se
färgpl. Amerikanska folk, bild 22
och 23.
Tid, en uppfattningsform av den fysikaliska
verkligheten, bunden till de materiella
kropparnas relativa rörelser. T. har dimensionell
karaktär och benämnes ofta en fjärde
dimension. Det är dock lämpligast att införa
ljushastigheten, multiplicerad med ett visst
tidsintervall, som den fjärde dimension,
vilken är i vissa hänseenden likvärdig med de
tre lägesdimensionerna i den oss omgivande
rymden.
1. (Astron.) Då himlakropparnas rörelser
äro de mest regelbundna rörelser man känner,
har man bundit bestämningen och
uppmätningen av t. till dessa rörelser, i första hand
till jordens eller, om man så vill,
himmels-sfärens rotation. Denna sker visserligen icke
alldeles likformigt, men förändringarna äro
små och deras belopp ganska noga fastställt,
varför jordrotationen säkerligen kommer att
under långa tider kunna användas för
bestämning av t. Till enhet har man tagit jordens
rotationstid, dygnet (se d. o., där även
skillnaden mellan de olika slagen av dygn
finnes angiven). I det att man hänför denna
rotation till fixstjärnorna, definierar man längden
av det sideriska dygnet el. s t j ä r
n-dygnet som längden av jordens rotation,
bestämd i förhållande till
vårdagjämnings-punkten. Eg. skiljer sig detta dygn något
från det dygn, som normeras av en fixstjärna,
och borde eg. kallas tropiskt dygn, men
skillnaden är på grund av
vårdagjämnings-punktens ytterst långsamma rörelse bland
stjärnorna (se P recession) för praktiskt
ändamål fullkomligt omärklig. Då genom
solens rörelse i förhållande till
vårdagjäm-ningspunkten stjärntiden under ett år
för-skjutes med precis ett dygn i förhållande till
soltiden, bestämd på grundval av soldygnet
(se Dygn), kommer stjärntiden att under ett
år erhålla successivt alla möjliga värden från
noll (när vårdagjämningspunkten kulminerar
samtidigt med solen) till 24 tim. Man
använder på grund härav soltiden för alla
borgerliga ändamål. Före 1925 räknades det
borgerliga medelsoldygnets början från kl. 12
midnatt, det astronomiska medelsoldygnets från
kl. 12 middag, men efter detta år anses dygnet
i båda bemärkelserna taga sin början vid
midnatt. Soldygnet har emellertid ej konstant
längd under årets olika tider, dels emedan
solens rörelse i ekliptikan (utgörande
speglingen av jordens rörelse kring solen) icke är
likformig, dels emedan ekliptikan lutar 23t/2°
mot ekvatorn, i vilken man av praktiska skäl
är tvungen att mäta de t i m v i n k 1 a r, som
utgöra ett mått pä soltiden, varav följer, att
lika stora bagar i ekliptikan icke komma att
motsvaras av lika stora bågar i ekvatorn.
Med utgångspunkt frän ett medelvärde för
soldygnet in lör man därför en medelsol ti d
el. m e d e 11 i d (se M e d e 1 s o 1), som förlöper
likformigt, d. v. s. i vilken dygnet indelas i
lika länga timmar, minuter och sekunder.
Skillnaden mellan sann soltid och medeltid
anges av tidsekvationen. Dä den
verkliga solen och medelsolen röra sig över
himlen i motsatt led mot himlavalvets dagliga
rotationsrörelse, bli såväl det sanna
soldygnet som medelsoldygnet längre än
stjärntids-dygnet. Då det tropiska året innehåller
366,2422 stjärndygn, kommer under denna t.
medelsolen, som går vårdagjämningspunkten
till mötes med l/.,r- varv per dygn, att på
ett år ha tillryggalagt 365,2422 varv, medan
himlavalvet roterat ett varv mer.
Förhållandet mellan medeltiden och stjärntiden för
dygn, timmar, minuter och sekunder anges av
bråket 366,2422Man finner härav, att
/ 365,2422.
ett stjärndygn är lika med ett medelsoldygn,
minskat med 3 min. 55,909 sek. medeltid, samt
att ett medelsoldygn är lika med ett
stjärndygn, ökat med 3 min. 56,555 sek. stjärntid.
Då t. bestämmes ur solens meridianpassage,
erhålles samma t. endast på samma meridian.
Den så bestämda lokaltiden kommer
alltså att bero på vilken meridian den hänföres
till. I förhållande till en viss
utgångsmeridi-an inträffar tolvslaget el.
middagsögonblic-ket för en västligare belägen plats senare
och för en östligare tidigare. Skillnaden
mellan två orters tid, bestämd ur
(medelsolens) meridianpassage el. ortstiden, anger hur
stor den båge är, som lägges vinkelrätt mot
orternas meridianer, vilket är dets. som
skillnaden i orternas longituder. Då Greenwich
tages till utgångspunkt för
longitudangivel-serna, säger man t. ex., att Stockholms (gamla
observatoriets) longitud är — 1 tim. 12 min.
14.2 sek., plustecknet anger Stockholms
östliga läge i förhållande till Greenwich.
Nutidens kommunikationsväsen har
nödvändiggjort införandet av zontider el.
gemensamma borgerliga t. för länder el.
landområden, vilka ej ha en alltför stor
utsträckning i ö. och v. För att zontiderna
skola skilja, sig åt med endast hela timmar
har genomförts ett världstidssystem
med ett antal normaltider. Sveriges
gemensamma borgerliga t. är
därför lika med den medeleuropeiska t.
och bestämmes efter en normalmeridian, som
i Sverige går över orterna Eksjö och
Leksand och ligger 12 min. 14 sek. v. Igd från
Stockholms (gamla) observatorium. Då
tidsskillnaden är 52 min. mellan Strömstad och
Haparanda, komma de östligaste (och
nordligaste) orterna i Sverige att bättre svara
mot den östeuropeiska t., och i dessa
bygder hållas klockorna ofta en timme före
den borgerliga t. 1916 tillämpades genom en
k. kung, under sommarmånaderna
sommartid, d. v. s. landets borgerliga ur
framflyttades en timme 15 maj—30 sept. I flera
länder tillämpas alltjämt dylika
sommartider. K. Lmk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
